Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt
Senast ändrad: 22 maj 2013
ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket
Sammanfattning av studien
Miljökompensation innebär att en verksamhetsutövare gottgör för intrång eller skada på miljön och kan liknas med polluter pays principle. Krav på miljökompensation har funnits i Miljöbalken i cirka 15 år och används i flera länder runt om i världen. I den här rapporten har vi kartlagt och analyserat miljökompensationsåtgärder som har vidtagits vid väg- och järnvägsprojekt. Vi har även beskrivit terminologi, lagkrav, principer och metodologi kopplade till miljökompensation, och gett en översiktlig omvärldsbeskrivning av miljökompensation i och utanför Sverige. Den övergripande målsättningen är att öka kunskapen om miljökompensation inom väg- och järnvägssektorn, och att föreslå olika vägar för hur Trafikverket kan utveckla användandet av miljökompensation. Juridiskt finns möjlighet för prövningsmyndigheter att ställa krav på miljökompensation vid intrång på skyddade områden och vid vattenverksamhet. Om Trafikverket har politiskt stöd kan även mer omfattande kompensation ske frivilligt, vilket troligen är den bästa vägen att gå om miljökompensation ska utvecklas offensivt. Kartläggningen visade att 37 beslut om miljökompensation har krävts av länsstyrelser och kommuner under perioden 1999–2012 och majoriteten av dessa kan kopplas till biotopskyddsärenden. Hela 90 % av alla länsstyrelser hade tagit endast ett eller inget beslut om krav på miljökompensationsåtgärder. Generellt kan sägas att miljökompensationsåtgärderna var av samma typ som skadan och låg omfångsmässigt i paritet med ingreppet. Ett typiskt exempel är ett intrång på en 152 meter lång stenmur och 176 meter öppna diken som kompenserades med 150 meter ny stenmur och 150 m2 våtmark. När Trafikverket utvecklar råd för praktisk tillämpning föreslår vi att följande aspekter uppmärksammas:
- • Vid kompensation bör alla dimensioner av miljöbegreppet inkluderas, vilket även omfattarrekreation och kulturmiljö.
- • Kompensationsgrader på över 1:1 bör användas för att inkludera aspekter som osäkerhet,tid, aktörsperspektiv och kvalitet.
- • Landskapsperspektiv kan ge flexibilitet så att lösningar kan identifieras och lokaliseras på så passande platser som möjligt.
- • Frågan om genomförandet av miljökompensationsåtgärder utanför vägområde bordeutredas och även långsiktiga skötselaspekter.
- • Satsa på samordning, översyn och transparens av aktiviteter kopplade tillmiljökompensation och miljökonsekvensbeskrivningar.
Författare: Jesper Persson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning,
SLU. Marie Appelstrand, Rättssociologiska institutionen och Institutionen för handelsrätt,
Lunds Universitet. Anders Hedlund, Kulturmiljöavdelningen, Riksantikvarieämbetet.
Anders Larsson, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU.
Slutrapport:
Persson J. (Red.). 2014. Miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt: identifiering av status, problem och möjligheter. Rapport 2014:24. Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU. Alnarp.
Rapport: (pdf)
Länkar
Här finns en rad beslut rörande miljökompensation
Projektets kartläggning fram till april 2013
(klicka på följande fil för att hitta rätt pdf) lista över fallen
Fil1 Fil2a Fil2b Fil2c
Fil3 Fil4a Fil4b Fil4c
Fil4d Fil5a Fil5b Fil5c
Fil6a Fil6b Fil7 Fil8
Fil9 Fil10 Fil11 Fil12
Fil13 Fil14 Fil15 Fil16
Fil17 Fil18 Fil19 Fil20
Fil21 Fil22 Fil23 Fil24
Fil25 Fil26a Fil26b Fil26c
Fil27 Fil28a Fil28b Fil29 Fil30
Fil31 Fil32a Fil32b Fil33
Fil34a Fil34b Fil35 Fil36a
Fil36b Fil36c Fil36d Fil36e
Fil36f Fil37 Fil38 Fil39 Fil40
Fil41 Fil42 Fil43 Fil44
Fil45 Fil46 Fil47 Fil48
Fil49
Fall inom EU-kommissionen (PDF)
Fil1 Fil2
Fil3 Fil4
Fil5 Fil6
Fil7 Fil8
Exempel på fall där 16:9 används (PDF)
Fil1 Fil2
Fil3 Fil4
Fil5 Fil6
Fil7 Fil8
Fil9 Fil10
Fil11 Fil12
Litteraturtips om kompensation
Myndighetsrapporter och kommunala exempel.
Vägverket (2005). Enkät om miljömässig kompensation i samband med byggen av statliga vägar. Vägverket. Publikation 2005:79: 31. (pdf)
Vägverket and Länsstyrelsen i Skåne län (2004). Kompensation vid förlust av miljövärden: samsyn mellan Länsstyrelsen i Skåne län och Vägverket Region Skåne. Malmö, Länsstyrelsen.
Naturvårdsverket (2003). Natura 2000 i Sverige : handbok med allmänna råd. Stockholm, Naturvårdsverket.
(pdf)
Naturvårdsverket (2012a). Biotopskyddsområden: Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken: 179. Naturvårdsverket Manuskript. (pdf)
Naturvårdsverket (2012b). Grön infrastruktur: Redovisning av regeringsuppdrag. Naturvårdsverket Manuskript. (pdf)
Oxford Brookes University (2001). Metodik för bedömningar enligt art. 6.3 - 6.4 i habitatdirektivet: Artikel 6(3) och Artikel 6(4) av Direktiv 92/43/EEG, Bedömningar av planer och projekt som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-områden. Naturvårdsverkets översättning. Oxford, Oxford Brookes University. (pdf)
Dahl, C., E. Delshammar, et al. (2003). Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplanering - ett samarbetsprojekt mellan stadsbyggnadskontoren i Helsingborg Lund Malmö: s.31.
Göteborgs Stad (2009a). Kompensationsåtgärder för natur och rekreation: Göteborgs Stads tillämpning i samhällsplaneringen. Göteborg, Göteborgs Stad: 19. (pdf)
Göteborgs Stad (2009b). Utvärdering av behov av kompensationsåtgärder för rekreativa och ekologiska funktioner. Göteborg, Göteborgs Stad. (pdf)
Böcker/Rapporter Svenska
Ds 1997:52 (1997). Kompensation för förlust av miljövärden. Stockholm, Fritze.
Larsson, P. (2007). Kompensationsprincipens användning: Lägesbeskrivning och diskussionsunderlag. Stockholm, Naturskyddsföreningen Stockholms län.
Persson, J. (2011). Att förstå miljökompensation. Göteborg, Melica Media. (pdf)
Skärbäck, E. (1997). Balanserad samhällsbyggnad. Alnarp, Movium.
SOU 2006:39 (2006). Ett utvidgat miljöansvar: delbetänkande. Stockholm, Fritze. (pdf)
Böcker/Rapporter Utländska
BBOP (2009). Biodiversity Offset Design Handbook. Buisiness and Biodiversity Offset programme. Washington. (pdf)
REMEDE (2007). Toolkit for Performing Resouce Equivalency Analysis to Assess and Scale Environmental Damage in the European Union. Deliverable 13 to the Sixth Framework programme. Resouce Equivalency Methods for Assessing Environmental Damage in the EU (REMEDE). (pdf)
Darbi, m., H. Ohlenburg, et al. (2009). International approaches to Compensation for Impacts on Biodiversity: Final Report. Dresden, Berlin, Leibniz Institute, Berlin University of Technology. (pdf)
McKenney, B. (2005). Environmental Offset Policies, principles, and Methods: A Review of Selected Legislative Frameworks. biodiversityneutralinitiative. (pdf)
Mavourneen Conway, Matt Rayment, et al. (2013). Exploring potential demand for and supply of habitat banking in the EU and appropriate design elements for a habitat banking scheme: Final Report submitted to DG Environment. GHK Consulting Ltd: 107.
Avhandlingar
Cole, S. (2010). Environmental compensation using Resource Equivalency Analysis (REA) and Habitat Equivalency Analysis (HEA): is it just for the birds? [Elektronisk resurs] : determining whether society is better off following resource-based compensation. Umeå, Dept. of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences. (pdf)
Rundcrantz, K. (2007). Environmental compensation for disrupted ecological functions in Swedish road planning and design. Alnarp, Dept. of Landscape Architecture, Swedish University of Agricultural Sciences.
(pdf)
Examensarbeten
Pettersson, H. (2004). Compensation within Environmental Impact Assessment in Sweden and the United Kingdom. Examensarbete. Institute of Water and Environment, Cranfield University at Silsoe: 49. (pdf)
Rydell – Andersson, K. (2009). Miljökompensation vid exploatering av Natura 2000: En jämförande studie av Sverige, Tyskland och Nederländerna. Examensarbete / Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. (pdf)
Stenerus, M.-L. (2009). Miljöbalkens krav på kompensationsåtgärder vid förlust av naturvärden: En studie av deras innebörd och praktiska tillämpning. Examensarbete. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
(pdf)
Hägglund, T. (2012). Tillämpningen av miljöbalkens 16 kap 9 §: En studie av handläggares erfarenheter av och attityder till kompensation för intrång i allmänna intressen. Umeå, Umeå Universitet. (pdf)