Avloppsvatten

Senast ändrad: 28 april 2017
wastewater.png

Vi arbetar med att utveckla robusta system för behandling av olika fraktioner från enskilda avlopp: bad-, disk-, och tvättvatten (BDT-vatten), klosettvatten (ibland kallat svartvatten), blandat avloppsvatten (spillvatten) och avloppsslam. Vilka föroreningar som främst behöver avlägsnas från vattnet beror på vad det behandlade vattnet ska användas till och var det ska släppas ut.

Ett vanligt alternativ är att släppa ut det behandlade avloppsvattnet i närliggande vattendrag. I det fallet är det viktigt att minska förekomsten lättnedbrytbart organiskt material (BOD), fosfor och kväve, samt organiska föreningar som läkemedelsrester och sjukdomsalstrande mikroorganismer (patogener). Om avloppsvattnet istället används för bevattning av grödor tas kvävet och fosforn till vara som resurs och behöver därför inte renas bort. Avloppsbevattning är globalt sett den vanligaste formen av återcirkulering av näringsämnen från avloppsvatten. Även vid bevattning bör övriga föroreningar i avloppsvattnet minskas, och i detta fall ligger fokus främst på att avlägsna sjukdomsalstrande mikroorganismer och organiska föroreningar.

För att avlägsna, för användningen, relevanta föroreningar studerar vi biologiska filter och andra tekniska lösningar (Dalahmeh et al., 2014; Karlsson et al., 2015; Niwagaba et al., 2014). Vi har studerat en rad olika filtermaterial, mest ingående bark och biokol, och optimerat avlägsnandet av lätt nedbrytbart organiskt material, fosfor, kväve, patogener och organiska föroreningar såsom läkemedelsrester och poly-, och perfluorerade alkylsyror (PFAS). Vi arbetar också med att identifiera källor och flöden av dessa organiska föroreningar i avloppsvattnet för att kunna kontrollera dem uppströms och på så vis minimera förekomsten av dem i avloppsflöden.

Den största risken vid återanvändning av behandlat avloppsvatten är sjukdomsspridning. Vi utvärderar olika möjligheter att behandla avloppsvattnet mellan källan och fältet, för att inom existerande bevattningsinfrastruktur minska patogenerna i avloppsvattnet och därmed smittrisken (Dalahmeh et al., 2016).

Vi analyserar och utvärderar risker med avseende på patogener, organiska föroreningar och mikroplaster i avloppsvatten, toalettavloppsvatten och reningsverksslam som ska återföras till jordbruket. Vi modellerar ackumulering av dessa föroreningar i jorden efter bevattning och gödsling med avloppsprodukter och hur dessa föroreningar kan spridas via skördad gröda.

Publikationer

Baum, R., Luh, J., Bartram, J. 2013. Sanitation: A Global Estimate of Sewerage Connections without Treatment and the Resulting Impact on MDG Progress. Environmental Science & Technology, 47, 1994-2000.

Dalahmeh, S.S., Lalander, C., Pell, M., Vinneras, B., Jonsson, H. 2016. Quality of greywater treated in biochar filter and risk assessment of gastroenteritis due to household exposure during maintenance and irrigation. J Appl Microbiol, 121(5), 1427-1443.

Dalahmeh, S.S., Pell, M., Hylander, L.D., Lalander, C., Vinnerås, B., Jönsson, H. 2014. Effects of changing hydraulic and organic loading rates on pollutant reduction in bark, charcoal and sand filters treating greywater. Journal of Environmental Management, 132(0), 338-345.

Karlsson, S.C., Langergraber, G., Pell, M., Dalahmeh, S., Vinneras, B., Jonsson, H. 2015. Simulation and verification of hydraulic properties and organic matter degradation in sand filters for greywater treatment. Water Sci Technol, 71(3), 426-33.

Niwagaba, C.B., Dinno, P., Wamala, I., Dalahmeh, S.S., Lalander, C., Jönsson, H. 2014. Experiences on the implementation of a pilot grey water treatment and reuse based system at a household in the slum of Kyebando-Kisalosalo, Kampala. Journal of Water Reuse and Desalination, 4(4), 294-307.

Sidansvarig: Cecilia.lalander@slu.se