Övergödning och försurning
SLU forskar om problemen med övergödning och försurning av sjöar, vattendrag och hav.
SLU:s miljöanalysprogram Övergödning ger underlag för åtgärder mot övergödningen av våra vattensystem och en aktuell bild av övergödningens källor, storlek och utveckling över tiden.
Programmet Försurning ska ge en plattform för arbete med miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och bidra till fullföljandet av Sveriges åtaganden under Luftkonventionen. Det är viktigt att få kunskap om försurningspåverkan från bland annat skogsbruket och uttaget av biobränsle.
Nytt projekt ska utveckla beslutsstöd för minskad övergödning
SLU deltar i ett nystartat EU-projekt som leds av Vattenmyndigheten. Målet är att ta fram ett beslutsstöd för att minska fosforläckaget. Bland annat utvecklar vi ett program som lantbrukarna själv
Utlakningsförsök ger kunskap om åtgärder för minskat näringsläckage
Vi har länge studerat odlingsåtgärders påverkan på vattenmiljön i specialdränerade rutförsök. Det första försöket anlades på Lanna försöksstation redan på 1970-talet och följdes sedan av försök på
vassfoder
Nu utvecklas vass som ett djurfoder med en extra miljönytta – skörd av vass kan samtidigt motverka övergödning i våra vatten, enligt forskare vid SLU. För att minska övergödningen av Östersjön har vi
Kalkningsanalys
Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningen från surt regn är en av de största miljövårdssatsningarna i Sverige. För närvarande kalkas det för 165 miljoner kronor per år. En analys
Vattnet svämmar över - vad händer?
När för mycket vatten hamnar på fel plats och vid fel tidpunkt, kallar vi det för översvämning. Allt oftare kan vi se i media hur folk som bor i översvämmade områden blir drabbade. Vattenexperter
Många fördelar med en ökad användning av biogas
Biogas är en viktig pusselbit i ett hållbart livsmedelssystem, för både energi, drivmedel och gödselproduktion. Sverige har stor potential att öka den inhemska produktionen av biogas utan att
Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv
Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar
Gamla dataserier ger nya svar om brunt vatten
Många forskare har försökt ta reda på varför vattnet blir brunare i sjöar och vattendrag. Limnologen och nyutnämnda professorn Emma Kritzberg vid Lunds universitet hittade intressanta ledtrådar i
Miljöanalysdata till grund för forskning om storskalig förändring av skogsmarksvegetation
Ner för skogens blåbärsris och upp för örter som harsyra och flera ormbunksarter. Vegetationsekologen Per-Ola Hedwall har med hjälp av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta ytor
QWARTS
Sverige har planer på att öka uttaget av skogsbiobränslen. Det kan dock minska skogens tillgång till näringsämnen. Kommer den näring som frigörs via vittring av markens mineral att räcka för att
Skogsdödens "uppgång och fall" - vad har vi lärt oss?
Hur kunde ”skogsdöden” gå från att vara ett så långvarigt trauma till att helt suddas ut från allmänhetens medvetande? Skogsdödens ”uppgång och fall” har beskrivits flera gånger ur både vetenskapligt
Övervakning av skogsmarkens försurningstillstånd leder till fortsatt försiktighet
Övervakning av miljötillståndet i skogsmarken och den angränsande forskningen har bidragit till bilden av det terrestra ekosystemets återhämtning från försurningen. Forskarna har visat att markens