Våra forskningsområden

Senast ändrad: 15 september 2016
SEKSKO_Flakaliden_förnafällor_300x300.jpg

Vid institutionen bedriver vi forskning inom nio ämnesområden vilka spänner från mer grundläggande ämnen till skogsskötsel i tillämpning

Ekofysiologi

Eftersom kväve begränsar skogstillväxten i vår del av världen så resulterar kvävegödsling vanligtvis i en tillväxtökning. Intresset för skogsgödsling har ökat på senare tid som en effekt av ökad efterfrågan på biomassa från skogen – inte minst på skogsbränsle från energisektors. Vår forskning bidrar med grundläggande kunskap för att förstå hur träd och bestånd reagerar på ökad kvävetillgång, vilket kan användas för att utveckla nya gödselmedel och gödslingsprogram.

Forskningen inriktar sig mot kväve som näringsämne för plantor i allmänhet och för skogsväxter och träd i synnerhet. Kväve, som är det näringsämne som behövs i störst mängd av växter och träd, är också det näringsämne som begränsar tillväxten mest. I boreala skogsekosystem är kvävebristen påtaglig trots att det finns stora kväveförråd bundet i organiskt material i skogsmarken. Förståelsen av processer som påverkar mängden växttillgängligt kväve i dessa skogar är därför viktiga för att kunna förutsäga skogsproduktionen.

Vilka är då de växttillgängliga kväveresurserna? Vilka kväveformer kan växter och träd utnyttja?? Detta är också frågor vi söker svar på i vår forskning. Vi har kunnat visa att växter tar upp kväve i form av aminosyror. Vi har också identifierat den mekanism som gör detta upptag möjligt. En kunskap som har möjliggjort framtagandet av trädplantor med extra god förmåga att ta upp kväve i form av aminosyror.

Vi studerar också kol-kväve interaktionerna i växter och hur kvävetillgången styr tillväxten till olika delar av till exempel en skogsplanta. Det är väl känt att kvävetillgången påverka hur mycket av tillväxten (kolet) som läggs på rottillväxt och hur mycket som läggs på skottillväxt. Men spelar kväveformen någon roll för hur tillväxten styrs till olika delar?? Detta är en fråga som vi för närvarande forskar om inom kompetensområdet.

Forskare

  • Torgny Näsholm 
  • Lasse Tarvainen
  • Nils Henriksson
  • Hyungwoo Lim
  • Olusegun Ajodeji Oyewole
  • Sandra Jämtgård
  • John Marshall

Skogsföryngring

Det slutgiltiga målet med vår forskning är att bidra med skogsföryngringskunskap som är användbar i praktiskt skogsbruk och som kan ge djupare insikter i hur vi på ett hållbart sätt kan bruka vår skogsresurs.

Det övergripande målet med vår forskning är att få bättre kunskap om de fundamentala processer som påverkar skogsföryngringen i boreala skogar. Denna kunskap omfattar bättre förståelse av de faktorer som påverkar etablering av nya träd från frö och plantor i både natur- och produktionsskog.

Nyckelfaktorer i dessa studier rör undervegetation (ris, mossor och lavar), störningar (naturliga och orsakade av mänsklig aktivitet), mykkorhizasvampar och samspelet eller återkopplingen mellan planttillöverlevnad och tillväxt och deras biotiska och abiotiska miljö.

Forskare

  • Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn
  • Göran Hallsby

Skogsskötsel

Inom skogskötselforskningen utvecklas kunskapen bakom rekommenderade skogsskötselåtgärder och skogsskötselsystem för att nå olika uppsatta skötselmål och för att säkerställa ett hållbart nyttjande av våra skogsresurser. Ämnet är också centralt för institutionens undervisning på såväl grundkursnivå som på forskarutbildningsnivå.

Målet med skogsskötselforskningen är att utvärdera effekterna av skogsskötselåtgärder såsom trädslagsval, föryngring, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning, samt olika skogsskötselsystem såsom trakthyggesbruk och blädning på den framtida utvecklingen av skogen. Forskningen bygger på data från långsiktiga försök, surveystudier, labbexperiment och simuleringar.

Forskare

  • Tomas Lundmark
  • Erik Valinger
  • Ann Dolling
  • Ylva Lundell

Skogsproduktion

Resultat från skogsproduktionsforskningen används vid val av dagens skogsskötselmetoder och avverkningsnivåer, samt som underlag för skattningar om framtida virkesförråd givet dessa val.

Målet med skogsproduktionsforskningen är att kvantifiera skogsproduktionen under olika förhållanden såsom markförhållanden och klimat, trädart och förädlingsgrad, samt vilken typ av skog det rör sig om – enskiktad produktionsskog, fullskiktad produktionsskog, eller naturskog. Forskningen bygger på data från långsiktiga försök – men också på data som samlas in i skogar där inget regelrätt experiment lagts ut – så kallade survey studier. Inom produktionsforskningen används också modeller och simuleringar. En grundbult i skogsproduktionsforskningen är att bättre förstå beståndsdynamik och trädtillväxt.

Forskare

  • Björn Elfving - emeritus
  • Tommy Mörling
  • Lars Lundqvist
  • Martin Ahlström

Skogshistoria

Inom den skogshistoriska forskningen fokuserar vi på det ändrade förhållandet mellan människan, skogen och skogsekosystemen över tid samt människans användning av skogsresursen i ett historiskt perspektiv. Detta omfattar rekonstruktioner av svunna tiders interaktioner mellan människor och skogens ekosystem samt tolkningar av den långsiktiga trenden i människans påverkan på skogen.

Forskningen fokuserar på olika etniska grupper över olika tidsperioder och på lokal såväl som på regional skala. 

De viktigaste förändringarna i skogslandskapet som studeras omfattar: avskogning, återbeskogning, vegetationsförändringar, förändringar i ekosystemen (artsammansättning, beståndsstruktur, landskapsstruktur) och kopplingen mellan individer eller grupper av människor och skogsekosystemen. Några av de verktyg vi använder oss av i forskningen är årsringsanalys, pollenanalys och tolkning av andra historiska avtryck i skogen.

 

Forskare

  • Lars Östlund
  • Ulf Segerström
  • Anna- Maria Rautio
  • Torbjörn Josefsson
  • Greger Hörnberg Anknuten forskare
  • Gudrun Norstedt (extern doktorand Skogsfrun Natur och kultur)
  • Hanna Lundmark
  • Per Simonsson (extern doktorand SCA)
  • Weronika Axelsson Linkowski

Tropiskt skogsbruk

Detta kompetensområde faller inom ramen för SLU:s arbete inom PGU (Policy för global utveckling). Verksamheten utanför Svenska ekosystem och brukningssystem bidrar också till institutionens breda internationella miljö och kontaktnät samt ger andra gruppers forskare och våra studenter möjligheter till stimulerande insikter och arbetsmöjligheter kring hur biogeokemiska processer fungerar under andra miljöfaktorer.

Typiska forskningsfrågor vi försöker besvara är: Hur kan regnskogen brukas uthålligt? Kan träd förbättra vattentillgången i torra områden? Vilka värden och vilka begränsningar har träd i landskap i syd med allt intensivare brukande och mosaiker av olika markanvändning.

Arbetet spänner över ett flertal tropiska skogsekosystem från naturskogar över plantageskogar till agroforestry-system där skogs- och jordbruk bedrivs på samma mark. Forsknings- och undervisningsinsatserna omfattar förståelsen om hur samspelet mellan mark, markbiologi, växter och träd fungerar, men också utvecklingen av hållbara skogsförvaltningsstrategier med hänsyn tagen till miljöeffekter och anpassning till framtida klimatförändringar.

Forskningen och handledningen sker i samarbete med institutioner i Sverige och i andra länder och våra forskarstuderande kommer både från Sverige och från länder i tropikerna. De senare ofta kopplade till svenskt bistånd inriktat mot kapacitetsuppbyggnad i mottagarländerna.

Forskare

  • Anders Malmer
  • Ulrik Ilstedt

Skoglig vegetationsekologi

Det övergripande målet med vegetationsekologiforskningen är att bättre förstå samspelet mellan skogen växter och träd och med andra biotiska och abiotiska delar av skogsekosystemet.

Detta omfattar bland annat förståelsen av samspelet mellan växter, djur och mikroo

rganismer, återkopplingar mellan växter och mark, effekter av yttre störningar såsom till exempel brand och klimat på växtsamhället. Vi studerar också hur risvegetation, mossor och invasiva arter påverkar hela växtsamhället och olika ekosystemprocesser. Huvuddelen av forskningen inriktas mot skogsekosystem i Sverige – men vi är också verksamma i tundramiljöer samt i skogsekosystem på Nya Zeeland, Australien och Nya Kaledonien.

Forskare

  • David Wardle
  • Michael Gundale
  • Paul Kardol
  • Anders Granström
  • Bright Kumordzi
  • Jon de Long
  • Nadia Maafouri
  • Carol Frost
  • Nicolas Fanin
  • Xavier Cavard
  • Jordan Mayor

 

Vegetations och ekosystem ekologi laboratoriet vid Skogens ekologi och skötsel (på engelska)

Skogslandskapets biogeokemi

Målet med vår forskning är att försöka förstå biogeokemiska förändringar och omsättningen av energi, vatten, kol, kväve och andra ämnen i det boreala landskapet. Vi arbetar i olika skalor från molekylnivån hela vägen upp till landskapsnivån.

Landskapsnivån omfattar såväl skogar som myrar och vattenekosystem och hur variationen i landskapet påverkar de biogeokemiska förloppen. På den molekylära skalan försöker vi förklara de processer som styr kemiska förändringar av ämnen och hur detta påverkar miljön till exempel genom att ämnen förflyttar sig mellan skogsekosystemet och atmosfären eller vattenekosystemen. Ett viktigt verktyg i vår forskning är tillgången till ett antal väl instrumenterade fältområden.

Forskare

  • Hjalmar Laudon
  • Anneli Ågren
  • Andrés Peralta Tapia
  • Tejshree Tiwari
  • William Lidberg
  • Ragna Lestander
  • Fredrik Lidman
  • Mark Blackburn
  • Mats Nilsson
  • Matthias Peichl
  • Anna Larsson
  • Junbin Zhao
  • Michal Gazovic
  • Georg Jocher
  • Mats Öquist
  • Javier Segura

Skoglig marklära

Kompetensområdet omfattar flera delkompetenser. I vårt fall speciellt samspelet mellan skogsträden och marken samt markkemi och jordmånsbildande processer. Ett viktigt fokusområde rör samspelet mellan mark, markorganismer och skogsplantor och vad dessa betyder i termer av gödslingsrekommendationer, skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skogens kolbalans. Ett annat fokusområde rör kvicksilvrets kemi i skogsmarken och hur skogsskötselåtgärder och våtmarksrestaureringar påverkar kvicksilvrets rörlighet och giftighet. Vi arbetar med både i labbmiljö och i fält med metoder som inkluderar röntgen absorptions spektroskopi för att till exempel studera kopplingen mellan kvicksilver, svavel och järn, samt isotopmärkningsexperiment för att studera kol- och kvävecykler direkt i fält.

Forskare

  • Peter Högberg - nuvarande rektor vid SLU
  • Mona N. Högberg
  • Tord Magnusson
  • Gustaf Egnell
  • Ulf Skyllberg
  • Yu Song
  • Tao Jiang
  • Lars Högbom

Kontaktinformation

Postadress

Institutionen för Skogens Ekolog och Skötsel, SLU, 901 83 Umeå

Besöksadress

Skogsmarksgränd

E-post

seksko@slu.se; webmaster@seksko.slu.se; ulf.renberg@slu.se

Telefon

+46-90-786 8385

Fax

+46-90-786 8163

 

Sidansvarig: gustaf.egnell@slu.se