En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Kalk har en långsiktig positiv effekt på lerjordarnas struktur. Struktureffekterna varierar med olika kalkningsmedel, givans storlek och jordtypen. Vi undersöker olika kalkningsmedels effekt på markens struktur och på miljön.
5 långliggande SLU-finansierade fältförsök (serie R1-143 +R1-143M).
En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Lantbrukets utveckling med stora förändringar i bl.a. djurhållning och maskin- och odlingsteknik, har medfört att markstrukturen i många av våra jordar idag är avsevärt försämrad. Kalk har en långsiktig positiv effekt på lerjordarnas struktur. Struktureffekterna varierar med olika kalkningsmedel, givans storlek och jordtypen. Syftet med projektet är att undersöka olika kalkningsmedels långsiktiga effekt på odlade lerjordars struktur.
Försöksserien startade 1989-91 och i försöken testas effekten av bränd kalk och kalkstensmjöl (R1-143) respektive släckt kalk och sockerbrukskalk (R1-143M). Fem av försöken skördas fortfarande försöksmässigt varje år. Alla skörderesultat finns i Fältforskningsenhetens databas
Mer information finns på SLU:s sida för de långliggande försöken
Försöken i serien R1-143M ingick tidigare i ett projekt i sockerbetsodlingen (4T - Tillväxt Till Tio Ton) och resultaten finns redovisade i en slutrapport. 
Strukturkalkning i praktiken. Foto Jens Blomquist.
1/1
(2013-2016)
Projektet finansierades med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning.
Målsättningen med detta projekt var att studera den långsiktiga markstruktureffekten vid inblandning av bränd och släckt kalk i matjorden (mellanlera resp. styv lera) i de långliggande kalkfosforförsöken på SLU:s försöksgård Lanna. En uppskattning av lönsamheten i åtgärden, både företagsekonomiskt och ur miljömässigt perspektiv, gjordes. Slutrapporten hittar du här.
(2014-2016)
Projektet finansierades med medel från Jordbruksverket. Projektet är slutrapporterat här. Använd sökord EKOKALK i projektkatalogen.
Målsättningen i detta projekt var att testa en restprodukt från stålindustrin (”Ekokalk”) som förmodligen skulle uppfylla kriterierna för KRAV-märkta jordbrukskalker. Vi undersökte om ”Ekokalk” är lika effektiv som konventionella strukturkalkningsmedel. Studien genomfördes med hjälp av fältförsök, snabbtest av jordarna i laboratoriet och slutligen ett utlakningstest med lysimetrar innehållande jord i ostörd lagring. Markstruktureffekten av ”Ekokalk” jämfördes med de blandvaror som används i konventionell odling; släckt kalk användes som referens.
(2011-2014)
Projektet finansierades med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning. Här kan du läsa mer om projektet.
Målsättningen var att utvärdera effekten på markstruktur och skörd av inblandning av olika kalciumprodukter i matjorden på lerjordar. Studien har genomfördes fältförsök med nya kalciumprodukter med olika löslighet kompletterat med laboratoriestudier och test av en förenklad metod för mätning av aggregatstabilitet.
En sammanfattning av resultaten hittar du här: ”Strukturkalk gav stabilare aggregat men varierande avkastningseffekter” kort SLFstrukturkalk2015.pdf
Slutrapporten till Stiftelsen Lantbruksforskning hittar du här: slutrapportSLFstrukturkalk2015.pdf
Resultaten finns även publicerade i en vetenskaplig artikel:
Blomquist, J., Simonsson, M., Etana, A. & Berglund, K. 2017. Structure liming enhances aggregate stability and gives varying crop responses on clayey soils. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B — Soil & Plant Science.
(2016-2018)
Projektet finansieras med medel från Lantmännens forskningsstiftelse och Växtnäringsstiftelsen.
Inom statens satsning på Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) får lantbrukare bidrag till strukturkalkning för att minska riskerna för fosforförluster från åkermark. Två LOVA-projekt med finansiering från Länsstyrelsen i Skåne har som mål att minska fosforförlusterna från skånska jordbruksmarker genom strukturkalkning. Inom dessa projekt har man i samband med strukturkalkning hos enskilda lantbrukare även kompletterat med att lägga ut ett antal fältförsök som en plattform för att ge möjlighet till att reda ut ett antal högaktuella frågeställningar. I det ena projektet ges möjlighet att utvärdera vilken effekt kalkgiva, lerhalt och lermineralogi har på strukturkalkningens effekter och i det andra spridningstidpunktens och bearbetningsdjupets betydelse. I LOVA-projekten ingår bara en mindre utvärdering av fältförsöken men dessa har ett viktigt pedagogiskt syfte genom att fungera som demonstrationsytor där man kan sprida kunskap inom ett vattenvårdsområde.
Vår målsättning är använda LOVA-plattformens fältförsök för detaljstudier av strukturkalkningens effekt på mark, miljö och gröda samt göra mer ingående sammanställningar av resultaten från de mätningar som görs inom LOVA-projekten.
(2014-2016)
Projektet finansierades med medel från Jordbruksverket. Här kan du läsa mer om projektet. Använd sökord EKOKALK i projektkatalogen. Projektet är slutrapporterat men ett fältförsök kommer att fortsätta att skördas 2017-2019.
Målsättningen i detta projekt var att testa en restprodukt från stålindustrin (”Ekokalk”) som förmodligen skulle uppfylla kriterierna för KRAV-märkta jordbrukskalker. Vi undersökte om ”Ekokalk” är lika effektiv som konventionella strukturkalkningsmedel. Studien genomfördes med hjälp av fältförsök, snabbtest av jordarna i laboratoriet och slutligen ett utlakningstest med lysimetrar innehållande jord i ostörd lagring. Markstruktureffekten av ”Ekokalk” jämfördes med de blandvaror som används i konventionell odling; släckt kalk användes som referens.
(2018 – 2022)
Projektet finansieras med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och till en mindre del av SFO, Nordkalk och Yara. Läs mer om projektet här. Projektet är en fortsättning av projektet ” Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi” (2015-2018).
När det gäller kalkningens roll i växtföljden återstår ännu några frågor att utreda. Nyligen avslutade projekt vid NBR har visat att olika jordar ger helt olika respons efter kalkning i det korta perspektivet (6 månader), både i skördeeffekter och påverkan på jordfaktorer. Under åren 2013 till 2015 lades 13 storskaliga kalkförsök ut i Skåne på jordar med lerhalter på över 15 % och pH över 7. Försöken är kalkade med kalkstensmjöl och Aktiv struktur kalk. Inom ramarna för två SLF-projekt har skördar i sockerbetor, korn och raps analyserats under första växtföljdsomloppet. I och med start av odlingssäsongen 2018 börjar det om igen med sockerbetor på den första gården vilket ger oss unika möjligheter att studera kalkningens långsiktiga effekter på sjukdomar, växtnäringstillgång samt markstruktur med kvardröjande fosforeffekter, något som inte studerats tidigare. Detta projekt kommer också att kunna ge oss värdefulla data på kalkningens effekt på skördar i höstvete som inte studerats i tidigare projekt. Ytterligare en ny infallsvinkel som förväntas ge värdefull kunskap är kalkens effekter på frilevande nematoder som är en grupp av rundmaskar som ger allvarliga skador på många lantbruksgrödor.
(2018)
Projektet finansieras med medel från Jordbruksverket. De ingående fältförsöken har finansierats med LOVA-medel (lokala vattenvårdsåtgärder) från Länsstyrelsen i Skåne. Här kan du läsa mer om projektet.
Inom statens satsning på Lokala vattenvårdsprojekt – LOVA som startade 2009 har lantbrukare fått bidrag till strukturkalkning för att minska riskerna för fosforförluster från åkermark genom förbättrad markstruktur. I flera LOVA-projekt med finansiering från Länsstyrelsen i Skåne (2014-2017) har man i samband med strukturkalkning hos enskilda lantbrukare även kompletterat med att lägga ut ett antal fältförsök.
Målet med fältförsöken är att framför allt utvärdera strukturkalkningens effekter i de områden som strukturkalkas med LOVA-bidrag men tack vare ett över åren sammanhållet utvärderingsprogram finns en unik möjlighet att i detalj studera några faktorer som kan påverka effekterna av strukturkalkning på mark, miljö och gröda. Syftet med detta nya projekt är att i detalj belysa två viktiga problemområden inom strukturkalkningen.
Följande hypoteser kommer att testas med avseende på skörd, markstruktur och riskerna för fosforutlakning:
Här har vi samlat information om strukturkalkning i praktiken.
kerstin.berglund@slu.se, 018-671185