Publikationer

Senast ändrad: 08 februari 2017

Vetenskapliga artiklar

På grund av copyright-avtal med utgivarna kan vi inte alltid lägga ut pdf-länk på vetenskapliga artiklar, vänligen hör av er till oss om ni önskar pdf-kopia.

2017

Milleret C, Wabakken P, Liberg O, Åkesson M, Flagstad Ø, Andreassen HP, and Sand H. 2017. Let's stay together? Intrinsic and extrinsic factors involved in pair bond dissolution in a recolonizing wolf population. Journal of Animal Ecology 86: 43-54.

Månsson J, Prima M-C, Nicholson KL, Wikenros C, and Sand H. 2017. Group or ungroup - moose behavioural response to recolonization of wolves. Frontiers in Zoology 14:10. 

Tallian A, Ordiz A, Metz MC, Milleret C, Wikenros C, Smith DW, Stahler DR, Kindberg J, MacNulty DR, Wabakken P, Swenson JE, and Sand H. 2017. Competition between apex predators? Brown bears decrease wolf kill rate on two continents. Proceedings of the Royal Society B 284: 20162368.

 

2016

Chapron G, Wikenros C, Liberg O, Wabakken P, Flagstad Ø, Milleret C, Månsson J, Svensson L, Zimmermann B, Åkesson M, and Sand H. 2016. Estimating wolf (Canis lupus) population size from number of packs and an individual based model. Ecological Modelling 339: 33-44.

de Groot GA, Nowak C, Skrbinšek T, Andersen LW, Aspi J, Fumagalli L, Raquel Godinho R,  Harms V, Jansman HAH, Liberg O, Marucco F, Mysłajek RW, Nowak S, Pilot M, Randi E, Reinhardt I, Śmietana W, Szewczyk M, Taberlet P, Vilà C, and Muñoz-Fuentes V. 2016. Decades of population genetic research reveal the need for harmonization of molecular markers: the grey wolf Canis lupus as a case study. Mammal Review 46: 244-59.

Fuchs B, Zimmermann B, Wabakken P, Bornstein S, Månsson J, Evans AL, Liberg O, Sand H, Kindberg J, Ågren EO, and Arnemo JM. 2016. Sarcoptic mange in the Scandinavian wolf Canis lupus population. BMC Veterinary Research 12: 156. 

Hindrikson M, Remm J, Pilot M, Godinho R, Vik Stronen A, Baltrūnaité L, Czarnomska SD, Leonard JA, Randi E, Nowak C, Åkesson M, López-Bao JV, Álvares F, Llaneza L, Echegaray J, Vilà C, Ozolins J, Rungis D, Aspi J, Paule L, Skrbinšek T, and Saarma U. 2016. Wolf population genetics in Europe: a systematic review, meta-analysis and suggestions for conservation and management. Biological Reviews. Early View.

Kuijper DPJ, Sahlén E, Elmhagen B, Chamaillé-Jammes S, Sand H, Lone K, Cromsigt JPGM. 2016. Paws without claws? Ecological effects of large carnivores in anthropogenic landscapes. Proceedings of the Royal Society B 283: 20161625.

Sand H, Eklund A, Zimmermann B, Wikenros C, and Wabakken P. 2016. Prey selection of Scandinavian wolves: single large or several small? PLoS ONE 11(12): e0168062.

Sazatornil V, Rodríguez A, Klaczek M, Ahmadi M, Álvares F, Arthur S, Blanco JC, Borg BL, Cluff D, Cortés Y, García EJ, Geffen E, Habib B, Iliopoulos Y, Kaboli M, Krofel M, Llaneza L, Marucco F, Oakleaf JK, Person DK, Potočnik H, Ražen N, Rio-Maior H, Sand H, Unger D, Wabakken P, and López-Bao JV. 2016. The role of human-related risk in breeding site selection by wolves. Biological Conservation 201: 103-110.

Wikenros C, Balogh G, Sand H, Nicholson KL, and Månsson J. 2016. Mobility of moose—comparing the effects of wolf predation risk, reproductive status, and seasonality. Ecology and Evolution 6: 8870-8880.

Åkesson M, Liberg O, Sand H, Wabakken P, Bensch S, and Flagstad Ø. 2016. Genetic rescue in a severely inbred wolf population. Molecular Ecology 25: 4745-4756.

 

2015

Chapron. 2015. Wildlife in the cloud: A new approach for engaging stakeholders in wildlife management. Ambio 44: S550-S556.

Frankowiack M, Olsson M, Cluff HD, Evans AL, Hellman L, Månsson J, Arnemo JM, and Hammarström L. 2015. IgA deficiency in wolves from Canada and Scandinavia. Developmental & Comparative Immunology 50: 26-28.

Ordiz A, Milleret C, Kindberg J, Månsson J, Wabakken P, Swenson JE, and Sand H. 2015. Wolves, people,and brown bears influence the expansion of the recolonizing wolf population in Scandinavia. Ecosphere 6(12): 284.

Wikenros C, Sand H, Bergström R, Liberg O, and Chapron G. 2015. Response of moose hunters to predation following wolf return in Sweden. PLoS ONE 10(4): e0119957.

Zimmermann B, Sand H, Wabakken P, Liberg O, and Andreassen H. 2015. Predator-dependent functional response in wolves: From food limitation to surplus killing. Journal of Animal Ecology 84: 102-112.

 

2014

Chapron G, Kaczensky P, Linnell JDC, von Arx M, Huber D, Andrén H, López-Bao JV, Adamec M, Álvares F, Anders O, Balčiauskas L, Balys V, Bedő P, Bego F, Blanco JC, Breitenmoser U, Brøseth H, Bufka L, Bunikyte R, Ciucci P, Dutsov A, Engleder T, Fuxjäger C, Groff C, Holmala K, Hoxha B, Iliopoulos Y, Ionescu O, Jeremić J, Jerina K, Kluth G, Knauer F, Kojola I, Kos I, Krofel M, Kubala J, Kunovac S, Kusak J, Kutal M, Liberg O, Majić A, Männil P, Manz R, Marboutin E, Marucco F, Melovski D, Mersini K, Mertzanis Y, Mysłajek RW, Nowak S, Odden J, Ozolins J, Palomero G, Paunović M, Persson J, Potočnik H, Quenette PY, Rauer G, Reinhardt I, Rigg R, Ryser A, Salvatori V, Skrbinšek T, Stojanov A, Swenson JE, Szemethy L, Trajçe A, Tsingarska-Sedefcheva E, Váňa M, Veeroja R, Wabakken P, Wölfl M, Wölfl S, Zimmermann F, Zlatanova D, and Boitani L. 2014. Recovery of large carnivores in Europe’s modern human-dominated landscapes. Science 346: 1517-1519.

Nicholson KL, Milleret C, Månsson J, and Sand H. 2014. Testing the risk of predation hypothesis: the influence of recolonizing wolves on habitat use by moose. Oecologia 176: 69-80.

Wikenros C, Ståhlberg S, and Sand H. 2014. Feeding under high risk of intraguild predation: vigilance patterns of two medium-sized generalist predators. Journal of Mammalogy 95: 862-870.

Zimmermann B, Nelson L, Wabakken P, Sand H, and Liberg O. 2014. Behavioral responses of wolves to roads: scale-dependent ambivalence. Behavioral Ecology 25: 1353-1364.

 

2013

Arnemo J, Evans AL, Ahlqvist P, Segerström P, and Liberg O. 2013. Evaluation of medetomidine-ketamine and atipamezole for reversible anesthesia of free-ranging gray wolves (Canis lupus). Journal of Wildlife Diseases 49: 403-407.

Axelsson E, Ratnakumar A, Arendt M-L, Maqbool K, Webster MT, Perloski M, Liberg O, Arnemo JA, Hedhammar Å, and Lindblad-Toh K. 2013. The genomic signature of dog domestication reveals adaptation to a starch-rich diet. Nature 495: 360-364.

Frankowiack M, Hellman L, Zhao Y, Arnemo JM, Lin M, Tengvall K, Møller T, Lindblad-Toh K, and Hammarström L. 2013. IgA deficiency in wolves. Developmental & Comparative Immunology 40: 180-184.

Gervasi V, Sand H, Zimmermann B, Mattisson J, Wabakken P, and Linnell JDC. 2013. Decomposing risk: landscape structure and wolf behavior generate different predation patterns in two sympatric ungulates. Ecological Applications 23: 1722-1734.

Jonzén N, Sand H, Wabakken P, Swenson JE, Kindberg J, Liberg O, Chapron G. 2013. Sharing the bounty - Adjusting harvest to predator return in the Scandinavian human–wolf–bear–moose system. Ecological Modelling 265: 140-148.

Mattisson J, Sand H, Wabakken P, Gervasi V, Liberg O, Linnell JDC, Rauset GR, and Pedersen HC. 2013. Home range size variation in a recovering wolf population: evaluating the effect of environmental, demographic, and social factors. Oecologia 173: 813-825.

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, and Liberg O. 2013. Biomass flow and scavengers use of carcasses after re-colonization of an apex predator. PLoS ONE 8(10): e77373.

 

2012

Gervasi V, Nilsen EB, Sand H, Panzacchi M, Rauset GR, Pedersen HC, Kindberg J, Wabakken P, Zimmermann B, Odden J, Liberg O, Swenson JE, and Linnell JDC. 2012. Predicting the potential demographic impact of predators on their prey: a comparative analysis of two carnivore-ungulate systems in Scandinavia. Journal of Animal Ecology 81: 443-454.

Liberg O, Aronson Å, Sand H, Wabakken P, Maartmann E, Svensson L, and Åkesson M. 2012. Monitoring of wolves in Scandinavia. Hystrix doi:10.4404/hystrix-23.1-4670.

Liberg O, Chapron G. Wabakken P, Pedersen HC, Hobbs NT, and Sand H. 2012. Shoot, shovel and shut up: cryptic poaching slows restoration of a large carnivore in Europe. Proceedings of the Royal Society B 279: 910-915.

Sand H, Vucetich JA, Zimmermann B, Wabakken P, Wikenros C, Pedersen HC, Peterson RO, and Liberg O. 2012. Assessing the influence of prey-predator ratio, prey age structure and packs size on wolf kill rates. Oikos 121: 1454-1463.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Strømseth TH, and Wabakken P. 2012. Comparing body condition of moose selected by wolves and human hunter’s: consequences for the extent of compensatory mortality. Canadian Journal of Zoology 90: 403-412.

 

2011

Eriksen A, Wabakken P, Zimmermann B, Andreassen H, Arnemo JM, Gundersen H, Liberg O, Linnell J, Milner JM, Pedersen HC, Sand H, Solberg EJ, and Storaas T. 2011. Activity patterns of predator and prey: a simultaneous study of GPS-collared wolves and moose. Animal Behaviour 81: 423-431.

Månsson J, Andren H, and Sand H. 2011. Can pellet counts be used to accurately describe winter habitat selection by moose Alces alces? European Journal of Wildlife Research 57: 1017-1023.

 

2010

Björkman C, Jakubek EB, Arnemo JM, and Malmsten J. 2010. Seroprevalence of Neospora caninum in gray wolves in Scandinavia. Veterinary Parasitology 173: 139-142.

Karlsson J, and Ö. Johansson 2010. Predictability of repeated carnivore attacks on livestock favours reactive use of mitigation measures. Journal of Applied Ecology 47: 166-171.

Merrill E, Sand H, Zimmermann B, McPhee H, Webb N, Hebblewhite M., Wabakken P, and Frair JL. 2010. Building a mechanistic understanding of predation with GPS-based movement data. Philosophical Transactions of the Royal Society B 365: 2279-2288.

Wikenros C, Liberg O, Sand H, and Andrén H. 2010. Competition between recolonizing wolves and resident lynx in Sweden. Canadian Journal of Zoology 88: 271-279.

 

2009

Thoresen SI, Arnemo JM, and Liberg O. 2009. Hematology and serum clinical chemistry reference intervals for free-ranging Scandinavian gray wolves (Canis lupus). Veterinary Clinical Pathology 38: 224-229.

Wikenros C, Sand H, Wabakken P, Liberg O, and Pedersen HC. 2009. Wolf predation on moose and roe deer: chase distances and outcome of encounters. Acta Theriologia 54:207-218.

 

2008

Brainerd SM, Andrén H, Bangs EE, Bradley E, Fontaine J, Hall Jr WH, Iliopoulos Y, Jiminez M, Jozwiak E, Liberg O, Mack C, Meier T, Niemeyer C, Pedersen HC, Sand H, Schultz RN, Smith DW, Wabakken P, and Wydeven AP. 2008. The effects of breeder loss on wolves. Journal of Wildlife Management 72: 89-98.

Eriksen A, Wabakken P, Zimmermann B, Andreassen HP, Arnemo JM, Gundersen H, Milner JM, Liberg O, Linnell JDC, Pedersen HC, Sand H, Solberg EJ, and Storaas T. 2008. Encounter frequencies between GPS-collared wolves (Canis lupus) and moose (Alces alces) in a Scandinavian wolf territory. Ecological Research 24: 547-557.

Gundersen H, Solberg, EJ, Wabakken P, Storaas T, Zimmermann B, and Andreassen HP. 2008. Three approaches to estimate wolf Canis lupus predation rates on moose Alces alces populations. European Journal of Wildlife Research 54: 335-346.

Ledin A, Arnemo JM, Liberg O, and Hellman L. 2008. High plasma IgE levels within the Scandinavian wolf population, and its implications for mammalian IgE homeostasis. Molecular Immunology 45: 1976-1980.

May R, van Dijk J, Wabakken P, Linnell JDC, Swenson JE, Zimmermann B, Odden J, Pedersen HC, Andersen R, and Landa A. 2008. Habitat differentiation within the large carnivore community of Norway’s multiple-use landscapes. Journal of Applied Ecology 45: 1382-1391.

Rönnegård L, Sand H, Andren H, Månsson J, and Pehrson Å. 2008. Evaluation of four methods used to estimate population density of moose Alces alces. Wildlife Biology 14: 358-371.

Sand H, Wabakken P, Zimmermann B, Johansson O, Pedersen HC, and Liberg O. 2008. Summer kill rates and predation pattern in a wolf–moose system: can we rely on winter estimates? Oecologia 156:53-64.

 

2007

Karlsson J, Brøseth B, Sand H, and Andrén H. 2007. Predicting occurrence of wolf territories in Scandinavia. Journal of Zoology 272: 276-283.

Karlsson J, Eriksson M, and Liberg O. 2007. At what distance do wolves move away from humans? Canadian Journal of Zoology 85: 1193-1197.

Karlsson J, and Sjöström M. 2007. Human attitudes towards wolves, a matter of distance. Biological Conservation 137: 610-616.

Wabakken P, Sand H, Kojola I, Zimmermann B, Arnemo JM, Pedersen HC, and Liberg O. 2007. Multistage, long-range natal dispersal by a global positioning system-collared Scandinavian wolf. Journal of Wildlife Management 71: 1631-1634.

Zimmermann B, Wabakken P, Sand H, Pedersen HC, and Liberg O. 2007. Wolf movement patterns: a key to estimation of kill rate? Journal of Wildlife Management 71: 1177-1182.

 

2006

Arnemo JM, Ahlqvist P, Andersen R, Berntsen F, Ericsson G, Odden J, Brunberg S, Segerström P, Swenson JE. 2006. Risk of capture-related mortality in large free-ranging mammals: Experiences from Scandinavia. Wildlife Biology 12: 109-113.

Bensch S, Andrén H, Hansson B, Pedersen HC, Sand H, Sejberg D, Wabakken P, Åkesson M, and Liberg O. 2006. Selection for heterozygosity gives hope to a wild population of inbred wolves. PLoS ONE 1 (1): e72. doi:10.1371/journal.pone.0000072.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, and Liberg O. 2006. Cross continental differences in patterns of predation: Will naïve moose in Scandinavia ever learn? Proceedings of the Royal Society B 273: 1421-1427.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, and Liberg O. 2006. Effects of hunting group size, snow depth and age on the success of wolves hunting moose. Animal Behaviour 72: 781-789.

 

2005

Liberg O, Andrén H, Pedersen HC, Sand H, Sejberg D, Wabakken P, Åkesson M, and Bensch S. 2005. Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus) population. Biology Letters 1: 17-20.

Linnell JDC, Brøseth H, Solberg EJ, and Brainerd SM. 2005. The origins of the southern Scandinavian wolf Canis lupus population: potential for natural immigration in relation to dispersal distances, geography and Baltic ice. Wildlife Biology 11: 383-391.

Sand H, Zimmermann B, Wabakken P, Andrén H, and Pedersen HC. 2005. Using GPS technology and GIS cluster analyses to estimate kill rates in wolf ungulate ecosystems. Wildlife Society Bulletin 33: 914-925.

 

2003

Flagstad Ø, Walker CW, Vilá C, Sundqvist AK, Fernholm B, Hufthammer AK, Wiig Ø, Koyola I, Ellegren H. 2003. Two centuries of the Scandinavian wolf population: patterns of genetic variability and migration during an era of dramatic decline. Molecular Ecology 12: 869-880.

Linnell JDC, Solberg EJ, Brainerd S, Liberg, O, Sand H, Wabakken P, and Kojola I. 2003. Is the fear of wolves justified? A Fennoscandian perspective. Acta Zoologica Lituanica 13: 34-40.

Vilá C, Sundqvist AK, Flagstad Ø, Seddon J, Björnerfeldt S, Kojola I, Casulli A, Sand H, Wabakken P, and Ellegren H. 2003. Rescue of a severely bottlenecked wolf (Canis lupus) population by a single immigrant. Proceedings of the Royal Society B 270: 91-97.

Vilá C, Walker C, Sundqvist AK, Flagstad Ø, Andersone Z, Casulli A, Kojola I, Valdmann H, Halverson J, and Ellegren H. 2003. Combined use of maternal, paternal and bi-parental genetic markers for the identification of wolf–dog hybrids. Heredity 90: 17-24.

Wam HK and Hjeljord O. 2003. Wolf predation on moose a case study using hunter observations. Alces 39: 263-272.

 

2001

Wabakken P, Sand H, Liberg O, and Bjärvall A. 2001. The recovery, distribution, and population dynamics of wolves on the Scandinavian peninsula, 1978-1998. Canadian Journal of Zoology 79: 710-725.

Zimmermann B, Wabakken P, and Dötterer M. 2001. Human-carnivore interactions in Norway: How does the re-appearance of large carnivores affect people’s attitudes and levels of fear? Forest Snow and Landscape Research 76: 137-153.

Doktorsavhandlingar

2016

Milleret C. 2016. Spatial ecology of wolves in Scandinavia – From spatio-temporal dynamics of wolf pairs to wolf population dynamics. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

 

2014

Gangås KE. 2014. Attitudes towards large carnivores and acceptance of illegal hunting – the importance of social attitudes and scales in large carnivore management. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

Zimmermann B. 2014. Predatory behaviour of wolves in Scandinavia. PhD thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Høgskolan i Hedmark. 

 

2011

Wikenros C. 2011. The return of the wolf – effects on prey, competitors and scavengers. Doctoral thesis no. 2011: 85, SLU, Uppsala. 

 

2007

Karlsson J. 2007. Management of wolf and lynx conflicts with human interests. Doctoral thesis no. 2007: 59, SLU, Uppsala.

Bokkapitel

På grund av copyright-avtal med utgivarna kan vi inte alltid lägga ut pdf-länk, vänligen hör av er till oss om ni önskar pdf-kopia.

2014

Wabakken P. 2014. Glimt fra forskningen på store rovdyr, 1972-2014. I: Ikkje berre ulv og bly: glimt frå forskinga på Evenstad (red. Storaas T, and Langdal K). s. 179-219. Opplandske bokforlag.

Zimmermann B, Sand H, Wabakken P, Wikenros C, Eriksen A, Strømseth TH, Gjerløv Holen F, Maartmann E, Ahlqvist P, Arnemo JM, Milleret C, Liberg O, og Pedersen HC. 2014. Ulven som rovdyr på klauvvilt i Skandinavia. I: Ikkje berre ulv og bly: glimt frå forskinga på Evenstad (red. Storaas T, and Langdal K). s. 221-245. Opplandske bokforlag.

 

2013

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, and Liberg O. 2013. Ulrik – a survivor among Scandinavian wolves. In: Wild wolves we have known: stories of wolf biologists´ favourite wolves (eds. Thiel RP, and Thiel AC). p. 131-140. International Wolf Center, Minneapolis, USA.

 

2012

Nilsen EB, Christianson D, Gaillard J-M, Halley D, Linnell JDC, Odden M, Panzacchi M, Toigo C, and Zimmermann B. 2012. Describing food habits and predation: field methods and statistical considerations. In: Carnivore ecology and conservation: a handbook of techniques (eds. Boitani L, and Powell RA). p. 256-272. Oxford University Press.

Solberg EJ, Linnell JDC, Sand H, og Nilsen EB. 2012. Hjortevilt og rovdyr. I: Klauvvilt i norsk natur – historie, biologi och forvaltning (red. Bjørneraas K). p. 144-145. Akademika Forlag, Trondheim.

 

2010

Liberg O, Aronson Å, Brainerd SM, Karlsson J, Pedersen HC, Sand H, and Wabakken P. 2010. The recolonizing Scandinavian wolf population – research and management in two countries. In: The world of wolves: new perspectives on ecology, behaviour and management (eds. Musiani M, Boitani L, and Paquet PC. p 175-205. University of Calgary Press, Calgary, Alberta, Canada. 

Studentarbeten

2016

Nordli K and Rogstad M. 2016. Be aware of the big bad wolf: Intra-guild interactions influence wolverine behavior at wolf kills. Bachelor Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 47 p.

Sanz Pérez A. 2016. Is there no place like home? Natal habitat-biased dispersal in the Scandinavian wolf. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 36 p.

Teräväinen M. 2016. Short term effects of capture on movements in free-ranging wolves (Canis lupus) in Scandianvia. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College. 39 p.

van Beeck Calkoen S. 2016. Moose (Alces alces) browsing patterns in recently planted clearcut areas in relation to predation risk of the gray wolf (Canis lupus) in Sweden. Master Thesis, Department of Wildlife, Fish, and Environmental studies, SLU. 31 p.

 

2015

Demski M. 2015. Kill or scavenge – the use of alternative food sources in Scandinavian wolves. Master Thesis, Biology Education Centre, Uppsala University, and Department of Ecology, SLU. 26 p.

Romairone J. 2015. Habitat characteristics between different clusters of wolf (Canis lupus) activity before and after brown bear (Ursus arctos) emergence in Central Sweden. Master Thesis, Pablo Olavide University, Doñana Biological Station, Spanish Council for Scientific Research CSIC, Seville, Spain. 35 p.

 

2014

Fuchs B. 2014. Sarcoptic mange in the Scandinavian wolf population. Master thesis in applied ecology, Evenstad, Høgskolen i Hedmark. 28 p.

Hansson J. 2014. Does the wolf (Canis lupus) affect presence of the red fox (Vulpes vulpes) in Sweden? Bachelor Thesis, Halmstad University. 20 p.

Prima M-C. 2014. Moose group-size: a sex-specific strategy when faced with wolf predation risk. Master Thesis, Ecology, Biodiversity, Evolution - Theoretical Ecology and Modelling, France. 32 p.

Rostan C. 2014. Moose calving strategies in response to wolf re-colonization in Sweden. Master’s Degree “Biodiversity and Sustainable Development” Perpignan Via Domitia University, France.

 

2013

Colombo M. 2013. Determinants of winter kill rates of wolves in Scandinavia. Master´s Thesis Biology 2013: 16. Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, SLU. 28 p.

Mallwitz D. 2013. Predator evasion: the behavioral response of moose to a wolf-like predator. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College.

 

2012

Balogh G. 2012. Mobility and space use of moose in relation to spatial and temporal exposure to wolves. Master Thesis 2012: 6. Department of Ecology, SLU. 29 p.

Eklund A. 2012. Prey choice of Scandinavian wolves in winter - effects of prey density and composition on patterns of prey switching and optimal foraging. Master Thesis, Faculty of Applied Ecology and Agricultural Sciences, Hedmark University College.

Milleret C. 2012. Is moose (Alces alces) habitat selection affected by wolf (Canis lupus) re-establishment in south-central Sweden? Universite´ Joseph Fourier, France. 44 p.

Sholten J. 2012. Comparing behavior and species diversity of scavengers between two areas with different density of brown bears. Research report. University of Applied Sciences HAS Den Bosch, Netherlands. 27 p.

Baronnat L. 2012. Selection of roe deer (Capreolus capreolus) by predators during winter. A comparison between wolf (Canis lupus), lynx (Lynx lynx) and human predation. Master “Ecological Engineering and Biodiversity Management” University of Montpellier II, France. 41 p.

 

2011

Milleret C. 2011. Estimating wolves (Canis lupus) and brown bear (Ursus arctos) interactions in central Sweden. Does the emergence of brown bears affect wolf predation patterns? Universite´ Joseph Fourier, France. 40 p.

Nonaka Y. 2011. Response of breeding wolves to human disturbance on den sites – an experiment. Project Work 30 hp, Biology Education Centre, Uppsala University and Department of Ecology, SLU, SLU. 25 p.

 

2010

Hedlund AE. 2010. Wolf movement patterns and the distribution of moose kills: implications for human harvest? Master´s Thesis Biology 2010: 17. Department of Ecology, SLU. 26 p.

Taylor L. 2010. The influences of roads on wolf movement on the Scandinavian peninsula in summer. Master thesis, Hedmark University, Faculty of Wildlife Management and Forestry, Evenstad.

Wierda N. 2010. Parental care and movement patterns of wolves (Canis lupus) during summer. Bachelor thesis, Hedmark University, Faculty of Wildlife Management and Forestry, Evenstad.

 

2008

Glorvigen P. 2008. The relative effect of intraguild predation and carcass availability on red fox (Vulpes vulpes) abundance by a re-colonizing wolf (Canis lupus) population. Master thesis in applied ecology, Evenstad, Høgskolen i Hedmark. 27 p.

 

2007

Backeryd J. 2007. Wolf attacks on dogs in Scandinavia 1995-2005. Will wolves in Scandinavia go extinct if dog owners are allowed to kill a wolf attacking a dog? Examensarbete nr 175 i Naturvårdsbiologi, SLU.

Fritzon L. 2007. Vulnerability of moose (Alces alces) and roe deer (Capreolus capreolus) to wolf (Canis lupus) predation in Scandinavia – does habitat matter? Final Thesis 07/1768, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi, Linköpings Universitet.

 

2006

Alfredéen A-C. 2006. Denning behaviour and movement pattern during summer of wolves Canis lupus on the Scandinavian Peninsula. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Nr. 164 Institutionen för naturvårdsbiologi, Grimsö forskningsstation, SLU. 36 p.

Bernelind T. 2006. Winter prey selection of moose (Alces alces) by Scandinavian wolves (Canis lupus). Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Nr. 163, Institutionen för naturvårdsbiologi. Grimsö forskningsstation, SLU. 28 p.

Eriksen A. 2006. Temporal and spatial activity patterns of predator and prey – Wolf and moose in south-eastern Norway. M. Sc. Thesis, Norwegian University of Life Sciences, Ås. 41 pp.

Hamre O. 2006. Spatial and temporal use of forest roads by wolves in Scandinavia during summer. Master of Science thesis, Faculty of Science, Department of Biology University of Tromsø, N-9037 Tromsø.

Knappwost U. 2006. Das nahrungsspektrum des wolfes (Canis lupus) in Schweden im territorialen vergleich. Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany.

Knappwost U. 2006. Territorial variation in the wolves’ diet? - A comparison of 11 territories in Sweden (English summary of the Diploma Thesis “Das nahrungsspektrum des wolfes (Canis lupus) in Schweden im territorialen vergleich“.School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany. 19 p.

Müller S. 2006. Diet composition of wolves (Canis lupus) on the Scandinavian peninsula determined by scat analysis. English summary of German Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany. 36 p.

Müller S. 2006. Saisonale variation im nahrungsspektrum des wolfes in Skandinavien. Oder: Was ist wirklich drin im wolfskot? Diploma Thesis. School of Forest Science and Resource Management, Technical University of Munich, Germany.

Wikenros C. 2006. The role of large carnivores in trophic cascades. Introductory Research Essay No. 27. Department of Conservation Biology, SLU. 21 p.

 

2005

Jarnæs IG. 2005. Bevegelsesmønster hos radiomerket ulv i Østfold, 2000-2001. Hovedfagsoppgave ved Universitet i Oslo. 60 pp.

Windsor H. 2005. Interaction and competition between two large carnivores: the grey wolf (Canis lupus) and the Eurasian lynx (Lynx lynx). University of Reading, U.K.

 

2004

Johansson Ö. 2004. Summer predation patterns of the Scandinavian wolf. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Inst. för naturvårdsbiologi, SLU. 30 p.

Westby A. 2004. Wolf predation and habitat use in relation to moose density during winter. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi. SLU. 27 p.

 

2003

Eriksson T. 2003. Winter activity patterns and behaviour during handling time in the re-establishing wolf population on the Scandinavian peninsula. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi. SLU. 32 p.

Olsen ML. 2003. Causes of mortality of free-ranging Scandinavian gray wolves 1977-2003. Project Paper. Norwegian School of Veterinary Science, Department of Arctic Veterinary Medicine, Tromsø. 30 p.

Palmqvist S. 2003. Territory size, activity and distance travelled by reproducing and non-reproducing wolves during summer in Scandinavia. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 26 p.

Wam HK. 2003. Wolf behaviour towards people – the outcome of 125 monitored encounters. (Ulv og menneske - utfallet av 125 framprovoserte møter). Cand. Scient. Thesis, Agricultural University of Norway, Ås. 42 p.

 

2002

Johansson K. 2002. Wolf territories in Scandinavia; sizes, variability and their relation to prey density. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 29.

Gustavsen CR. 2002. Intensivstudie av radiomerket ulv i Østfold mai 2000 - oktober 2001. Områdebruk og forflytningsmønster gjennom året. Hovedoppgave ved Norges Landbrukshøgskole, 57 p.

Jarstadmarken S, og Dragland T. 2002. Stasjonære ulvers arealbruk vinterstid i forhold til bosetting, veger og høyde over havet – en GIS analyse. Hovedprosjekt, Høgskolen i Gjøvik, 47 p.

Larsen FE og Helgason B. 2002. Aktuelle medikamenter brukt til immobilisering av ulv (Canis lupus). Fordypningsoppgave, Norges veterinærhøgskole, Tromsø.

 

2001

Glende E. 2001. Ulv (Canis lupus) i Østfold effekt på bestanden av elg (Alces alces) og rådyr (Capreolus capreolus). Cand. scient. oppgave. Institutt for Biologi og Naturforvaltning, Norges landbrukshøgskole, Ås.

Palm D. 2001. Prey selection, kill and consumption rates of moose by wolves in central Sweden: comparison to moose population and human harvest. Examensarbete i Naturvårdsbiologi, Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 28 p.

Vold AS. 2001. Intensiv studie av radiomerket ulv i Østfold, vår/sommer/høst 2000. Områdebruk og adferd i forhold til menneskelig aktivitet og husdyrhold. Cand. scient. oppgave. Institutt for Biologi og Naturforvaltning, Norges landbrukshøgskole, Ås. 55 s.

Wam HK. 2001. Norske utmarker som ulvehabitat. En vurdering basert på tilgjengelige byttedyr. Semesteroppgave i Viltforvaltning, Norges Landbrukshøgskole, Ås, 11 s.

Wikenros C. 2001. Wolf winter predation on moose and roe deer in relation to pack size. Examensarbete i naturvårdsbiologi. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. 29 p.

 

2000

Våge J, og Ziener A. 2000. Hematologi og serumbiokjemi hos frittlevende skandinavisk ulv (Canis lupus). Fordypningsoppgave. Norges veterinærhøgskole, Tromsø. 20 s.

Østreng O-C. 2000. Ulv (Canis lupus) i Akershus og Østfold – sommerdiett og bytterdyrselektivitet. Hovedoppgave ved Norges Landbrukshøgskole. 41 s.

Rapporter

2017

Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Åkesson M, and Flagstad Ø. 2017. Inventering av varg vintern 2016-2017/Bestandsovervåking av ulv vinteren 2016-2017. Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien/Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia 1-2017. 49 s.

Wabakken P, Maartmann E, Eriksen A, Zimmermann B, Flagstad Ø, Liberg O, Sand H, og Wikenros C. 2017. Ulv som skadegjører på bufe, tamrein og hund i Norge: skadehistorikk og skadepotensiale i forhold til ulvens spredningsmønster. Høgskolen i Innlandet. Oppdragsrapport nr. 2 – 2017. 57 s.

Zimmermann B, Wabakken P, Eriksen A, Maartmann E, Holen F, Dahl ER, Nordli K, Teräväinen M, Fuchs B, Svarstad IB, Fredriksson Ø, Sand H, og Wikenros C. 2017. Atferdsstudier på ulv i Slettås- og Osdalsreviret: Foreløpige resultater fra feltperioden januar–februar 2017. Høgskolen i Innlandet. Oppdragsrapport nr. 1 – 2017. 25 s.

Åkesson M. 2017. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2016. Rapport från SLU. 57 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2017. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2016. Rapport från SLU. 12 s.

 

2016

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2016. Beräkningar av beskattning av den svenska vargpopulationen 2017. Rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 32 s.

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2016. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2016. Slutrapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 14 s.

Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Åkesson M, and Flagstad Ø. 2016. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2015-2016/Inventering av varg vintern 2015-2016. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia/Beståndsstatus för stora rovdjur i Skandinavien 1-2016. 49 s.

Åkesson M. 2016. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2015. Rapport från SLU. 46 s.

Åkesson M, och Svensson L. 2016. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2015. Rapport från SLU. 12 s.

 

2015

Anon. 2015. Bestandsovervåking av ulv vinteren 2014-2015. Bestandsstatus for store rovdyr i Skandinavia. Redaktion: Wabakken P, Svensson L, Maartmann E, Flagstad Ø, og Åkesson M. Rovdata, Rapport nr. 1 – 2015. 52 s.

Anon. 2015. Inventering av varg vintern 2014-2015. Inventeringsresultat för stora rovdjur i Skandinavien. Redaktion: Svensson L, Wabakken P, Maartmann E, Åkesson M, och Flagstad Ø. Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 1 – 2015. 52 s.

Chapron G, Wikenros C, Liberg O, Svensson L, Åkesson M, Månsson J, Zimmermann B, Milleret C, Wabakken P, and Sand H. 2015. Population estimates for the Scandinavian wolf population and sample-based monitoring – development of a new method. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2015-5. 31 s.

Liberg O, Chapron G, Wikenros C, Flagstad Ø, Wabakken P, and Sand H. 2015. Bilaga 2 "Joint statement från syntes-författarna" och bilaga 3 "An updated synthesis on appropriate science-based criteria for “favourable reference population” of the Scandinavian wolf (Canis lupus) population" i "Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda gynnsam bevarandestatus för varg (M2015/1573/Nm)". Rapport från Naturvårdsverket, NV-02945-15.

Linnell JDC, og Tveraa T (red.). 2015. Kunnskapsstatus og kunnskapsbehov for forvaltning av rovvilt i Norge. NINA Rapport 1195. 76 s.

Sand H, Liberg O, och Chapron G. 2015. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2016. Rapport till Naturvårdsverket. 14 s.

Wabakken P, Sand H, Andreassen HP, Maartmann E, Åkesson M, Flagstad Ø, Liberg O, and Wikenros C. 2015. Density-dependent dispersal distances of Scandinavian wolves. Report to the Swedish Environmental Protection Agency.

Åkesson M, and Svensson L. 2015. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2014. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2015. Släktskapet till M-09-03 och M-10-10 bland vargar skjutna under licensjakten 2015. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2015. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2014. Rapport från SLU.

 

2014

Sand H, Liberg O och Chapron G. 2014. Beskattning av den svenska vargpopulationen 2015. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet. 19 s.

Sand H, Liberg O, Flagstad Ø, Wabakken P, Åkesson M, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2014. Den skandinaviska vargen - en sammanställning av kunskapsläget från det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV 1998 – 2014. Rapport till Miljødirektoratet, Trondheim. 118 s.

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, och Flagstad Ø. 2014. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2013-2014. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 12 – 2014 och Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 7 – 2014. 39 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, og Åkesson M. 2014. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2013-2014. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 11 - 2014. 40 s.

Wikenros C, Berg L, Brendryen SA, Flagstad Ø, Jonsson B, Larsson P, Strømseth TH, Svensson L, och Liberg O. 2014. Förslag till samordning av inventering av varg i Norge och Sverige. NINA Rapport 993. 83 s.

Åkesson M, Hedmark E, Liberg O, and Svensson L. 2014. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2013. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2014. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2013. Rapport från SLU.

 

2013

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, Flagstad Ø, och Zetterberg A. 2013. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2012-2013. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 6 - 2013 och Viltskadecenter, SLU, Rapport nr. 3-2013. 31 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, Åkesson M, og Zetterberg A. 2013. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2012-2013. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2013. 34 s.

Åkesson M, Hedmark E, Liberg O, and Svensson L. 2013. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2012. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2013. Uppskattningar av effektiv populationsstorlek hos skandinavisk varg. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2013. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2012. Rapport från SLU.

 

2012

Arnemo JM, Evans A, and Fahlman Å. (eds.). 2012. Biomedical protocols for free-ranging brown bears, wolves, wolverines and lynx. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø. 13 s.

Chapron G, Andrén H, Sand H, and Liberg, O. 2012. Demographic viability of the Scandinavian wolf population. A report by SKANDULV to the Swedish Environmental Protection Agency, Grimsö Wildlife Research Station, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences. 56 p.

Liberg O. 2012. En utvärdering av lämplig jakttid för varg i Skandinavien. En rapport till Direktoratet for Naturforvaltning från SKANDULV. Grimsö forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 2 s.

Liberg O, Chapron G, och Sand H. 2012. Beskattning av den svenska vargstammen 2012. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 25 s.

Liberg O, and Sand H. 2012. Genetic aspects on the viability of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency. Grimsö Wildlife Research Station, Swedish University of Agricultural Sciences. 17 s.

Liberg O, and Sand H. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report to the Swedish Environment Protection Agency SEPA (Naturvårdsverket). Grimsö Wildlife research Station, Swedish University of Agricultural Sciences. 19 s.

Sand H, Liberg O, Wikenros C, Andrén H, och Ahlqvist P. 2012. Livskraftighet, predator-bytesdynamik och ekosystem effekter i den skandinaviska vargpopulationen 2009-2011. Statusrapport Vargforskningsprojektet. 10 s.

Svensson L, Wabakken P, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Åkesson M, Flagstad Ø, och Zetterberg A. 2012. Varg i Skandinavien och Finland: Slutrapport från inventering av varg vintern 2011-2012. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 6 - 2012. 48 s.

Wabakken P, Svensson L, Kojola I, Maartmann E, Strømseth TH, Flagstad Ø, Åkesson M, og Zetterberg A . 2012. Ulv i Skandinavia og Finland: Slutrapport for bestandsovervåking av ulv vinteren 2011-2012. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2012. 46 s.

Åkesson M. 2012. Genetisk undersökning av varg från svenska djurparker med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2012. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2011. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2012. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2011. Rapport från SLU.

 

2011

Andrén H, Sand H, Månsson J, Edenius L, och Kjellander P. 2011. Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Dnr SLU ua.Fe.2011.1.5-711, SLU. 23 s.

Forslund P. 2011. Delredovisning av uppdrag rörande rovdjursförvaltningen (dnr 235‐3697‐10); frågorna 1‐4 till Leverantör 2. Bilaga 1 i Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen - Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige. Naturvårdsverket, Statens Jordbruksverk och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. CM Gruppen AB, Bromma. 11 s.

Liberg O, Sand H, och Chapron G. 2011. Uppdrag från Naturvårdsverket 2010-07-21 åt SLU/Grimsö (Leverantör 1) att svara på 17 frågor angående flytt av varg. Bilaga 1 i Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen - Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige. Naturvårdsverket, Statens Jordbruksverk och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. CM Gruppen AB, Bromma. 33 s.

Liberg O, Sand H, Forslund P, och Chapron G. 2011. Reglerande beskattning av den svenska vargstammen 2011. En rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. Grimsö Forskningsstation, Institutionen för Ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet. 25 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, and Chapron G. 2011. Illegal killing of wolves in Scandinavia 1998-2011: variation in space and time. A report to World Wide Fund for Nature, WWF, (Sweden). Grimsö Wildlife Research Station, SLU. 24 s.

Liberg O, Sand H, and Åkesson M. 2011. Development of the genetic relatedness in the Scandinavian wolf population after the Swedish quota hunts in 2010 and 2011. An internal report to the Swedish Government. Swedish University of Agricultural Sciences, Grimsö Wildlife Research Station. 3 s.

Sand H, Jonzén N, Andrén H, Månsson J, Swenson JE, och Kindberg J. 2011. Strategier för beskattning av älg, med och utan rovdjur. Dnr. SLU ua.Fe.2011.1.5-711, SLU. 29 s.

Sand H, Liberg O, Chapron G, and Ahlqvist P. 2011. Demography, genetics and ecosystem effects of the re-colonizing Scandinavian wolf population. Sammanfattning av Forskningsrapport till Naturvårdsverket. 2 p.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, Åkesson M, Flagstad Ø, Liberg O, og Kojola I. 2011. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2010-2011. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2011. 60 s.

Åkesson M. 2011. Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2010. Rapport från SLU.

Åkesson M. 2011. Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige 2010. Rapport från SLU.

 

2010

Sand H, Liberg O, Aronson Å, Forslund P, Pedersen HC, Wabakken P, Brainerd S, Bensch S, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2010. Den skandinaviska vargen - en sammanställning av kunskapsläget från det skandinaviska vargforskningsprojektet SKANDULV 1998 – 2010. Rapport till Direktoratet for Naturforvaltning i Norge. Grimsö forskningsstation, SLU. 93 s.

Sand H, Wiberg A, Liberg O, och Ahlqvist, P. 2010. Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Rialareviret vintern 2010. Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet.

Sand H, Zimmermann B, och Wabakken P. 2010. Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010. Grimsö forskningsstation, SLU och Högskolan i Hedmark. 5 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, Flagstad Ø, Hedmark E, Liberg O, og Kojola I. 2010. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2009-2010. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 4 - 2010. 57 s.

 

2009

Liberg O, Sand H, Andrén H, Forslund P, Laikre L, Ryman N, Åkesson M, Bensch S, Sjölander-Lindqvist A, Cinque, och Ericsson G. 2009. Förslag till åtgärder som kan stärka vargstammens gentiska status. Redovisning av regeringsuppdrag (Dnr 429-8585-08 Nv), Rapport från Naturvårdsverket. 122 s.

Liberg O, Sand H, Chapron C, Forslund P, Ahlqvist P, och Ängsteg I. 2009. Reglerande beskattning av den svenska vargstammen samt flyttning av varg inom landet för att förstärka vargstammens genetiska situation. Rapport till Naturvårdsverket från SKANDULV. 37 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, Svensson L, og Kojola I. 2009. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2008-2009. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2009. 51 s.

 

2008

Aronson Å, Wabakken P, Svensson L, Strømseth TH, Sand H, Maartmann E, och Kojola I. 2008. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2007-2008. Høgskolen i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 9 - 2008. 54 s.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2008. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Rapport från Grimsö forskningsstation och Viltskadecenter. 42 s.

Storaas T, Pedersen S, Andreassen HP, Arnemo JM, Dötterer M, Eriksen A, Frugaard A, Gundersen H, Haug TH, Milner J, Maartmann E, Nicolaysen KB, Nilsen EB, Rønning H, Sivertsen T, Solberg EJ, Steinset OK, Strømseth T, Wabakken P, Zimmermann B, og Aalbu F. 2008. Effekter av ulv på elgbestanden: da ulven kom og forsvant fra Koppangkjølen. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2008. 57 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2008. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2007-2008. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2008. 53 s.

 

2007

Arnemo JM, and Fahlman Å. (eds.). 2007. Biomedical protocols for free-ranging brown bears, gray wolves, wolverines and lynx. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø. 18 s.

Aronson Å, Wabakken P, Svensson L, Strømseth TH, Sand H, och Kojola I. 2007. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2006-2007. Högskolan i Hedmark, Uppdragsrapport nr. 7 - 2007. 49 s.

Liberg O, och Aronson Å. 2007. Utvärdering av länstyrelsernas inventeringar av lodjur och varg utanför renskötselområdet. Uppdrag från Rovdjursutredningen 2007. Rapport från Grimsö forskningsstation och Viltskadecenter. 66 sidor.

Sand H, Liberg O, Aronson Å, Pedersen HC, Wabakken P, Brainerd S, Bensch S, Karlsson J, och Ahlqvist P. 2007. Vargen – Artfakta - en sammanställning av data från det skandinaviska vargforskningssprojektet SKANDULV på uppdrag av utredningen om de stora rovdjuren. Rapport till den svenska rovdjursutredningen. Grimsö forskningsstationen, SLU. 76 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2007. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2006-2007. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2007. 49 s.

 

2006

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, Svensson L, og Kojola I. 2006. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2005-2006. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2006. 42 s.

 

2005

Liberg O. 2005. Genetic aspects of viability in small wolf populations - with special emphasis on the Scandinavian wolf population. Report from an international expert workshop at Färna Herrgård, Sweden 1st-3rd May 2002. Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm. Rapport 5436. 69 pp.

Pedersen HC, Wabakken P, Arnemo JM, Brainerd SM, Brøseth H, Gundersen H, Hjeljord O, Liberg O, Sand H, Solberg EJ, Storaas T, Strømseth TH, Wam H, og Zimmermann B. 2005. Rovvilt og Samfunn (RoSa). Det skandinaviske ulveprosjektet - SKANDULV. Oversikt over gjennomførte aktiviteter i 2000-2004. NINA Rapport 117. 78 s.

Wabakken P, Aronson Å, Strømseth TH, Sand H, og Kojola, I. 2005. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2004-2005. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 6 - 2005. 47 s.

 

2004

Arnemo JM, Ahlqvist P, and Segerström P. 2004. Biomedical protocol for free-ranging gray wolves (Canis lupus) in Scandinavia. Norwegian School of Veterinary Science, Tromsø, Norway. 7 s.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Rønning H, og Kojola, I. 2004. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2002-2003. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2004. 46 s.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Strømseth T, og Kojola I. 2004. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2003-2004. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 5 - 2004. 41 s.

 

2003

Andersen R, Bjerke T, Brainerd S, Bruteig IE, Brøseth H, Gjershaug JO, Hustad H, Landa A, Linnell J, Nygård T, Pedersen HC, Skogen K, Solberg EJ, Svarstad H, Swenson JE, Sæther BE, og Tveraa T. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Fremtidige FoU - oppgaver knyttet til store rovdyr i Norge. NINA Fagrapport 67. 14 s.

Andersen R, Linnell JDC, Brainerd S, and Hustad H. (eds.). 2003. Large predators and human communities in Norway. A guide to coexistence for the 21st century. NINA Temahefte 25. 48 s.

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2003. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 2001-2002. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 1 - 2003. 40 s.

Brainerd SM (red). 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Konfliktdempende tiltak i rovviltforvaltningen. NINA Fagrapport 66. 103 s.

Brainerd SM, og Næss B. 2003. Holdninger til store rovdyr i utvalgte deltagende kommuner i prosjektet ”Leve med Rovdyr”. Et innspill til arbeidet med den nye rovviltmelding. NINA Minirapport nr. 14. 23 pp.

Brainerd SM, Liberg O, Pedersen HC, Sand H, Wabakken P, og Eide NE. 2003. Delprosjekt III: Tap av alfa-individer i en ulveflokk – effekter på flokkdynamikk og reproduksjon. Pp. 54-89 in Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, och Wabakken, P. Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61. 89 pp.

Gangås KE, Næss B, og Brainerd SM. 2003. Leve med rovdyr. Sluttrapport 2003. NINA Minirapport nr. 13. 51 pp.

Karlsson J, Jaxgård P, Levin M, och Ängsteg I. 2003. Vargangrepp på tamdjur och hundar: I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Viltskadecenter rapport 2003/3. Grimsö.

Liberg O. 2003. Genetiske aspekter av levedyktighetsanalyser for populasjoner (PVA) og minste levedyktige bestand (MVP) for ulv, med spesiell vekt på den nylig etablerte ulvebestanden i Skandinavia: Rapport fra et internasjonalt seminar 1.-3. mai 2002, Färna Herregård, Sverige. Pp. 32-52 In Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak – NINA Fagrapport 61. 89 s.

Linnell JDC, och Bjerke T. 2003. Rädslan för vargen – en tvärvetenskaplig utredning. Viltskadecenter och Stiftelsen for Naturforskning og Kulturminne. 146 s.

Pedersen HC, Brainerd SM, Hjeljord O, Liberg O, Sand H, Wabakken P, og Wam HK. 2003. Del I. Bestandsdynamikk og forvaltningsrelevant biologi. Pp. 8-31 i Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Ulv- Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61. 89 s.

Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2003. Ulv - Bestandsdynamikk, levedyktighet og effekter av uttak. NINA Fagrapport 61: 89 s.

Skogen K, Haaland H, Brainerd SM, og Hustad H. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Lokale syn på rovvilt og rovviltforvaltning. En undersøkelse i fire kommuner: Aurskog–Høland, Lesja, Lierne og Porsanger. NINA fagrapport 70. 31 pp.

Solberg EJ, Sand H, Linnell JDC, Brainerd SM, Andersen R, Odden J, Brøseth H, Swenson JE, Strand O, og Wabakken P. 2003. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Store rovdyrs innvirkning på hjorteviltet i Norge: Økologiske prosesser og konsekvenser for jaktuttak og jaktutøvelse. NINA Fagrapport 63. 75 pp.

Wabakken P, Zimmermann B, Pedersen HC, Dötterer M, Maartmann E, og Steinset OK. 2003. Ulv og elg i Hedmark: Elgtettehet og Gråfjellparets uttak av elgstammen vinteren 2001-2002. Rapport. Høgskolen i Hedmark, avdeling for skog- og utmarksfag. 6 s.

Wam HK, Dokk JG, og Hjeljord O. 2003. Tilskuddsgjerder og rovdyrskader på bufe i Østfold. IBN Oppdragsrapport, UMB, 18 s.

Wam HK, Hjeljord O, og Dokk JG. 2003. Oppdragsrapport: Tilskuddsgjerder og rovdyrskader på bufé i Østfold. NLH - Institutt for biologi og naturforvaltning. 24 pp.

Wam HK, Hjeljord O, Dokk JG, Gjarnæs I, Glende E, Gustavsen CR, Vold A-S, og Østreng O-C. 2003. Ulv i Østfold 1999-2003. Rapport, Institutt for naturforvaltning. Norges Landbrukshøgskole. 21 pp.

Wam HK. 2003. Wolf behaviour towards people - the outcome of 125 monitored encounters. Hovedfagsoppgave ved Norges Landbrukshøgskole, 31 pp.

 

2002

Brainerd SM, og Bjerke T. 2002. Utredninger i forbindelse med ny rovviltmelding: Informasjonstiltak om store rovdyr i Norge. NINA Fagrapport nr. 69. 71 pp.

Linnell JDC, Andersen R, Andersone Z, Balciauskas L, Blanco JC, Boitani L, Brainerd S, Breitenmoser U, Kojola I, Liberg O, Løe J, Okarma H, Pedersen HC, Promberger C, Sand H, Solberg EJ, Valdmann H, og Wabakken P. 2002. Delprosjekt 1. Frykten for ulven: En sammenfatning av ulvens angrep på mennesker. In Linnell JDC, og Bjerke T. 2002: Frykten for ulven. En tverrfaglig utredning. NINA Oppdragsmelding 722. s 11-74.

Linnell JDC, Andersen R, Andersone Z, Balciauskas L, Blanco JC, Boitani L, Brainerd S, Breitenmoser U, Kojola I, Liberg O, Løe J, Okarma H, Pedersen HC, Promberger C, Sand H, Solberg EJ, Valdmann H, and Wabakken P. 2002. The fear of wolves: A review of wolf attacks on humans. NINA Oppdragsmelding 731: 1-65.

Linnell JDC, og Bjerke T. (red.). 2002. Frykten for ulven. En tverrfaglig utredning. NINA Oppdragsmelding 722. 110 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet och Viltskadecenter. 2002. Årsrapport för 2001/02. Grimsö forskningsstation, SLU.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 2002. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2001-2002. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2002. 40 s.

 

2001

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2001. Varg i Skandinavien: Statusrapport for vintern 2000/2001. Høgskolen i Hedmark, Oppdragsrapport nr. 2 - 2001. 53 s.

Karlsson J, och Thoresson S. 2001. Jakthundar i vargrevir: en jämförelse av jakthunds-användningen i fem olika vargrevir och statistiken över vargangrepp på hundar 1999/2000. Rapport Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 8 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet och Viltskadecenter. 2001. Årsrapport för 2000/01. Grimsö forskningsstation, SLU.

Vold AS. 2001. Rapport over en telefonundersøkelse utført av det skandinaviske ulveprosjektet, SKANDULV. Oppdragsrapport til Norges Jeger og Fiskerforbund.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 2001. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 2000-2001. Høgskolen i Hedmark, rapport nr. 1 - 2001. 39 s.

Zimmermann B, Storaas T, Wabakken P, Nicolaysen K, Steinset OK, Dötterer M, Gundersen H, and Andreassen HP. 2001. GPS collars with remote download facilities, for studying the economics of moose hunting and moose-wolf interactions. In: Sibbald AM, Gordon IJ (eds) Proceedings of the international conference tracking animals with GPS, Aberdeen, pp 33–38.

 

2000

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 2000. Varg i Skandinavien: Statusrapport för vintern 1999-2000. Høgskolen i Hedmark. Oppdragsrapport nr. 2 - 2000. 70 s.

Karlsson J, Ahlqvist P och Ahlqvist I. 2000. Försök med knallskott för at öka skyggheten hos varg. Rapport, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 8 s.

Karlsson J, Sand H, och Kjellander P. 2000. Intensivstudier av sändarförsedda vargar under sommaren/hösten 1999. Rapport, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 18 s.

Vargforskningsprojektet, Lodjursprojektet & Viltskadecenter. 2000. Årsrapport för 1999. Grimsö forskningsstation, SLU.

 

1999

Andrén H, Liberg O och Sand H. 1999. Predationens inverkan på de naturliga bytespopulationerna. Bilagor till Sammanhållen Rovdjurspolitik Slutbetänkande SOU 1999:146, 119-182.

Aronson Å, Wabakken P, Sand H, Steinset OK, och Kojola I. 1999. Varg i Skandinavien: statusrapport för vintern 1998-99. Høgskolen i Hedmark, Rapport nr. 18. 40 s.

Persson J, och Liberg O. 1999. Underlag för förvaltning av varg och lodjur. Viltforum, Svenska Jägareförbundet.

Persson J, Sand H, och Wabakken P. 1999. Biologiska karaktärer viktiga för beräkning av livskraftig populationsstorlek. Rapport, Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.

Wabakken P, Aronson Å, Sand H, Steinset OK, og Kojola I. 1999. Ulv i Skandinavia: Statusrapport for vinteren 1998-99. Høgskolen i Hedmark, rapport nr. 19 - 99. 46 s.

 

1998

Liberg O. 1998. Rovvilt - Ekologi och förvaltning. Rovviltforvaltning: Problemer og utfordringer. Rapport nr 4 - 1997, Nordisk Jägersamvirke Symposium.

 

1995

Liberg O, och Glöersen G. 1995. Lodjurs- och varginventeringar 1993-1995. Viltforum 1995:1. Svenska Jägareförbundets Forskningsavdelning, Uppsala.

Populärvetenskapliga artiklar

2016

Sand H, Mallwitz D, Ahlqvist P, Cederlund G, och Månsson J. 2016. Påverkar vargen älgens flyktbeteende vid jakt? Svensk Jakt 12: 42-45.

Sand H, Mallwitz D, och Zimmermann B. 2016. Älgars flyktbeteende vid jakt med löshund inom och utanför vargområden. Fakta Skog 1. SLU. 4 s.

Sand H, och Wikenros C. 2016. Hvordan påvirkes avskytningen av elg i områder med etablering av ulv. Rovdyrviten 4: 16-17.

 

2015

Sand H, och Wikenros C. 2015. Flera jägare i skogen – vad är fakta om vargens predation? Medlemstidningen Med Mellanskog 2: 9-11.

Sand H, och Wikenros C. 2015. Hur påverkas avskjutningen av älg vid etablering av varg? Fakta Skog 8. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, og Liberg O. 2015. Ulrik – en overlever blandt Skandinavias ulver. Våre Rovdyr, No. 1: 4-9.

Sand H, Wikenros C, och Månsson J. 2015. Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Hjorteviltet 2015: 72-77.

Wikenros C. 2015. Ulvens tilbakekomst - virkning på byttedyr, konkurrenter og åtseletere. Rovdyrviten 3: 18-19.

 

2014

Kjellander P, Sand H, Andreassen H, Andrén H, Elmhagen B, Ericsson G, Linnell JDC, Mikusinski G, Mysterud A, Månsson J, Persson J, Solberg EJ, Thulin C-G, Wabakken P, og Wikenros C. 2014. Ulv og biologisk mangfald. Hjorteviltet 2014: 24-25.

Sand H, och Gervasi V. 2014. Vad påverkar predationsrisken för älg och rådjur inom ett vargrevir? Fakta Skog 7. SLU. 4 s.

Sand H, Mattisson J, och Liberg O. 2014. Hur stora revir har vargarna i Skandinavien och vad påverkar detta? Fakta Skog 6. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Ahlqvist P, Wabakken P, och Liberg O. 2014. Ulrik – en överlevare bland Skandinaviens vargar. Våra Rovdjur 4: 22-26.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2014. Skandinaviens vargar dödar fler älgar. Svensk Jakt 6: 62-65.

Sand H, Wikenros C, och Ahlqvist P. 2014. Vargar väljer älgar i sämre kondition än vad jägarna gör! Hjorteviltet 2014: 32-34.

Wikenros C, Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2014. Aningslösa älgar vid vargattacker. Hjorteviltet 2014: 78-80.

Åkesson M, Flagstad Ø, Sand H, Wabakken P, Liberg O, Wikenros C, og Månsson J. 2014. De skandinaviske ulvenes opprinnelse. Våre Rovdyr 2: 48-49.

 

2013

Wikenros C. 2013. Ulvens tilbakekomst – virkning på byttedyr, konkurrenter og åtseletere. Våre Rovdyr 1: 16-19.

 

2012

Sand H, Wikenros C, och Ahlqvist P. 2012. Vargar väljer älgar i sämre kondition än vad jägarna gör! Fakta Skog 10. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O.2012. Är skandinaviska vargar mer blodtörstiga än amerikanska? Fakta Skog 6. SLU. 4 s.

Wikenros C. 2012. Vargens återkomst – effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare. Fauna och Flora 107: 20-24.

 

2011

Andrén H, Jarnemo A, Sand H, Månsson J, Edenius L, och Kjellander P. 2011. Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Fakta Skog 23. SLU. 4 s.

Sand H, Andrén H, Swenson JE, och Kindberg J. 2011. Flera jägare på älgpopulationen – predationsmönster hos varg och björn. Fakta Skog 25. SLU. 4 s.

Sand H, Jonzén N, Andren H, och Månsson J. 2011. Beskattning av älgpopulationer med varg och björn. Fakta Skog 26. SLU. 4 s.

Sand H, Jonzén N, Andren H, och Månsson J. 2011. Strategier för beskattning av älg. Fakta Skog 24. SLU. 4 s.

Wikenros C, Sand H, och Liberg O. 2011. Varg bra för andra arter? Miljöforskning, nr. 4.

 

2010

Wikenros C, Ahlqvist P, Sand H, och Liberg O. 2010. De fyra stora i Bergslagen. Fauna & Flora 105: 20-22.

Wikenros C, Liberg O, Sand H, och Andrén H. 2010. Lodjur och varg – som katt och hund eller …? Fakta Skog 3. SLU. 4 s.

Wikenros C, Sand H, och Liberg O. 2010. Så jagar vargen. Svensk Jakt 10: 94-97.

 

2009

Aronson Å, Strømseth TH, Wabakken P, och Arnemo J. 2009. Lär dig uppfatta vargens urinmarkeringar tydligare. Våra Rovdjur 3: 8-9.

Strømseth TH, Aronson Å, Wabakken P, Arnemo JM. 2009. Løpetid og blod ved revirmarkeringer hos ulv. Våre Rovdyr 23: 68-70.

Wikenros C, Ahlqvist P, Sand H, och Liberg O. 2009. Vargarnas nattliga liv. Jaktmarker & Fiskevatten 2: 42-43.

 

2008

Brainerd SM, Karlsson J, Pedersen HC, og Wabakken P. 2008. Ulvetelefonen – bedre enn ingenting? Jakt & Fiske: 6: 74-76.

Karlsson J, og Brainerd S. 2008. Når ulv angriper hund. Jakt & Fiske 1-2: 34-38.

Karlsson J, og Brainerd S. 2008. Slik kan ulveangrep hindres. Jakt & Fiske 3: 34-36.

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2008. Så beräknas dödligheten hos varg. Svensk Jakt 7: 68-71.

Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, och Liberg O. 2008. Asätare övervakas med kamera. Svensk Jakt 1: 52-54.

 

2007

Liberg O, Sand H, Wabakken P, och Pedersen HC. 2007. Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen. Fakta Skog 9. SLU. 4 s.

Sand H, Johansson Ö, Ahlqvist P, och Liberg O. 2007. Älgkalvar överst på vargens sommarmeny! Fakta Skog 10. SLU. 4 s.

Sand H, Wikenros C, Wabakken P, och Liberg O. 2007. Den skandinaviska älgen: Ett lätt byte för vargen. Fakta Skog 8. SLU. 4 s.

 

2006

Brainerd SM, Linnell J, Brøseth H, Solberg E, Pedersen H, Liberg O, Sand H, og Wabakken P. 2006. Den skandinaviske ulven: utsetting eller innvandring? Villmarksliv 4: 82-85.

Brainerd SM, Bakka D, og Pedersen C. 2006. Ulvejakt i Norge. Norges Jeger- og Fiskerforbund & Norsk Institutt for Naturforskning. 36 s.

Heggberget TM, og Pedersen HC. 2006. Ulv Canis lupus. Artsdatabankens faktaark nr. 4. 3 s.

Karlsson J, och Backeryd J. 2006. Hur många vargar skulle skjutas samband med angrepp på hund efter en förändring av Jaktförordningen § 28 i Sverige och Jaktloven § 11 i Norge? Faktablad, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation. 4 s.

Viltskadecenter. 2006. Vad händer i ett revir vid förlust av vuxna reproducerande vargar? Sammanfattning av ”Del III. Förlust av alfaindivider i en vargflock – effekter på flockdynamik och reproduktion” av Brainerd SM, Liberg O, Pedersen HC, Sand H, Wabakken P, och Eide NE. Ur rapporten ”Varg – Beståndsdynamik, livskraft och effekter av uttag”. NINA Fagrapport 61, 89 s. Red. Pedersen HC, Brainerd SM, Liberg O, Sand H, och Wabakken P. 2003. 4 s.

 

2005

Brainerd S, Bakka D, og Pedersen HC. 2005. Jakt på ulv i Norge. Et informasjonshefte fra Norges Jeger- og Fiskerforbund og NINA. 36 s.

Brainerd SM, og Pedersen HC. 2005. Fakta-ark om ulven (Canis lupus). SKANDULV-fakta-ark. 15 s.

Liberg O, Sand H, Pedersen HC, Wabakken P, Bensch S, och Sejberg D. 2005. Den skandinaviska vargstammen – en släktsaga. Våra Rovdjur 1: 4-7.

 

2004

Aronson Å, och Sand H. 2004. Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren. Skogsvilt III: 47-53.

Karlsson J, och Andrén H. 2004. Vargar och lodjur – hur går de ihop? Skogsvilt III: 89-91. Grimsö forskningsstation, SLU. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, och Jaxgård P. 2004. Vargangrepp på hundar. Skogsvilt III: 243-247. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, Andrén H, och Sand H. 2004. Vad bestämmer antalet vargar och deras utbredning i framtiden? Skogsvilt III: 54-57. Grimsö forskningsstation, SLU.

Karlsson J, Eriksson M, och Liberg O. 2004. Hur rädda är vargar för människor? Skogsvilt III: 73-75. Grimsö forskningsstation, SLU.

Liberg O, Bensch S, Sand H, Wabakken P, Sejberg D, och Pedersen H. 2004. Släktskap och inavel i den skandinaviska vargstammen. Skogsvilt III: 76-85. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Bernelind T. 2004. Vilka älgar väljer vargen? Svensk Jakt 8: 72-75.

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Wabakken P. 2004. Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Skogsvilt III: 66-72. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Liberg O, Ahlqvist P, och Wabakken P. 2004. Älgjakten kan hotas i vargområden. Svensk Jakt 10: 2-4.

Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2004. GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur. Skogsvilt III: 24-29. Grimsö forskningsstation, SLU.

Sand H, Wabakken P, och Liberg O. 2004. Vargens biologi: karaktärer och konsekvenser för små populationer. Skogsvilt III: 58-65. Grimsö forskningsstation, SLU.

 

2003

Brainerd SM. 2003. Ulvejakt. I Kirkemo O. (Ed.), Jakt, fiske, friluftsliv. Kunnskapsforlaget, Oslo.

Linnell J, og Brainerd S. 2003. Berettiget ulvefrykt? Villmarksliv 10: 22-26.

Wam HK, Glende E, Østreng OC, og Hjeljord, O. 2003. Ulven konkurrerar med jegerne om kalvekvoten. Hjorteviltet.

 

2001

Flagstad Ø, Pedersen H, Bensch S, og Liberg O. 2001. Mens vi venter på immigrantene. Våre Rovdyr 1.

Wabakken P, Aronson Å, Steinset OK, og Sand H. 2001. Foreløpig statusrapport om ulv i Skandinavia vinteren 2000-2001. Miljøkrim 4: 32-33.

 

2000

Sand H, Liberg O, Andrén H, och Ahlqvist P. 2000. Den skandinaviska vargen - en överlevnadskonstnär. Fauna & Flora 95: 79-91.

Wabakken P, Aronson Å, Steinset OK, og Sand H. 2001. Foreløpig statusrapport om ulv i Skandinavia vinteren 2000-2001. Miljøkrim 4: 32-33.

 

1999

Ahlqvist I, Karlsson J, och Wabakken P. 1999. Vargdödade hundar. Våra Rovdjur 16: 28-31.

Arnemo JM. 1999. Svenske ulver med radiosender. Norsk Veterinærtidsskrift 111: 81.

Arnemo JM. 1999. Radiomerking av ulv: hvorfor og hvordan. Norsk Veterinærtidsskrift 111: 14.

Karlsson J, Wabakken P, och Ahlqvist I. 1999. Vargdödade hundar – ett problem med många frågetecken. Svensk Jakt 137: 54-62.

Persson J, och Liberg O. 1999. Underlag för förvaltning av varg och lodjur. Viltforum, Svenska Jägareförbundet.

Sand H, och Ahlqvist P. 1999. De första vargarna märkta i Sverige. Våra Rovdjur 1.

Sand H. 1999. Rapport från vargforskningsprojektet. Svensk Jakt Nyheter 3.

Wabakken P. 1999. Ulven i Skandinavia ved tusenårsskiftet. s. 9-19 i Brox K (red), Brennpunkt Natur 99. Tapir forlag, Trondheim.

Wabakken P. 1999. Ulvestammen i Skandinavia øker. Skog-Skole-Samfunn, Det norske skogselskap: 10-11.

 

1998

Persson J, och Sand H. 1998. Vargen - viltet, ekologin och människan. Svenska Jägareförbundet. 128 s.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Våra Rovdjur 1.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Dalajägaren 1/98.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Värmlandsjägaren 1/98.

Sand H, och Ahlqvist I. 1998. Vargforskning - hur och varför? Jaktsignalen 1/98.

Debattinlägg

Vänligen notera att debattinläggen representerar de enskilda författarnas åsikter.

2017

Wikenros C, Liberg O, Åkesson M, och Sand H. 2017. Svar på kritik om ny omräkningsfaktor. Jakt & Jägare. Svar på debattartikel.

 

2015

Gilroy JJ, Ordiz A, and Bischof R. 2015. Carnivore coexistence: value the wilderness. Science 347: 382.

 

2014

Chapron G. 2014. Challenge the abuse of science in setting policy. Nature 516: 289.

Jarnemo A, Kjellander P, och Liberg O. 2014. ”Kronhjortar i vargområden kan minska jaktkonflikterna”. Dagens Nyheter: Debatt, 2014-08-03.

Kjellander P, Sand H, Andreassen H, Andrén H, Elmhagen B, Ericsson G, Linnell JDC, Mikusinski G, Mysterud A, Månsson J, Persson J, Solberg EJ, Thulin C-G, Wabakken P, och Wikenros C. 2014. ”För att påverka naturen krävs minst 4.000 vargar”. Dagens Nyheter: Debatt, 2014-01-30.

Liberg O, och Sand H. 2014. Bemötande av kritik från ”Lind et al. 2012. Brev till Kammarrätten, Stockholm” angående rapporten: Liberg and Sand. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency.

Liberg O, and Sand H. 2014. Response to critique by “Hansen. 2012. Letter to the Swedish Carnivore Association” regarding the report: Liberg and Sand. 2012. Effects of migration and selective harvest for the genetic status of the Scandinavian wolf population. A report from SKANDULV to the Swedish Environment Protection Agency.

Åkesson M, Flagstad Ø, Sand H, Wabakken P, Liberg O, Wikenros C, och Månsson J.2014. De skandinaviska vargarnas ursprung. SLU. 2014-04-03.

 

2013

Chapron G, López-Bao JV, Kjellander P, Karlsson J. 2013. Misuse of scientific data in wolf policy. Science 29: 1521.

Liberg O, Sand H, Andrén H, Danell K, Ericsson G, Fagerström T, Flagstad Ø, Linnell J, Månsson J, och Wabakken P. 2013. Brev till Naturvårdsverket angående Gynnsam Bevarandestatus för varg i Sverige. 2013-06-18.

 

2010

Liberg O, Andrén H, Danell K, Ericsson G, Fagerström, Lundberg P, Persson, J, Sand H, och Sandström C. 2010. ”Så kan vargstammen räddas”. Replik på Dagens Nyheter: Debatt, 2010-02-02.

 

2008

Chapron G, Andrén H, and Liberg O. 2008. Conserving top predators in ecosystems. Science 320: 47.

Sand H, Wikenros C, och Liberg O. 2008. Svar: ”Våra siffror är snarare en underskattning”. Våra Rovdjur 4: 29-31.

 

2003

Liberg O. 2003. Krönika: Ekologer kan inte alltid ge sitt stöd åt naturvårdens argument. Om stygga och snälla vargar, mänskliga värderingar och motsättningar. Våra Rovdjur 1: 14-15.


Kontaktinformation

Camilla Wikenros, forskare, koordinator
Institutionen för ekologi, SLU
camilla.wikenros@slu.se, +46 (0)581 69 73 44                   

Sidansvarig: camilla.wikenros@slu.se