Projektkataloger

Senast ändrad: 09 augusti 2016

De aktiva försöken finns beskrivna i projektkataloger, uppdelade efter de institutioner som har ansvarat för respektive projekt (se undermenyn till vänster).

Projekten är genomgångna och prioriterade av Rådet för långtidsförsök, vilket var verksamt fram t.o.m. 2003, då  Fakulteten för skogsvetenskap bildade och lade över ansvaret på Enheten för skoglig fältforskning. Målet är att ett nytt råd ska upprättas, för att granska och rekommendera hur långtidsförsöken ska hanteras av enheten.

02 - Skoglig produktionsekologi

Projektnr: 01

Projektnamn: Beståndsutveckling i gamla fastmarksförsök

Prioritet: 2   4

Projektbeskrivning:

Samverkan med inst f bioenergi – f.d. skogsproduktion och ekologi och miljövård (Jfr Bioenergi, projektnr. 14 och Eom, nr. 02).

Syfte: Etablerades under 1950-talet som faktorsförsök för studier av inverkan av N, P, K och Ca. Träden på ytorna oftast sönderborrade vid brösthöjd. Har numera endast intresse som markforskningsobjekt.

Låga kostnader nu. De är långsiktiga. De används för studier av mellan- och inomårsvaria   tion.

Plan finns - Antal försök: 4 varav 4 vilande

Slutår:   2050  

Projektnr: 02

Projektnamn: Skogliga bördighets- och optimeringsförsök

Prioritet: 2   7

Projektbeskrivning:

Syfte: Stråsan-försöket:  Gran. Flaggskeppet. Senaste gödsling utförd 1990. Försöket under avveckling. Intensiva markstudier.

Lisselbo-försöket:  Tall. Motsvarighet till Stråsan. Inga behandlingar mer, endast revisioner och markkemiska studier. Stormskadat.

Försöken anlagda på 1960-talet. Parcellstorlek 30x30 m.

Inom Jädraås försökspark finns ett av optimeringsförsöken. Behandlingen avslutad 1990, revisionerna fortsätter liksom de markkemiska och andra studier. 4 behandlingar, 5 upprepningar.

1984 avverkades 1 block. 1 parcell kvar (högsta givan), vilken inte gödslas längre.

1982 etablerades ett näringsbevattningsförsök i gammalt bestånd inom Jädraås försökspark. Av intresse att pröva, om en gammal skog skulle reagera. Här rör det sig mer om enskilda trädstudier. Detta är numera ett demonstartionsförsök. Kontrollen har en löpande tillväxt på 1,0-1,5 m3sk, den gödslade ca 10 m3sk. Nedbrytning av näringsrik förna går långsammare, humustäcket ökar. Nästan mullbildning i näringsbevattnade områden. Borskador (ev. kopparbrist) gör att inga tallförsök växer optimalt. Delar av projektet har prioritet 1, delar prioritet 2.

Plan finns - Antal försök: 7

Slutår:      2050

Publikationer med resultat från bevattnings- och gödslingsförsök vid Jädraås:

Ågren, G.I. & Axelsson, B. 1980. PT A tree growth model. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 525-536.

Ågren, G.I. & Axelsson, B. 1985. Modelling growth of Scots pine (Pinus sylvestris L.) stands. I. Correlation between needle and shoot characteristica useful for prediction of tree needle biomass development. Forestry 58: 199-205.  

Ågren, G.I., Axelsson, B., Flower-Ellis, J.G.K., Linder, S., Persson, H., Staaf, H. & Troeng, E. 1980. Annual carbon budget for a young Scots pine. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 307-313.  

Aronsson, A. 1983. Growth disturbances caused by boron deficiency in some fertilized pine and spruce stands on mineral soils. Commun. Inst. For. Fenn. 116: 116-122. ISBN 951-40-0623-2.

Aronsson, A. & Elowson, S. 1980. Effects of irrigation and fertilization on mineral nutrients in Scots pine needles. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 219-228.  

Aronsson, A., Elowson, S. & Ingestad, T. 1977. Elimination of water and mineral nutrition as limiting factors in a young Scots pine stand. I. Experimental design and some preliminary results. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 10, 38 pp.

Axelsson, B. 1981. Site differences in yield differences in biological production or in redistribution of carbon within trees. - Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 9, 11 pp.  

Axelsson, B. 1982. Ultimate forest productivity what is possible? In: "Proceedings: Forest site and continuous productivity". Aug. 22-28, Seattle.

Axelsson, B. 1983. Methods for maintenance and improvement of forest productivity in Northwestern Europe. In: Ballard, R. & Gessel, S.P. (eds.) "Proceedings IUFRO symposium: Forest site and continuous productivity", pp 305-311. USDA Forest Service, Gen. Tech. Rep. PNW-163, Portland, Oregon, USA.

Axelsson, B. 1985. Increasing forest productivity and value by manipulating nutrient availibility. In: Ballard, R., Farnum, P., Ritchie, G.A. & Winjum, J.K. (eds.) "Forest Potentials Productivity and Value". Weyerhaeuser Science Symposium Vol. 4: 5-37. Tacoma, Washington.

Axelsson, B. 1986. Differences in yield at different sites: An irrigation-fertilization study of nutrient flux during fast growth. In: Gessel, S. (ed.) "Forest Site and Productivity", pp. 171-183. Martinus Nijhoff Publishers.

Axelsson, B. & Bråkenhielm, S. 1980. Investigation sites of the Swedish coniferous forest project biological and physiographical features. In: Persson, T. (ed.) "Structure and Function of Northern Coniferous  Forests An Ecosystem Study". Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 25-64.  

Axelsson, E. & Axelsson, B. 1987. Changes in carbon allocation patterns in spruce and pine trees following irrigation and fertilization. Tree Physiology 2: 189-204  

Bengtson, C. 1980. Effects of water stress on Scots pine. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 205-213.

Bengtson, C., Boström, C-Å., Grennfeldt, P., Skärby, L. & Troeng, E. 1980. Deposition of nitrogen oxides to Scots pine (Pinus sylvestris L.) In: Dublos, D. & Tollan, A. (eds.) "Ecological Impact of Acid Precipitation", pp. 154-155.  

Berg, B., Ewertsson, A., Ferenczi, J., Holm, B., Jansson, P.-E., Kuovioja, S., Meentemeyer, V., Nyman, P., Staaf, H. & Staaf, I. 1986. Data on needle litter decomposition and soil climate as well as site characteristics for some coniferous forest sites. 1st edition. Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 22, 386 pp.

Berg, B., Booltink,H, Breymeyer, A., Ewertsson, A., Ferenczi, J., Gallardo, A., Holm, B., Johansson, M.-B., Kuovioja, S., Meentemeyer, V., Nyman, Olofsson, J., Pettersson, A.-S., Reurslag, A., Staaf, H., Staaf, I. & Uba, L. 1991. Data on needle litter decomposition and soil climate as well as site characteristics for some coniferous forest sites. Part 1. Site characteristics. 2nd edition. Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 41, 'many' pp.

Berg, B., Booltink,H, Breymeyer, A., Ewertsson, A., Ferenczi, J., Gallardo, A., Holm, B., Johansson, M.-B., Kuovioja, S., Meentemeyer, V., Nyman, Olofsson, J., Pettersson, A.-S., Reurslag, A., Staaf, H., Staaf, I. & Uba, L. 1991. Data on needle litter decomposition and soil climate as well as site characteristics for some coniferous forest sites. Part 2. Decomposition data. 2nd edition. Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 42, 'many' pp.

Bergbäck, B., Anderberg, S. & Lohm. U. 1994. Accumulated environmental impact: the case of cadmium in Sweden. Sci. Total Environ. 145: 13-28.

Bråkenhielm, S. 1978. Ivantjärnsheden, Jädraås regional physiography and description of the research area. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 16, 57 pp.

Bråkenhielm, S. & Persson, H. 1980. Vegetation dynamics in developing Scots pine stands in Central Sweden. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 139-152.  

Bröms, E. & Axelsson, B. 1985. Variation in carbon allocation pattern as a base for selection in Scots pine. In: Tigerstedt, P.M.A., Puttonen, P. & Koski, V. (eds.) "Crop Physiology of Forest Trees", pp. 81-93. Helsinki University Press.

Clarholm, M. 1977. Monthly estimations of soil bacteria at Jädraås and a comparison between a young and a mature pine forest on a sandy soil. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 12, 17 pp.

Ericsson, A. 1978. Seasonal changes in translocation of 14C from different age-classes of needles on 20-year-old Scots pine trees (Pinus silvestris). Physiol. Plant. 43: 351-358.

Ericsson, A. 1979. Effects of fertilization and irrigation on the seasonal changes of carbohydrate reserves in different age-classes of needle on 20-year-old Scots pine trees (Pinus silvestris). Physiol. Plant. 45: 270-280.

Ericsson, A. & Persson, H. 1980. Seasonal changes in starch reserves and growth of fine roots of 20-year-old Scots pines. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 239-250.  

Ericsson, A., Larsson, S. & Tenow, O. 1980. Effects of early and late season defoliation on growth and carbohydrate dynamics in Scots pine (Pinus sylvestris). J. appl. Ecol. 17: 747-769.  

Ericsson, A., Hellkvist, J., Hillerdal-Hagströmer, K., Larsson, S., Mattson-Djos, E. & Tenow, O. 1980. Consumption and pine growth hypothesis on effects on growth processes by needle-eating insects. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 537-545.  

Ericsson, A., Hellqvist, C., Långström, B., Larsson, S. & Tenow, O. 1985. Effects on growth of simulated and inbduced shoot pruning by Tomicus piniperda as related to carbohydrate and nitrogen dynamics in Scots pine. J. appl. Ecol. 22: 105-124.

Fayle, D.C.F. & Axelsson, B. 1985. Effect of irrigation and fertilization on stem and root thickening at their junction. Plant & Soil 88: 285-287.

Flower-Ellis, J.G.K. 1982. Structure and growth of some young Scots pine stands: (2) effects of irrigation and fertilization on the amount, rate and duration of leading shoot growth. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 30, 46 pp.

Flower-Ellis, J.G.K. 1985. Litterfall in an age series of Scots pine stands: Summary of results for the period 1973 1983. In: Lindroth, A. (ed.) "Climate, photosynthesis and litter- fall in pine forest on sandy soil basic ecological measurements at Jädraås". Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 19: 75-94.  

Flower-Ellis, J.G.K. & Olsson, L. 1978. Litterfall in an age series of Scots pine stands and its variation by components during the years 1973-1976. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 15, 62 pp.Flower-Ellis, J.G.K. & Olsson, L. 1993. Estimation of volume, total and projected area of Scots pine needles from their regression on length. Stud. For. Suec. 190, 19 pp.

Flower-Ellis, J.G.K. & Persson, H. 1980. Investigation of structural properties and dynamics of Scots pine stands. In: Persson, T. (ed.) "Structure and Function of Northern Coniferous Forests An Ecosystem Study". Ecol. Bull. (Stockholm) 32: 125-138.

Flower-Ellis, J., Albrektsson, A. & Olsson, L. 1976. Structure and growth of some young Scots pine stands: (1) Dimensional and numerical relationships. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 3, 98 pp.

Gay, C., Tamm, C.O., Aronsson, A., Flower-Ellis, J.G.K. & Linder, S. 1994. A user's manual for the Ekologen Database System. Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 59, 120 pp. ISSN 0348-422x.

Gholz, H.L., Linder, S. & McMurtrie, R.E. (eds.) 1994. Environmental Constraints on the Structure and Productivity of Pine Forest Ecosystems A Comparative Analysis. Ecol. Bull.(Copenhagen) 43, ??? pp. (In  press)

Granhall, U. & Lindberg, T. 1977. Nitrogen fixation at coniferous forest sites within the Swecon project. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 11, 39 pp.

Granhall, U. & Lindberg, T. 1978. Nitrogen fixation in some coniferous forest ecosystems. Ecol. Bull. (Stockholm) 26: 178-192. (Contents as Tech. Rep. 11).

Granhall, U. & Lindberg, T. 1980. Nitrogen input through biological nitrogen fixation. Ecol. Bull. (Stockholm) 32: 333-340.

Hällgren, J-E., Linder, S., Richter, A., Troeng, E. & Granat, L. 1982. Uptake of SO2 in shoots of Scots pine: field measurements of net flux of sulphur in relation to stomatal conductance. Plant, Cell and Environment 5: 75-83.

Hellkvist, J., Hillerdal-Hagströmer, K. & Mattson-Djos, E. 1980. Field studies of water relations and photosynthesis in Scots pine using manual techniques. Ecol. Bull.(Stockholm) 32:183-204.  

Hillerdal-Hagströmer, K., Mattson-Djos, E. & Hellkvist, J. 1982. Field studies of water relations and photosynthesis in Scots pine. II. Influence of irrigation and fertilization on needle water potential of young pine trees. Physiol. Plant. 54: 295-301.  

Hyvönen R. & Persson, T. 1996. Effects of fungivorous and predatory arthropods on nematods and tardigrades in microcosms with coniferous forest soil. Biol. Fertil. Soils. (in press)

Ingestad, T. 1986. New concepts on soil fertility and plant nutrition as illustrated by research on forest trees and stands. Geoderma 40: 237-252.

Ingestad, T., Aronsson, A. & Ågren, G. 1982. Nutrient flux density of mineral nutrition in conifer ecosystems. Stud. For. Suec.  160: 61-72.

Jarvis, P.G. & Leverenz, J.W. 1983. Productivity of temperate, deciduous and evergreen forests. In: O.L. Lange, P.S. Nobel, C.B. Osmond & H. Ziegler (eds.) "Physiological Plant Ecology IV. Ecosystem processes, mineral cycling, productivity and man's influence, pp. 233-280. Springer-Verlag

Larsson, S. 1985. Seasonal changes in the within-crown distribution of the aphid Cinara pini on Scots pine. Oikos 45: 217-222.

Långström, B., Ericsson, A., Hellqvist, C. & Larsson, S. 1990. Effects of shoot pruning on stem growth, needle biomass, and dynamics of carbohydrates and nitrogen in Scots pine as related to season and tree age. Can. J. For. Res. 20: 514-523.

Larsson, S. & Bengtson, C. 1980. Effects of water stress on growth in Scots pine. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 24, 19 pp.

Linder, S. 1980. Chlorophyll as an indicator of nitrogen status of coniferous seedlings. N.Z. J. For. Sci. 10: 166-175.

Linder, S. (ed.) 1980. Understanding and predicting tree growth. Poster proceedings from a SWECON workshop. Swed. Conif. For. Proj., Tech. Rep. 25, 155 pp.

Linder, S. 1981. Photosynthesis and respiration in a young stand of Scots  pine. In: "Proc. XVIIth IUFRO World Congress", Kyoto. Division 2: 97-108.

Linder, S. 1985. Potential and actual production in Australian forest stands. In: Landsberg, J.J. & Parsons, W. (eds.) "Research for Forest  Management", pp. 11-35. CSIRO, Melbourne.

Linder, S. 1987. Responses to water and nutrients in coniferous ecosystems. In: Schulze, E.-D. & Zwölfer, H. (eds.) "Potentials and Limitations of Ecosystem Analysis". Ecol. Stud. Vol. 61, pp 180-202. Springer Verlag.

Linder, S. 1990. Nutritional control of forest yield. In: "Nutrition of Trees" The Marcus Wallenberg Foundation Symposia Proceedings 6:  62-87. ISSN 0282-4647

Linder, S. 1992. The relationship between nutrition and biomass production in Swedish coniferous stands. In: Y. Yupo & Z. Jiangling (eds.) 'Protection and Management of Mountain Forests', pp. 170-178. Science Press, Beijing, New York. ISBN 7-03-003239-X/Q.420   

Linder, S. & Axelsson, B. 1982. Changes in carbon uptake and allocation patterns as a result of irrigation and fertilization in a young Pinus sylvestris stand. In: Waring, R.H. (ed.) "Carbon Uptake and Allocation in Subalpine Ecosystems as a Key to Management", pp. 38-44. For. Res. Lab., Oregon State University, USA.

Linder, S. & Flower-Ellis, J.G.K. 1992. Environmental and physiological constraints to forest yield. In: A. Teller, P. Mathy & J.N.R. Jeffers (eds.) Responses of Forest Ecosystems to Environmental Changes, pp. 149-164. Elsevier Applied Science. ISBN 1-85166-878-0  

Linder, S. & Hällgren, J.-E. 1988. Evaluating impacts of air pollution on forest yield by integrating production processes at the tree and stand level. In: J. Bervaes, P. Mathy and P. Evers (eds.) "Relationships Between Above and Below Ground Influences of Air Pollutants on Forest Trees", pp. 27-43. Air Pollution Research Report 16, Commission of the European Communities. ISBN 2-87273-005-8.

Linder, S. & Ingestad, T. 1977. Ecophysiological experiments under limiting and non-limiting conditions of mineral nutrition in field and laboratory.  In: "Bicentenary Celebration of C.P. Thunberg's visit to Japan", pp. 69-76. Published by The Royal Swedish Embassy and The Botanical Society of Japan.  

Linder, S. & Kellomäki, S. (eds.) 1993. Management of Structure and Productivity of Boreal and Subalpine Forests. Stud. For. Suec. 191, 94 pp.

Linder, S. & Lohammar, T. 1981. Amount and quality of information on CO2-exchange required for estimating annual carbon balance of coniferous trees. Stud. For. Suec.  160: 73-87.

Linder, S. & Rook, D.A. 1985. Effects of mineral nutrition on carbon dioxide exchange and partitioning of carbon in trees. In: Bowen, G.D. & Nambiar, E.K.S. (eds.) "Nutrition of Plantation Forests", pp. 211- 236. Academic Press, London, New York.

Linder, S. & Troeng, E. 1980. Photosynthesis and transpiration of 20-year-old Scots pine. Ecol. Bull.  (Stockholm) 32: 153-163.  

Linder, S. & Troeng, E. 1981. The seasonal variation in stem and coarse-root respiration of a 20-year-old Scots pine. In: Tranquillini, W. (ed.) "Radial Growth in Trees". Mitt. forst. Bundesversuchsanst., Wien. 142: 125-139.

Linder, S. & Troeng, E. 1981. The seasonal course of respiration and photosynthesis in strobili of Scots pine (Pinus sylvestris L.). Forest Sci.  27: 267-276.  

Linder, S., Nordström, B., Parsby, J., Sundbom, E. & Troeng, E. 1980. A gas exchange system for field measurements of photosynthesis and transpiration in a 20-year-old stand of Scots pine. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 23, 34 pp.

Lindgren, Å. & Perttu, K. 1979. Climatic data and data bases at Jädraås ecological research station. In: S. Halldin (ed) Comparison of Forest Water and Energy Exchange Models, pp. 3-13. Int. Soc. Ecol. Model., Copenhagen.

Lohammar, T., Larsson, S., Linder, S. & Falk, S.O. 1979. Fast A simulation model for the carbon dioxide and water exchange of Scots pine.- Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 19, 38 pp.

Lohammar, T., Larsson, S., Linder, S. & Falk, S.O. 1980. Fast simulation models of gaseous exchange in Scots pine. Ecol. Bull. (Stockholm) 32: 505-523.  

Lundkvist, H. 1978. The influence of soil fauna on decomposition of pine needle litter; a field experiment. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 18, 15 pp.

Lundkvist, H. 1982. Population dynamics of Cognettia sphagnetorum (Enchytraeidae) in a Scots pine forest soil in Central Sweden. Pedobiologia 23: 21-41.

Magnusson, C. & Sohlenius, B. 1980. Root consumption in a 15-20 year old Scots pine stand with special regard to phytophagous nematodes. Ecol. Bull. (Stockholm) 32: 261-268.  

Magnusson, C., Persson, H. & Sohlenius, B. 1977. Root-weight and nematode numbers in a young Scots pine stand at Ivantjärnsheden, Central Sweden. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 4, 22 pp.

Mattson, A. & Troeng, E. 1986. Effects of different overwinter storage regimes on shoot growth and net photosynthetic capacity in Pinus sylvestris seedlings. Scand. J. For. Res. 1: 75-84.

Mattson-Djos, E. 1982. The use of pressure-bomb and porometer for describing plant water status in tree seedlings. In: Puttonen, P. (ed.) "Vitality and Quality of Nursery Stock". University of Helsinki, Dept. of Silviculture, Research Note 36: 45-57.

Mattson-Djos, E. 1984. Improvement in charaterizing the water relations of woody shoots from analysis of water potential-relative water content curves. In: Mattson-Djos, E. (1984) Water Relations. 1 The intact tree.  PhD. Thesis, University of Uppsala (1984), 40 pp.

McMurtrie, R.E., Gholz, H.L., Linder, S. & Gower, S.T. 1994. Climatic factors controlling the productivity of pine stands: a model-based analysis. Ecol. Bull.(Copenhagen) 43: 00-00 (In press)

Persson, H. 1975. Dry matter production of dwarf shrubs, mosses and lichens in some Scots pine stands at Ivantjärnsheden, Central Sweden. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 2, 25 pp.

Persson, H. 1978. Root dynamics in a young Scots pine stand in Central Sweden. Oikos 30: 508-519.

Persson, H. 1979. Fine-root production, mortality and decomposition in forest ecosystems. Vegetatio 41: 101-109.  

Persson, H. 1979. The possible outcomes and limitations of measuring quantitative changes in plant-cover on permanent plots. SNV PM 1151: 81-87.

Persson, H. 1980. Spatial distribution of fine-root growth, mortality and decomposition in a young Scots pine stand in Central Sweden. Oikos 34: 77-87.

Persson, H. 1980. Fine-root dynamics in a Scots pine stand with and without near-optimum nutrient and water regimes. Acta Phytogeogr. Suec. 68: 101-110.  

Persson, H. 1980. Structural properties of the field and bottom layers at IvantjärnshedenEcol. Bull.(Stockholm) 32: 153-163.  

Persson, H. 1981. Death and replacement of fine roots in forest ecosystems a neglected area of research. Swed. Conif. For. Proj. Tech. Rep. 29, 24 pp.

Persson, H. 1981. The effect of fertilization and irrigation on the vegetation dynamics of a pine-heath ecosystem. Vegetatio 46: 181-192.  

Persson, H. 1983. The distribution and productivity of fine roots in Boreal forests. Plant & Soil 71: 87-101.

Persson, H. 1983. The importance of fine roots in Boreal forests. Proceedings, Wurzelökologie und ihre Nutzanwendung. Int. Tagung v. 27-29. Sept. 1982, Gumpenstein, pp. 595-608.

Persson, H. 1984. The dynamic fine roots of forest trees. In: Ågren, G.I. (ed.) "State of Change of Forest Ecosystems Indicators in Current Research". Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Report 13: 193-204.

Persson, H. 1985. The dynamic fine roots of forest trees. Ekologiya 4:33-39. (In Russian).

Persson, H. 1989. Roots their dynamics and contribution to organic matter and nutrient cycling. In: G.D. Bowen (ed.) "The Use of Nuclear Techniques in Studying the Roles of Trees in Restoring and Maintaining the Soil Fertility". FAO/IAEA, Vienna, Austria.  

Persson, H. 1992. Factors affecting fine root dynamics of trees. Suo 43: 163-172.  

Persson, H. & Börjesson, I. 1986. Root development in forest stands subjected to different regimes of acidity and nutrients. In: "Indirect Effects of Air Pollution on Forest Trees. Root Rhizophere Interactions", pp. 61-71. Proc. COST Workshop, Jülish, 1985.

Perttu, K., Bischof, W., Grip, H., Jansson, P.-E., Lindgren, Å., Lindroth, A. & Norén, B. 1980. Micrometeorology and hydology of pine forest ecosystems. I. Field studies. Ecol. Bull.(Stockholm) 32: 75-122.  

Puhe, J., Persson, H. & Börjesson, I. 1986. Wurzelwachstum und Wurzelshäden in Skandinavischen Nadelwälder. Allg. Forst. Z. 20: 488-492. (In German)

Ryan, M.G., Linder, S., Vose, J.M. & Hubbard, R.M. 1994. Dark respiration of pines. Ecol. Bull.(Copenhagen) 43: 00-00 (In press)

Ryan, M.G., Hunt, E.R., Jr., R.E. McMurtrie,  G.I. Ågren,  J.D. Aber,  A.D. Friend, E.B. Rastetter, W.J. Pulliam, R.J. Raison, and S. Linder. 199X. Comparing models of ecosystem function for coniferous forests.  I. Model description and validation. In: Melillo, J.M., Ågren, G.I. and A. Breymeyer, A. (eds). Effects of Climate Change on Production and Decomposition in Coniferous Forests and Grasslands. Scientific Committee on Problems in the Environment (SCOPE) Volume ??. John Wiley and Sons, pp. ??-??. (in press)

Skärby, L., Bengtson, C., Boström, C-Å., Grennfeldt, P. & Troeng, E. 1981. Uptake of NOx in Scots pine. Silva Fennica 15: 396-398.  

Skärby, L., Troeng, E. & Boström, C.-Å. 1987. Ozone uptake and effects on transpiration, net photosynthesis and dark respiration in Scots pine. Forest Sci. 33: 801-808.

Smolander, H., Stenberg, P. & Linder, S. 1994. Dependence of light interception efficiency of Scots pine shoots on structural parameters. Tree Physiol. 14: 971-980.

Sohlenius, B. & Wasilewska, L. 1984. Influence of irrigation and fertili-zation on the nematode community in a Swedish pine forest soil. J. appl. Ecol. 21: 327-342.

Sohlenius, B., Persson, H. & Magnusson, C. 1977. Distribution of roots and nematodes in a young Scots pine stand in central Sweden. Ecol. Bull.(Stockholm). 25: 340-348.

Stenberg, P., Linder, S., Smolander, H. & Flower-Ellis, J.G.K. 1994. Performance of the LAI-2000 plant canopy analyzer in estimating leaf area index of some Scots pine stands. Tree Physiol. 14: 981-995.

Tamm, C.O. 1991. Nitrogen in terrestrial ecosystems. Questions of Productivity, vegetational Changes, and Ecosystem Stability. Ecological Studies 81, 115 pp. Springer Verlag.

Tenow, O. & Larsson, S. 1987. Consumption by needle-eating insects on Scots pine in relation to season and age. Holarctic Ecology 10: 249-260.

Teskey, R.O., Whitehead, D. & Linder, S. 1994. Photosynthesis and carbon gain by pines. Ecol. Bull.(Copenhagen) 43: 00-00 (In press)

Troeng, E. 1982. Possibilities of using gas exchange measurements in the evaluation of plant condition. In: Puttonen, P. (ed.) "Vitality and Quality of Nursery Stock". University of Helsinki, Dept. of Silviculture, Research Note 36: 96-104.

Troeng, E. & Linder, S. 1982. Gas exchange in a 20-year-old stand of Scots pine. I. Net photosynthesis of current and one-year-old shoots within and between seasons. Physiol. Plant. 54: 7-14.

Troeng, E. & Linder, S. 1982. Gas exchange in a 20-year-old stand of Scots pine. II. Variation in net photosynthesis and transpiration within and between trees. Physiol. Plant. 54: 15-23.  

Waring, R.H. & Schlesinger, W.H. 1985. Forest Ecosystems Concepts and Management. Academic Press, 340 pp.  

Publikationer på svenska:

Andersson, F., Axelsson, B., Lohm, U., Perttu, K. & Ågren, G.I. 1980. Skogen som miljö grundforskning om landekosystem. Naturvetenskapliga forskningsrådets årsbok 1979-80: Forska för livet, pp. 141-179. (In Swedish)

Aronsson, A. 1983. Näringsoptimering, bevattning. (Nutrient optimisation, irrigation). Skogsfakta, Supplement 2: 49-56. (In Swedish)

Axelsson, B. 1982. Var ligger produktionstaket för tall? (Potential production in Scots pine principles of plant productivity). Skogs- o. Lantbr.-akad. Tidskr. Suppl. 14: 51-57. (In Swedish, English summary)

Axelsson, B. 1983. Fördelning av trädets nettoproduktion på stam, grenar, blad och rötter. Skogsfakta 2: 24-29. (In Swedish)

Axelsson, B. & Ågren, G.I. 1980. Älgskador i skogen kan förutses Anpassa älgstammen till önskvärd nivå. Skogen 8: 30-32. (In Swedish)

Hällgren, J-E. 1983. Skogsträdens fotosyntetiska effektivitet och produktion. Skogsfakta 2: 13-18. (In Swedish)

Lindroth, A. 1982. Skogliga försöksområden och forskningsresurser i Jädraås. (Forest research sites and research equipment at Jädraås). Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Report 10, 62 pp. (In Swedish)

Lindroth, A. 1985. Klimat, fotosyntes och förnafall i tallskog på sedimentmark ekologiska basmätningar i Jädraås. (Local climate and water balance of pine forest on sandy soil at Jädraås). In: Lindroth, A. (ed.) "Climate, photosynthesis and litterfall in pine forest on sandy soil basic ecological measurements at Jädraås". Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 19: 7-53. (In Swedish, English summary).

Nilsson, E. 1993. Klimatmätningar vid Jädraås Försökspark 1990-1991, samt miljömätningar 1985-1990. (Climatic measurements at Jädraås Research Station 1990-1991, and environmental measurements 1985-1990). Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 48, 48 pp. (In Swedish, English legends).

Persson, H. 1985. Växternas rötter näringskedjor under mark. In: Persson, H. "Landskap i Förändring Ekosystemets Grundstenar", pp. 79-87. Liber Förlag, Stockholm. (In Swedish)

Persson, H., Börjesson, I. & Puhe, J. 1985. Rot- och mykorrhiza- tillstånd i områden med skogskador. Skogsfakta 8: 55-61. (In Swedish)

Troeng, E. 1985. Säsongsvariation i nettofotosyntes och transpiration i ett ungt tallbestånd. (Seasonal variation in net photosynthesis and transpiration in a young Scots pine stand). In: Lindroth, A. (ed.) "Climate, photosynthesis and litterfall in pine forest on sandy soil basic ecological measurements at Jädraås". Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 19: 55-73. (In Swedish, English summary)

Troeng, E. 1991. Klimat och miljömätningar vid Jädraås Försökspark 1987-1989. (Climatic and environmental measurements at Jädraås Research Station 1987-1989). Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 51, 35 pp. (In Swedish, English legends). ISSN 0348-422x.

Wikström, A. 1989. Klimat och miljömätningar vid Jädraås Försökspark 1983-1986. (Climatic and environmental measurements at Jädraås Research Station 1983-1986). Dept. Ecol. Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci., Report 35, 39 pp. (In Swedish, English legends). ISSN 0348-422x.

Avhandlingar:

Ericsson, A. 1980. Some aspects of carbohydrate dynamics in Scots pine trees (Pinus sylvestris L.). Ph. D. Thesis, Umeå University (1980). 21 pp.

Larsson, S. 1980. Insect grazing and pine growth. Studies in a Scots pine forest in Central Sweden. Acta Universitatis Upsaliensis, Faculty of Science, No. 558, 33 pp. Ph.D. Thesis, University of Uppsala (1980).

Mattson-Djos, E. 1984. Water Relations. 1 The intact tree. PhD. Thesis, University of Uppsala (1984), 56 pp.

Troeng, E. 1981. Some aspects on the annual carbon balances of Scots pine. Ph. D. Thesis. Uppsala (1981). 25 pp.  

Projektnr: 03

Projektnamn: Produktionsoptimering i ung granskog

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Att försöka optimera näringstillförseln utan att läckage uppstår och att försöka balansera näringstillförseln så att balans förekommer i träden. Nya försök i Asa och Flakaliden. Mätningar av markvattnet, inget läckage får förekomma av något enskilt näringsämne. Försöksytorna syns nu från satellit och de olika behandlingarna kan särskiljas.

Flakaliden: Internationellt intressant för utländska forskare, bl.a. p.g.a växthuseffekten. Parcellstorleken är 0,5 ha (100x50 m), 4 upprepningar.

Försöksled: Kontroll, bevattning, fastgödsel och näringsbevattning.

Asa: Fungerar som luftföroreningsgradient. Parcellstorleken är 0,25 ha (50x50m), 4 upprepningar.

Försöksled: Samma som på Flakaliden.

Klimatförsök på Flakaliden: Syfte: Två markuppvärmningsytor (10x10m) i vardera två referensytor (50x50m) en bevattnad och en näringsbevattnad för studier av markeffekter efter uppvärmning med 5°C.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:   2015

Publikationer:

Andersson, P., Berggren, D. & Nilsson, I. 2002. Indices for nitrogen status and nitrate leaching from soils under Norway spruce  (Picea abies (L.) Karst) stands in Sweden. Forest Ecology and Management 157: 39-53.

Anttonen, S., Manninen, A.-M., Saranpää, P., Kainulainen, P., Lundmark, T., Linder, S. & Vapaavuori, E. 2001. Long-term nutrient optimisation affects the chemical composition of Norway spruce stem wood. In: K. Radoglou (ed) Forest Research: A Challenge for an Integrated European Approach, Volume II: 643-648.  ISBN960-869-47-4-4

Bergh, J. & Linder, S. 1999. Effects of soil warming during spring on photosynthetic recovery in boreal Norway spruce stands. Global Change Biology 5: 245-253.

Bergh, J., McMurtrie, R.E. & Linder, S. 1998. Climatic factors controlling the productivity of Norway spruce: a model-based analysis. Forest Ecology and Management 110: 125-139.

Bergh, J., Linder, S. & Bergström, J. 1999. Intensive cultivation of spruce – unexploited possibilities. FaktaSkog Nr. 2, 4 pp. ISSN 1400-7789. (Available in Swedish)

Bergh, J., Linder, S., Lundmark, T. & Elfving, B. 1999. The effect of water and nutrient availability on the productivity of Norway spruce in northern and southern Sweden. Forest Ecology and Management 119: 51-62.  

Besford, B., Mousseau, M. & Matteucci, M. 1998. Biochemistry, physiology and biophysics of photosynthesis. In: P.G. Jarvis (ed.) European Forests and Global Change, pp. 29-78. Cambridge University Press.

Börjesson, P., Gustavsson, L., Christersson, L. & Linder, S. 1998. Future production and utilization of biomass in Sweden: Potentials and CO2 mitigation. Biomass and Bioenergy 13: 399-412.

Dambrine, E., Martin, F., Carisey, N., Granier, A., Hällgren, J.-E. & Bishop, K. 1995. Xylem sap composition: A tool for investigating mineral uptake and cycling in adult spruce. Plant and Soil 168-169: 233-241.

Ewers, B.E., Oren, R., Phillips, N, Strömgren, M. & Linder, S. 2001. Effects of water and nutrient availability on stomatal response to environmental conditions in Picea abies and Pinus taeda. Tree Physiology 21: 841-850.

Flower-Ellis, J.G.K. 1993. Dry-matter allocation in Norway spruce branches: A demographic approach. Studia Forestalia Suecica 191: 51-73.

Flower-Ellis, J.G.K. 1996. Crown structure and phytomass distribution in Scots pine and Norway spruce trees: 1. Computer-based field sampling routines. Swedish University of Agricultural Sciences, Department for Production Ecology, Report 2, 79 pp. ISSN 1401-5625.

Fransson, P.M.A., Taylor, A.F.S. & Finlay, R.D. 2000. Effects of continuous optimal fertilisation upon belowground ectomycorrhizal community structure in a Norway spruce forest. Tree Physiology 20: 599-606.

Fransson, P.M.A., Taylor, A.F.S. & Finlay, R.D. 2001. Elevated atmospheric CO2 alters root symbiont community structure in forest trees. New Phytologist 152: 431-442.  

Freeman, M. & Linder, S. 2001. Regional impact assessment - Boreal Forests. In: Kramer, K. & Mohren, F. (eds) Long-term Effects of Climate Change on Carbon Budgets of Forests in Europe. Alterra-report 194: 197-203. ISSN 1566-7197

Gay, C., Tamm, C.O., Aronsson, A., Flower-Ellis, J.G.K. & Linder, S. 1994. A user's manual for the Ekologen Database System. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecolology and Environmental Research, Report 59, 118 pp. ISSN 0348-422x.

Goudrian, J., Shugarth, H.H., Bugmann, H., Cramer, W., Bondeau, B., Gardner, R.H., Hunt, T., Lauenroth, W., Landsberg, J.J., Linder, S., Noble, I., Parton, W., Pitelka, L., Smith, M.S., Sutherst, B., Valentin, C. & Woodward, F.I. 1999. Use of models in global change studies. In: Walker, B.H.,. Steffen, W.L., Canadell, J. & Ingram, J.S.I. (eds). The Terrestrial Biosphere and Global Change, Implications for Natural and Managed Ecosystems, pp. 106–140. Cambridge University Press.  

Gregory, P., Campbell, B., Goudriaan, J., Hunt, T., Ingram. J., Landsberg, J.J, Linder, S., Stafford Smith, M., Sutherst, B. & Valentin, C. 1999. Managed production systems. In: Walker, B.H.,. Steffen, W.L., Canadell, J. & Ingram, J.S.I. (eds). The Terrestrial Biosphere and Global Change, Implications for Natural and Managed Ecosystems, pp. 229-270. Cambridge University Press.  

Janssens I.A., Lankreijer H., Matteucci G., Kowalski A.S., Buchmann N., Epron D., Pilegaard K., Kutsch W., Longdoz B., Grunwald T., Montagnani L., Dore S., Rebmann C., Moors E.J., Grelle A., Rannik U., Morgenstern K., Berbigier P., Ibrom A., Moncrieff J., Aubinet M., Bernhofer C., Jensen N.O., Vesala T., Granier A., Schulze E.-D., Lindroth A., Dolman A.J., Jarvis P.G., Ceulemans R. & Valentini R. 2001. Productivity overshadows temperature in determining soil and ecosystem respiration across European forests. Global Change Biology 7, 269-278.

Jarvis, P.G. & Linder, S. 2000. Constraints to growth of boreal forests. Nature 405: 904-905.

Jarvis, P.G., Linder, S. & Huttunen, S. 2001. Water, nutrients and carbon; altitude and ageing. In: Huttunen, S., Heikkilä, H., Bucher, J., Sundberg, B., Jarvis, P.G. & Matyssek, R. (eds) Trends in European Forest Tree Physiology Research. Cost Action E6: EUROSILVA. Kluwer Academic Publications. ISBN 1-4020-0023-5

Landsberg, J.J., Waring, R.H. & Coops, N.C. 2002. Performance of the forest productivity model 3-PG applied to a wide range of forest types. Forest Ecology and Management (In press)

Lee, H.S.J., Overdieck, D. & Jarvis, P.G. 1998. Biomass, growth and carbon allocation. In: P.G. Jarvis (ed.) European Forests and Global Change, pp. 126-191. Cambridge University Press.

Linder, S. 1990. Nutritional control of forest yield. In: ‘Nutrition of Trees’. The Marcus Wallenberg Foundation Symposia Proceedings 6: 62-87. ISSN 0282-4647

Linder, S. 1992. The relationship between nutrition and biomass production in Swedish coniferous stands. In: Y. Yupo & Z. Jiangling (eds) Protection and Management of Mountain Forests, pp. 170-178. Science Press, Beijing, New York. ISBN 7-03-003239-X/Q.420  

Linder, S. 1995. Foliar analysis for detecting and correcting nutrient imbalances in Norway spruce. Ecological Bulletins (Copenhagen) 44: 178-190.  

Linder, S. & Flower-Ellis, J.G.K. 1992. Environmental and physiological constraints to forest yield. In: A. Teller, P. Mathy & J.N.R. Jeffers (eds) Responses of Forest Ecosystems to Environmental Changes, pp. 149-164. Elsevier Applied Science. ISBN 1-85166-878-0  

Linder, S. & McDonald, A.J.S. 1993. Plant nutrition and the interpretation of growth response to elevated concentrations of atmospheric carbon dioxide. In: E.D. Schulze & H.A. Mooney (eds.) Design and Execution of Experiments on CO2 Enrichment, pp. 73-82. - The Commission of the European Communities. Ecosystem Research Report No 6.

Linder, S. & Murray, M. 1998. Do elevated CO2 concentrations and nutrients interact? In: P.G. Jarvis (ed.) European Forests and Global Change, pp. 215-235. Cambridge University Press.

Linder, S., McMurtrie, R.E. & Landsberg, J.J. 1995. Global change impacts on managed forests. In: B.H. Walker & W.L. Steffen (eds). Global Change and Terrestrial Ecosystems, pp 275-290. IGBP Book Series No. 2. Cambridge University Press.  

Lindroth, S. & Linder, S. 1992. Yield optimisation in young Norway spruce stands. In: A. Teller, P. Mathy & J.N.R. Jeffers (eds) Responses of Forest Ecosystems to Environmental Changes, pp. 814-815. Elsevier Applied Science. ISBN 1-85166-878-0  

Lundkvist, H. 1998. Wood ash effects on enchytraeid and earthworm abundance and enchytraeid cadmium content. Scandinavian Journal of Forest Research, Supplement 2: 86-95.

Lundmark, T., Bergh, J., Strand, M. & Koppel, A. 1998. Seasonal variation of maximum photochemical efficiency in boreal Norway spruce stands. Trees 13: 63-67.

Majdi, H. 2001. Fine root production and longevity in response to water and nutrient availability in a Norway spruce stand in northern Sweden. Tree Physiology 21: 1057-1061.

Majdi, H., Damm, E. & Nylund, J.-E. 2001. Longevity of mycorrhizal roots in relation to branching order and nutrient availability. New Phytologist 150: 1-8.

Mäkinen, H., Saranpää, P. & Linder, S. 2001. Effect of nutrient optimisation on branch characteristics in Picea abies (L.) Karst.. Scandinavian Journal of Forest Research 16: 354-362.

Mäkinen, H., Saranpää, P. & Linder, S. 2002. Wood density variation of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in relation to nutrient optimisation and fibre dimensions. Canadian Journal of Forest Research (In press)

Marek, M.V. & Kalina, J. 1996. Comparison of two experimental approaches used in the investigations of the long-term effects of elevated CO2 concentration. Photosynthetica 32: 129-133.

Medlyn, B.E., Badek, F.-W., de Pury, D.G.G., Barton, C.V.M., Broadmeadow, M., Ceulemans, R., de Angelis, P., Forstreuter, M., Jach, M.E., Kellomäki, S., Laitat, E., Marek, M., Philippot, S., Rey, A., Strassenmeyer, J., Laitinen, K., Liozon, R., Portier, B., Roberntz, P., Wang, K. & Jarvis, P.G. 1999. Effects of elevated [CO2] on photosynthesis in European forest species: a meta-analysis of model parameters. Plant, Cell and Environment 22: 1475-1495.

Medlyn, B.E., McMurtrie, R.E., Dewar, R.C. & Jeffreys, M.P. 2000. Soil processes dominate the long-term response of forest net primary productivity to increased temperature and atmospheric CO2 concentration. Canadian Journal of Forest Research 30: 873-888.

Medlyn, B.E., Barton, C.V.M., Broadmeadow, M., Ceulemans, R., de Angelis, P., Forstreuter, M., Freeman, M., Jackson, S.B., Kellomäki, S., Laitat, E., Rey, A., Roberntz, P., Sigurdsson, B., Strassenmeyer, J., Wang, K. Curtis, P.S. & Jarvis, P.G. 2001. Elevated [CO2] effects on stomatal conductance in European forest species: a synthesis of experimental data. New Phytologist 149: 247-264.

McMurtrie, R.E., Medlyn, B.E., Dewar, R.C. & Jeffreys, M.P. 2000. Effects of elevated [CO2] on forest growth and carbon storage: a modelling analysis of the consequences of changes in litter quality/quantity and root exudation. Plant and Soil 224: 135-152.

McMurtrie, R.E., Medlyn, B.E. & Dewar, R.C. 2001. Increased understanding of nutrient immobilisation in soil organic matter is critical for predicting the carbon sink strength of forest ecosystems over the next 100 years. Tree Physiology 21: 831-840.

Mooney, H.A., Canadell, J., Chapin, F.S., Ehleringer, J., Körner, Ch., McMurtrie, R.E., Parton, W.J., Pitelka, L. & Schulze, E.-D. 1999. Ecosystem physiology responses to global change. In: Walker, B.H.,. Steffen, W.L., Canadell, J. &. Ingram, J.S.I. (eds). The Terrestrial Biosphere and Global Change, Implications for Natural and Managed Ecosystems, pp. 141-189. Cambridge University Press.  

Nabuurs, G.-J., Pussinen, A., Karjalainen, T., Erhard, M. & Kramer, K. 2002. Stemwood volume increment changes in European forests due to climate change - a simulation study with the EFISCEN model. Global Change Biology 8: 1-13.  

Näsholm, T., Edfast, A.-B. & Ericsson, A. & Nordén, L-G. 1994. Accumulation of amino acids in boreal coniferous forest plants in response to increased nitrogen availability. New Phytologist 126: 137-143.

Nilsson, U. & Hällgren, J.-E. 1993. Changes in growth allocation owing to competition for light in young fertilized Norway spruce trees. Forest Ecology and Management 62: 157-172.

Nordin, A & Näsholm, T. 1997. Nitrogen storage forms in nine boreal understorey plant species. Oecologia (Berlin) 110: 487-492.

Olson, R.J., Johnson, K.R., Zheng, D.L. & Scurlock,. J.M.O. 2001. Global and Regional Ecosystem Modeling: Databases of Model Drivers and Validation Measurements. ORNL Technical Memorandum TM-2001/196, 84 pp. Oak Ridge National Laboratory, Oak Ridge, Tennessee, U.S.A.  

Oplustilova, M., Dvorak, V., Marek, M.V. & Vyskot, I. 1995. Leaf area index, its significance and methods of estimation. Lesnictvi – (Forestry) (In Czech, English figure legends)

Palmroth, S., Stenberg, P., Smolander, S., Voipio, P. & Smolander, H. 2002. Fertilization does not increase light interception efficiency of Picea abies shoots. Tree Physiology (In press)

Phillips, N., Bergh, J., Oren, R. & Linder, S. 2001. Effects of nutrition and soil water availability on water use in a Norway spruce stand. Tree Physiology 21: 851-860

Rayment, M.B. 2000. Closed chamber systems underestimate soil CO2 efflux. European Journal of Soil Science 51: 1-4.

Roberntz, P. 1999. Effects of long-term CO2 enrichment and nutrient availability in Norway spruce I: Phenology and morphology of branches. Trees 13: 188-198.

Roberntz, P. 2001. Effects of CO2 enrichment, nitrogen, and temperature on the net photosynthetic capacity of Norway spruce. Tree Physiology 21: 931-940.

Roberntz, P. & Linder, S. 1999. Effects of long-term CO2 enrichment and nutrient availability in Norway spruce II: Foliar chemistry. Trees 14: 17-27.

Roberntz, P. & Stockfors, J. 1998. Net photosynthesis, stomatal conductance and respiration of mature Norway spruce foliage under CO2 enrichment and different nutrient regimes. Tree Physiology 18: 233-241.

Rustad, L.E., Campbell, J.L., Marion, G.M., Norby, R.J., Mitchell, M.J., Hartley, A.E., Cornelissen, J.H.C.,. Gurevitch, J. & GCTE-NEWS*. 2001. A meta-analysis of the response of soil respiration, net nitrogen mineralization, and aboveground plant growth to experimental ecosystem warming. Oecologia 126: 543-562. * GCTE-NEWS = Global Change and Terrestrial Ecosystems Network of Ecosystem Warming Studies

Saranpää, P., Pesonen, E., Sarén, M., Andersson, S., Siiriä, S., Serimaa, S.R. and Paakkari, T. 2000. Variation of the properties of tracheids in Norway spruce (Picea abies [L.] Karst.). In: R. Savidge, J. Barnett and R. Napier (eds) Cell and Molecular Biology of Wood Formation, pp. 337-345. BIOS Scientific Publishers Ltd, Oxford. EB, London  

Sigurdsson, B.D., Roberntz, R., Freeman, M., Næss, M., Saxe, H., Thorgeirsson, H. & Linder, S. 2002. Impact studies on Nordic forests: effects of elevated CO2 and fertilisation on gas exchange. Canadian Journal of Forest Research (In press).

Stenberg, P. 1996. Simulations of the effect of shoot structure and orientation on vertical gradients in intercepted light by conifer canopies. Tree Physiology 16: 99-108.

Stenberg, P., Linder, S. & Smolander, H. 1995. Variation in the ratio of shoot silhoutte area to needle area in fertilized and unfertilized Norway spruce trees. Tree Physiology 15: 705-712.

Stenberg, P., Kangas, T., Smolander, H. & Linder, S. 1999. Shoot structure, canopy openness, and light interception in Norway spruce. Plant, Cell and Environment 22: 1133-1142.  

Stockfors, J. 2000. Temperature variations and distribution of living cells within tree stems: implications for stem respiration modeling and scale-up. Tree Physiology 20: 1057–1062.

Stockfors J. & Linder S. 1998. The effect of nutrition on the seasonal course of needle respiration in Norway spruce stands. Trees 12: 130-138

Stockfors J. & Linder S. 1998. Effect of nitrogen on the seasonal course of growth and maintenance respiration in stems of Norway spruce trees. Tree Physiology 18:155-166.

Strand, M. 1995. Inhibition of photosynthesis in current-year-needles unfertilized and fertilized Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) during autumn and early winter. Trees 9: 332-340.

Strand, M. 1997. Effects of mineral nutrient content on oxygen exchange and chlorophyll a fluorescence in needles of Norway spruce. Tree Physiology 17: 221-230.  

Strand, M. & Lundmark, T. 1995. Recovery of photosynthesis in 1-year-old needles of unfertilized and fertilized Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) during spring. Tree Physiology 15: 151-158.

Valentini, R., Baldocchi, D. & Olson, R. 1999. FLUXNET: A challenge that is becoming a reality. IGBP Global Change NewsLetter 37: 15-17

Valentini, R., Matteucci, G., Dolman, A.J., Schulze, E.-D., Rebmann, C., Moors, E.J., Granier, A., Gross, P., Jensen, N.O., Pilegaard, K., Lindroth, A., Grelle, A., Bernhofer, C., Grünwald, T., Aubinet, M., Ceulemanns, R., Kowalski, A.S., Vesala, T., Rannik, Ü., Berbigier, P., Loustau, D., Mundson, J., Thorgeirsson, H. Ibrom, A., Morgenstern, K., Clement, R., Moncreiff, J., Montagnani, L., Minerbi, S. & Jarvis, P.G. 2000. Respiration as the main determinant of carbon balance in European forests. Nature 404: 861-865.

Wallin, G., Linder, S., Lindroth, A., Räntfors, M., Flemberg, S. & Grelle, A. 2001. CO2 exchange of boreal Norway spruce at the shoot, tree and ecosystem level. Tree Physiology 21: 969-976.

Avhandlingar:

Andrist, Y. 2001. Carbon and nitrogen processes in spruce forest soils as affected by fertilisation and atmospheric stress. A comparison of Swedish and German sites. Department of Ecology and Environmental Research, SLU, Master thesis 2001:1, 48 pp

Bergh J. 1997. Climatic and Nutritional Constraints to Productivity in Norway Spruce. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 37, 34 pp. Doctor’s dissertation. ISBN 91-576-5321-6

Ceschia E. 2001. Environmental effects on spatial and seasonal variations of stem respiration in European beech and Norway spruce. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 219, 56 pp. Doctor’s dissertation. ISBN 91-576-6303-3.

Fransson, P.M.A. 2002. Responses of ectomycorrhizal fungi to changes in carbon and nutrient availability. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria ???, ?? pp. Doctor’s dissertation. ISBN 91-576-????-?

Grelle, A. 1997. Long-term water and carbon dioxide fluxes from a boreal forest. Methods and applications. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 28, 72 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5312-7

Hansson, P. 1996. Gremmeniella abietina in Northern Sweden. Silvicultural aspects of disease development in the introduced Pinus contorta and in Pinus sylvestris. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 10, 40 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5209-0

Kellner, O. 1993. Effects of fertilization on forest flora and vegetation. - Comprehensive Summeries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science 464, 32 pp. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 1993. ISSN 0282-7468

Lindberg, N. 2001. Impact of climate change on soil fauna diversity - effects of experimental drought, irrigation, soil warming and nutrient addition. Department of Ecology and Environmental Research, SLU. Licentiate thesis 3, 23 pp. ISSN 1403-770X

Lundmark, T. 1996. Photosynthetic responses to frost and excessive light in field-grown Scots pine and Norway spruce. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Umeå 1996, 44 pp. ISBN 91-576-5112-4

Nilsson, U. 1993. Competition in young stands of Norway spruce and Scots pine. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Umeå 1993, 33 pp. ISBN 91-576-4663-5

Nordin, A. 1998. Physiological ecology of nitrogen utilisation by forest plants. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 76, 46 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5601-X

Roberntz, P. 1998. Effects of elevated CO2 and nutrition on gas exchange and foliar chemistry in Norway spruce. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 67, 46 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5601-0

Sigurdsson, B.D. 2001. Environmental control of carbon uptake and growth in a Populus trichocarpa plantation in Iceland. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 174, 64 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6058-1

Stockfors, J. 1997. Respiratory losses in Norway spruce: the effect of growth and nutrition. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 20, 41 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5304-6

Strömgren, M. 2001. Soil-Surface CO2 Flux and Growth in a Boreal Norway Spruce Stand. Effects of soil warming and nutrition. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 220,. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6304-1

Westin, J. 2000. Growth rhythm and frost hardiness dynamics in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 125, 37 pp. Doctor’s dissertation. ISSN 1401-6230 ISBN 91-576-5859-5  

Uppsatser på svenska: 

Andersson, S. 2001. Hur stabilt lagras kol i mineraljorden? Rapport från LUSTRA-programmet, pp. 20-21.

Andersson, M., Bergh, J., Börjesson, P., Dahlin, B. & Sallnäs, O. 2001. Biobränsleproduktion genom näringsoptimerat skogsbruk. Energimyndigheten ER 7:2001, 46 pp.  ISSN 1403-1892

Berggren, D. & Fröberg, M. 2001. Produktion, transport och fastläggning av vattenlöslig organisk substans. Rapport från LUSTRA-programmet, pp. 22-23.

Bergh, J. & Linder, S. 2000. Produktionspotentialen på intensivodlade marker. In: J. Bergh (ed.) Fiberskog. Swedish University of Agricultural Sciences, Department for Production Ecology, Report 5: 20-32. ISSN 1401-5625.

Bergh, J., Flemberg, S., Kindberg, J., Linder, S., Räisinen, J., Strömgren, M. & Wallin, G. 2000. Framtida klimatförändringar - tänkbara effekter på den svenska barrskogen. FaktaSkog Nr. 13, 4 pp. ISSN 1400-7789.

Bergh, J., Linder, S. & Bergström, J. 1999. Intensivodling av gran - en outnyttjad möjlighet (Intensive cultivation of spruce – unexploited possibilities) FaktaSkog Nr. 2, 4 pp. ISSN 1400-7789. (Available in English)

Bergh, J., Linder, S., Morén, A-S., Grelle, A., Lindroth, A. & Roberntz, P. 2000. Skogens kolbalans - många faktorer inverkar. FaktaSkog Nr. 15, 4 pp. ISSN 1400-7789.

Fransson, P. 2000. Skogsgödsling och mykorrhizasvampar. FaktaSkog Nr. 7, 4 pp. ISSN 1400-7789.

Fransson, P., Finlay, R. & Taylor, M. 2001. Med mer koldioxid förändras mykorrhizasamhället. FaktaSkog Nr. 3, 4 pp. ISSN 1400-7789.

Giesler, R., Grip, H., Magnusson, T. & Hånell, B. 2000. Miljöeffekter vid näringsoptimering med konventionella gödselmedel och pelleterat slam. In: J. Bergh (ed.) Fiberskog. Swedish University of Agricultural Sciences, Department for Production Ecology, Report 5: 33-43. ISSN 1401-5625.

Johansson, M-B., Nilsson, Å. & Andersson, S. 2001. LUSTRAs fältförsöksytor och deras kolförråd. Rapport från LUSTRA-programmet, pp. 12-13.

Linder, S. & Bergh, J. 1996. Näringsoptimering - granen växer ur produktions-tabellerna. FaktaSkog Nr. 4, 4 pp. ISSN 1400-7789.  

Linder, S. 1997. Virkesproduktionens gränser. Kungliga Skogs- och Vetenskapsakademiens Tidskrift 135(10): 21-27.  

Linder, S. 1998. Hur påverkas skogsproduktionen av klimatförändringar? Kungliga Skogs- och Vetenskapsakademiens Tidskrift 137(8): 53-58.  

Lundgren, C. 2000. Ved- och fiberegenskaper vid intensivodling . In: J. Bergh (ed.) Fiberskog. Swedish University of Agricultural Sciences, Department for Production Ecology, Report 5: 44-52. ISSN 1401-5625.

Majdi, H. 2001. Finrötterna spelar en viktig roll för kolinbindning i marken. Rapport från LUSTRA-programmet, pp. 16-17.

Majdi, H., Nylund, J-E. & Ericsson, T. 1998. Har vi råd att vara rotlösa? Vad gör rötterna i marken? Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Soils, Report 79: 9-19. ISSN 0348-3398.  

Nordborg, F., Bergh, J., Johansson, U. & Nilsson, U. 2000. Skogsskötsel för intensivodlade marker In: J. Bergh (ed.) Fiberskog. Swedish University of Agricultural Sciences, Department for Production Ecology, Report 5: 53-66. ISSN 1401-5625.

Persson, T. 2001. Hur påverkas markens CO2-avgivning av den organiska substansens kvalitet och temperatur? Rapport från LUSTRA-programmet, pp. 18-19.

Nytt försök: 05

   1   Fiberskog

      Hjuleberg

 

 

 

 

 

03 - Ekologi och miljövård

Projektnr: 01

Projektnamn: Skogabyprojektet

Prioritet:             1                           3

                             3                           1

Projektbeskrivning:

Samarbete med inst f markvetenskap, inst f genetik och växtfysiologi, avd f skogsentomologi, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, IVL Svenska miljöinstitutet samt Kungliga tekniska högskolan.

Syfte: Högintensivt långsiktigt försök.

1. Fältexperimentell inriktning med studier av träd (gran) under naturlig biologisk konkurrens, Huvudmålen är att undersöka "totaldepositionens" effekt på trädkronans mineralämnestillstånd samt att klargöra markförsurningens och kvävets effekter på rot- och mykorrhizatillstånd samt dess konsekvenser för trädets närings- och vattenhushållning. Inom detta projekt ingår följande behandlingsprogram: Kontroll, torka, bevattning, vitalitets- och ammoniumsulfatgödsling samt näringsoptimering. Ett av syftena är att kunna förstå samspelet mellan luftföroreningar och naturliga faktorer, främst torka och dessas inflytande på skogsskador, trädvitalitet och skogsproduktion.

2. Studier av biomassautveckling och näringsämnesfördelning inom 8 försöksled. Årligen bestäms brösthöjdsdiameter hos samtliga träd. C:a vart tredje år görs destruktiva provtagningar av träd inom de olika behandlingarna för bestämning barrmängd och grenvikt. Prov tas även på stam och bark från olika nivåer hos träden. Fallförna mäts på samtliga par celler. Biomassa på beståndsnivå beräknas. Under tillväxtsäsongen mäts variationer i stamdiameter på två nivåer av stammen. Innehåll av 16 näringsämnen undersöks på samtliga biomassakomponenter ovan mark.

3. Ett parallellt försök på Tönnersjöheden i gammal granskog.

Plan finns - Antal försök: 4 varav 1 vilande

Slutår:                                               .__.__.__.__.

Publikationer:

Alavi G & Jansson P -E., Soil moisture dynamics and transpiration for spruce stands of different canopy densities and water availability., 1995, In: Nilsson L-O, Hüttl RF, Johansson UT, Mathy P (red) Nutrient Uptake and Cycling in Forest Ecosystems. Proceedings of a sympo, Vol. 21, 41-52

Alavi G, Jansson P -E, Hällgren J -E & Bergholm B., Interception of a dense spruce forest - performance of a simplified canopy water balance model., 0, Nordic Hydrology., Vol. 32,

Alavi G., Radial stem growth of Picea abies in relation to spatial variation in soil moisture conditions., 1996, Scandinavian Journal of Forest Research ., Vol. 11, 209-219

Alavi G., Climate, leaf area, soil moisture and tree growth in spruce stands in SW Sweden - Field experiments and modelling., 1999, ISSN 1401-6249, ISBN 91-576-5710-6. (Doctoral thesis, SLU).,

Alavi G., The impact of soil moisture on stem growth of spruce forest during a 22-year period., 2000, Geophysical Research Abstracts 2, 25th General Assembly of European Geophysical Society.,

Anderson F, Ågren G I, Gobran G & Hallbäcken L., Critical points in forest ecosystem understanding determining the predictability of primary production., 1997, In: Führer E & Berger R (eds.). Proceedings of the 1st plenary meeting of the European Forest Ecosystem Research Network (EFERN, Vol. 10, 5-18

Andersson F., A field experimental approach to understanding of forest damage., 1990, In: Verification of hypotheses on the mechanism of damage and possibilities of recovery of forest ecosystems. Klimo E, Materna, 157-166

Andersson P, Berggren D & Nilsson I., Indices of nitrogen status and nitrate leaching from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stands in Sweden., 2000, Forest Ecology and Management., Vol. 5411, 1-15

Apps M J, Kurtz R G, Luxmoore R G, Nilsson L -O, Sedjo R A, Schmidt R, Simpson L G & Vinson T S., Terrestrial Bioshpheric carbon fluxes: Quantification of sinks and sources of CO2., 1993, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 70, 39-53

Arnell A., Skogabyprojektet., 1994, Skog och Forskning., Vol. 2,

Bauer G A, Gebauer G, Harrison A F, Högberg P, Högbom L, Schinkel H, Taylor A F S, Novak M, Buzek F, Harkness D, Persson T & Sc, Biotic and abiotic controls over ecosystem cycling of stable natural nitrogen, carbon and sulphur isotopes., 2000, In: Schulze E-D (red) Carbon and nitrogen cycling in European forest ecosystems, Springer-Verlag, Ecological Studies., Vol. 142, 189-214

Bauer G A, Persson H, Persson T, Mund M, Hein M, Kummetz E, Matteucci G, van Oene H, Scarascia-Mugnozza G & Schulze E -D., Linking plant nutrition and ecosystem processes., 2000, In: Schulze E-D (red) Carbon and nitrogen cycling in European forest ecosystems, Springer-Verlag, Ecological Studies., Vol. 142, 63-98

Berggren D, Johansson U, Persson T, Nilsson L -O & Bergholm J., Vad säger Skogabyförsöket om aktuella miljö- och skogsbruksproblem?, 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 197-206

Berggren, D & Bergholm J., Transport och fastläggning av löst organiskt kol (DOC)., 2001, Swedish Environmental Protection Agency ., Vol. 5173, 103-106

Bergholm J & Berggren D., Hur försurades marken? Studier av deposition, mark och markvatten., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 25-50

Bergholm J, Jansson P -E, Johansson U, Majdi H, Nilsson L -O, Persson H, Rosengren U & Wiklund K., Air pollution, tree vitality and forest production - the Skogaby Project. General description of a field experiment with Norway, 1995, In: Nilsson L -O, Hüttl R F, Johansson U T, Mathy P (eds.). Nutrient Uptake and Cycling in Forest Ecosystems. European Commissi, Vol. 21, 69-87

Bergholm J, Nilsson L -O & Johansson U., Försöksområde och försöksuppläggning., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 17-23

Bergholm J., Long-term effects of enhanced nitrogen and sulphate additions on soil acidification and nutrient cycling in a Norway spruce sta, 2001, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria. (Doctoral thesis)., Vol. 215,

Bergholm J., Tillgång på andra näringsämnen än kväve., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 164-167

Binkley C S, Apps M J, Dixon R K, Kauppi P & Nilsson L -O., Sequestering carbon in natural forests., 1995, In: Sampson RN, Sedjo RA, Wisniewski J (red). Economics of Carbon sequestration in forestry, American Forests, Washington, USA, 47-64

Binkley C S, Apps M J, Dixon R K, Kauppi P & Nilsson L -O., Sequestering carbon in natural forests., 1997, Critical Reviews in Environmental Science and Technology., Vol. 27, 23-45

Breland T A, Persson T, Kätterer T, Andrén O, Huhta V, Henriksen T M, Lomander A & Seyferth U., Methods used for the carbon and nitrogen turnover studies., 1999, In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (red) Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-scal, 63-69

Cermák J, Cienciala E, Kucera J & Hällgren J -E., Radial velocity profiles of water flow in trunks of Norway spruce and oak and response of spruce to severing., 1992, Tree Physiology., Vol. 10, 367-380

Cienciala E, Eckersten H, Lindroth A & Hällgren J -E., Simulated and measured water uptake by Picea abies under non-limiting soil water conditions., 1994, Agricultural and Forest Meteorology., Vol. 71, 147-164

Cienciala E, Lindroth A, Cermák J, Hällgren J -E & Kucera J., Assessment of transpiration estimates for Picea abies trees during a growing season., 1992, Trees - Structure and Function., Vol. 6, 121-127

Cienciala E, Lindroth A, Cermák J, Hällgren J -E & Kucera J., The effects of water availability on transpiration, water potential and growth of Picea abies during a growing season., 1994, Journal of Hydrology., Vol. 155, 57-71

Cienciala E., Sap flow, transpiration and water use efficiency of spruce and willow in relation to climatic factors., 1994, Doctoral Dissertation. Department of Ecology and Environmental Research, Swedish University of Agricultural Sciences. Report. I, Vol. 64, 26 pp

Clarholm M & Rosengren-Brinck U., Phosphorus and nitrogen fertilisation of a Norway spruce forest - effects on needle concentrations and acid phosphatase activit, 1995, Plant and Soil., Vol. 175, 239-249

Clarholm M., Microbial biomass P, labile P and phopsphatase activity in the humus layer of a spruce forest, after repeated additions of fert, 1993, Biology and Fertility of Soils., Vol. 16, 287-292

Clarholm M., Granulated wood ash and a 'N-free' fertilizer to a forest soil - effects on P availability., 1995, Forest Ecology and Management., Vol. 66, 127-136

Clegg S & Gobran G R., Rhizospheric P and K in forest soil manipulated with ammonium sulfate and water., 1997, Canadian Journal of Soil Sciences., Vol. 77, 525-533

Clegg S, Clarholm M & Gobran G., Can posphorus availability be manipulated in forest soils?, 1993, In: Rasmussen L, Brydges T, Mathy P (eds.) Experimental manipulations of biota and biogeochemical cycling in ecosystems. Europe, Vol. 4, 202-205

Clegg S, Gobran G R & Guan X., Rhizosphere chemistry in an ammonium sulphate and water stressed norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forest., 1997, Canadian Journal of Soil Sciences, Vol. 77, 515-523

Clegg S., Rhizospheric Nutrient Availability and Tree Root Reactions in a Changing Environment., 1996, Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria. ISS, Vol. 5, 28 pp

Clemensson-Lindell A & Asp H., Fine-root morphology and uptake of 32P and 35S in a Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stand subjected to various nutrient, 1995, Plant and Soil., Vol. 173, 147-155

Clemensson-Lindell A & Persson H., Fine-root vitality in a Norway spruce stand subjected to various nutrient supplies., 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 167-172

Clemensson-Lindell A., Norway spruce fine-root morphology and function influenced by nutrient applications in forests., 1994, Doctoral Dissertation. Department of Ecology and Environmental Research, Swedish University of Agricultural Sciences. Report. I, Vol. 72, 24 pp

Clemensson-Lindell A., Triphenyltetrazolium chloride as an indicator of fine-root vitality and environmental stress in coniferous forest stands: appli, 1994, Plant and Soil., Vol. 159, 297-300

Courchesne F & Gobran G R., Mineralogy of bulk and rhizosphere soil in a Norway spruce stand., 1997, Soil Science Society of America Journal., Vol. 61, 1245-1249

Eckersten H & Beier C., Comparison of N and C dynamics in two Norway spruce stands using a process oriented simulation model., 1998, Environmental Pollution., Vol. 102, 395-401

Eckersten H, Beier C, Holmberg M, Gundersen P, Lepistö A & Persson T., Application of the nitrogen model to forested land., 1999, In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (red). Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-sca, 99-129

Eckersten H, Beier C, Persson T, Holmberg M, Borg G C & Pálmason F., Forested experimental sites., 1999, In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (red). Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-sca, 53-61

Eklund L, Cienciala E & Hällgren J -E., No relation between drought stress and ethylene production in stems of Norway spruce trees., 1992, Physiologia Plantarum., Vol. 86, 297-300

Gobran G R & Clegg S., A conceptual model for nutrient availability in the soil-root system., 1996, Canadian Journal of Soil Sciences, Vol. 76, 125-131

Gobran G R, Clegg S & Courchesne F., Rhizospheric processes influencing the forest ecosystems., 1998, Biogeochemistry., Vol. 42, 107-120

Gobran G R, Clegg S & Courchesne F., The rhizosphere and trace element acquisition in soils., 1999, In: "Fate and Transport of Heavy metals in the Vadose Zone." Selim HM, Iskander A (ed), CRC Press LLC.,

Guan X., Nutrient Availability in Forest Soils., 1997, Rhizospheric and sequential leaching studies. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Acta Unive, Vol. 36,

Gärdenäs A I., Soil respiration fluxes measured along a hydrological transect in a Norway spruce stand in south Sweden (Skogaby)., 2000, Plant and Soil ., Vol. 221, 273-280

Harrison A F, Harkness D D, Rowland A P, Garnett J S & Bacon P J., Annual carbon and nitrogen fluxes in soils along the European forest transect, determined using 14C-bomb., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 237-256

Hüttl R F, Nilsson L -O & Johansson U T (red)., Nutrient Uptake and Cycling in Forest Ecosystems., 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 638 pp

Jansson P -E (ed.)., The Skogaby Project. Air Pollution, Tree vitality, Forest Damage and Production. Project description., 1990, Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of Soil Sciences., Vol. 90:2, 80 pp

Jansson P -E, Persson T & Kätterer T (eds)., Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries. Field-scale modelling and experiments., 1999, TemaNord 1999., Vol. 560, 203 pp

Jönsson A -M., Bark lesions and sensitivity to frost in beech and Norway spruce., 2000, Ph.D.Thesis, University of Lund. ISBN 91-7105-141-4., 100 pp

Karlsson P S., Carbon mineralisation in litter and soil organic matter in forests with different nitrogen status., 2000, Department of Ecology and Environmental Research, Swedish University of Agricultural Sciences, Licentiate thesis no. 2.,

Kutschera L, Hübl E, Lichtenegger E, Persson H & Sobotnik M (red.)., Root Ecology and its Practical Application 2., 1992, Verien für Wurzelforschung, Klagenfurt., 863 pp

Kårén O & Nylund J- E., Effects of N-free fertilization on ectomycorrhiza community structure in Norway spruce stands in southern Sweden., 1996, Plant and Soil ., Vol. 181, 295-305

Kårén O & Nylund J- E., Effects of ammonium sulphate on the community structure and biomass of ectomycorrhizal fungi in a Norway spruce stand in southw, 1997, Canadian Journal of Botany., Vol. 75, 1628-1642

Kårén O, Högberg N, Dahlberg A, Grip K & Nylund J -E., Influence of drought on ectomycorrhizal species composition - morphotype versus PCR identification., 1996, In: Aguilar C, Barea JM (red). Mycorrhiza in integrated systems. From genes to plant development. Azcon-Commission of the Europ,

Kårén O., Effects of air pollution and forest regeneration methods on the community structure of ectomycorrhizal fungi., 1997, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria. (Doctoral thesis SLU)., Vol. 33,

Kårén O., Mykorrhizasvampar - hur påverkar kvävenedfall och skogsbruk?, 1997, Fakta Skog. SLU., Vol. 6,

Larsson S & Björkman C., Performance of chewing and phloem-feeding insects on stressed trees., 1993, Scandinavian Journal of Forest Research., Vol. 8, 550-559

Lehtijärvi A & Barklund P., Lophoderium picea in Norway spruce needles - effects of drought and irrigation., 1995, In: Shoots and Foliage Diseases in Forest Trees. Proceedings of IUFRO meeting (S2.6.02 + S2.6.04) Vallombrosa, Firenze, Italy,,

Lindberg N, Persson T & Carlsson A., Effekter på markfaunan., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 169-180

Lindberg N., Impact of climate change on soil fauna diversity - effects of experimental drought, irrigation, soil warming and nutrient addit, 2001, Department of Ecology and Environmental Research, SLU. Licentiate thesis 3. ISSN 1403-770X., 23 pp

Lundell Y, Johannisson C & Högberg P., Ion leakage after liming or acidifying fertilization of Swedish forests - a study of lysimeters with and without active tree ro, 2001, Forest Ecology and Management., Vol. 147, 151-170

Lundkvist H., Short-term effects of granulated wood ash to forest soil in Sweden., 1993, In: Teller A, Mathy P, Jeffers J N R (eds.). Responses of Forest Ecosystems to Environmental Changes. Proceedings of the First, 681-682

Lundkvist H., Wood ash effects on enchytraeid and earthworm abundance and enchytraeid cadmium content., 1998, Scandinavian Journal of Forest Research, Supplement., Vol. 2, 86-95

Majdi H & Bergholm J., Effects of enhanced supplies of nitrogen and sulphur on rhizosphere and soil chemistry in a Norway spruce stand in SW Sweden., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1777-1782

Majdi H & Kangas P., Demography of fine root in responce to nutrient applications in a Norway spruce stand in southwestern Sweden., 1997, Ecoscience., Vol. 4, 199-205

Majdi H & Nylund J -E., Does liquid fertilisation affect life-span of mycorrhizal short roots and fine root dynamics?, 1996, Plant and Soil., Vol. 185:2, 305-309

Majdi H & Nylund J -E., Hur påverkades träden under mark?, 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 67-74

Majdi H & Persson H., Spatial distribution of fine roots, rhizoshere and bulk-soil chemistry in an acidified Picea abies stand., 1993, Scandinavian Journal of Forest Research., Vol. 8, 147-155

Majdi H & Persson H., Videobilder förklarar rötterna., 1994, Skog och Forskning., Vol. 2, 36-39

Majdi H & Persson H., A study on fine-root dynamics in response to nutrient applications in a Norway spruce stand using the minirhizotron technique., 1995, Zeitschrift für Pflanzenernährung und Bodenkunde., Vol. 158, 429-433

Majdi H & Persson H., Effects of ammonium sulphate application on the chemistry of bulk soil, rhizosphere, fine roots and fine-root distribution in a, 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 151-160

Majdi H & Rosengren-Brinck U., Effects of ammonium sulphate application on the fine-root and needle chemistry in a Picea abies stand., 1994, Plant and Soil., Vol. 162, 71-80

Majdi H, Damm E & Nylund J -E., Longevity of mycorrhizal roots in relation to branching order and nutrient availability., 2001, New Phytologist., Vol. 150, 195-202

Majdi H., Effects of nutrient applications on fine-root dynamics and root/rhizosphere chemistry in a Norway spruce stand., 1994, Doctoral Dissertation. Department of Ecology and Environmental Research, Swedish University of Agricultural Sciences. Report ., Vol. 71, 19 pp

Majdi H., Nedbrytning av rotförna i fält., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 88-90

McMichael B L & Persson H (red)., Plant roots and their environment., 1991, Development in Agricultural and Managed Forest Ecology., Vol. 24, 649 pp

Nilsson L -O & Persson T., Varför startade projektet?, 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 11-15

Nilsson L -O & Wiklund K., Hur påverkar luftföroreningarna granen?, 1992, Skog och Forskning., Vol. 3, 16-21

Nilsson L -O & Wiklund K., Influence of nutrient and water stress on Norway spruce production in south Sweden - the role of air pollutants., 1992, Plant and Soil., Vol. 147, 261-265

Nilsson L -O & Wiklund K., Nitrogen uptake in a Norway spruce stand following ammonium sulphate application, fertigation, irrigation, drought and nitrogen, 1994, Plant and Soil., Vol. 164, 221-229

Nilsson L -O & Wiklund K., Indirect effects of N and S deposition on a Norway spruce ecosystem. An update of findings within the Skogaby project., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1613-1622

Nilsson L -O & Wiklund K., Nutrient balance and P, K, Ca, Mg, S and B accumulation in a Norway spruce stand following ammonium sulphate application, ferti, 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 437-446

Nilsson L -O & Wiklund K., Upptag av andra näringsämnen än kväve i träd ovan mark., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 159-163

Nilsson L -O, Hüttl R F & Johansson U T (red.)., Nutrient Uptake and Cycling in Forest Ecosystems., 1995, CEC/IUFRO Symposium, Halmstad, Sweden, 7-10 June, 1993. Developments in Plant and Soil Sciences, Kluwer Academic Publishers- Do, Vol. 62, 685 pp

Nilsson L -O, Hüttl R F & Johansson U T Mathy P (red.)., Nutrient Uptake and Cycling in Forest Ecosystems., 1995, Proceedings of a symposium held in Halmstad, Sweden, 7-10 June 1993. European Commission. Ecosystems Research Report. ISBN 92-8, Vol. 21, 276 pp

Nilsson L -O, Hüttl R F, Johansson U T & Jochheim H., Nutrient uptake and cycling in forest ecosystems - present status and future research directions., 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 3-13

Nilsson L -O, Persson T, Ågren G, Bergholm J, Johansson U, Berggren D & Majdi H., Effekter av långvarig kväve- och svaveltillförsel till skogsekosystemet i Skogaby - sammanfattande slutsatser., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 185-195

Nilsson L -O, Wallander H & Bååth E., N fertilization results in reduced growth of ectomycorrhizal mycelium in the field., 2001, ICOM 3, 3rd International Conference on Mycorrhizas, 8-13 July 2001 in Adelaide.,

Nilsson L -O, Wiklund K & Östergren M., Effekter på svampfruktkropparna., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 181-184

Nilsson L -O, Östergren M & Wiklund K., Hur påverkades träden ovan mark?, 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 51-66

Nilsson L -O, Östergren M & Wiklund K., Kväveförråd och kväveflöden ovan mark., 2001, Swedish Environmental Protection Agency ., Vol. 5173, 121-124

Nilsson L -O, Östergren M & Wiklund K., Nedbrytning av barrfallförna i fält., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 85-87

Nilsson L -O., Investigation of impact of air pollution on tree vitality, forest damage and forest production. The Skogaby Project. Biomass pe, 1991, IUFRO & ICP-forest workshop on monitoring. Prachatice, 2-6 September 1991., 69-77

Nilsson L -O., The Skogaby Project - Air Pollution, Tree vitality, Forest Damage and Production. Growth performance after 4 years of treatment, 1992, In: Rasmussen L, Brydges T, Mathy P (eds). Experimental Manipulation of the Biota and Biogeochemical Cycling in Ecosystems. Com, Vol. 4, 155-164

Nilsson L -O., Carbon sequestration in Norway spruce in south Sweden as influenced by air pollution, water availability and fertilization., 1993, Water, Air, and Soil Pollution, Vol. 70, 177-186

Nilsson L -O., Forest biogeochemistry interaction among greenhouse gases and N deposition., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1563-1568

Nilsson L -O., Can recycling of waste help us to sequester carbon in forestry? Experimental results and economic visions., 1997, Critical Reviews in Environmental Science and Technology., Vol. 27, 59-68

Nilsson L -O., Manipulation of conventional forest management practices to increase forest growth - results from the Skogaby project., 1997, Forest Ecology and Management., Vol. 91, 53-60

Nilsson L -O., Vattentillgången bestämmer granens produktion., 1997, Report from the annual 'Forestry Conference' of the Swedish University of Agricultural Science in Uppsala, Sweden, 2-3 December,

Nylund J -E., Effekter av vitaliseringsgödsling på ektomykorrhiza hos gran i södra Sverige. (Effects on nitrogen-free fertilization on Norway, 1993, PM. Dept of Plant and Forest Protection. Swed. Univ. Agric. Sci., 12 pp

Persson H & Ahlström K., Effect of nitrogen deposition on tree roots in boreal forests., 1999, In: Rastin N, Bauhus J (eds) Going Underground- Ecological Studies in Forest Soils., 221-238

Persson H & Majdi H., The use of a minirhizotron system to investigate fine-root dynamics., 1993, In: Rasmussen L, Brydges T, Mathy P (eds.). Experimental manipulations of biota and biogeochemical cycling in ecosystems. Appro, Vol. 4, 261-262

Persson H & Majdi H., Hur produktionen av finrötter påverkas av luftföroreningarna., 1994, Skog och Forskning., Vol. 2,

Persson H & Majdi H., Effects of acid deposition on tree roots in Swedish forest stands., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1287-1292

Persson H & von Fircks Y., Fine-root distribution in a Norway spruce stand subjected to drought and ammonium sulphate application., 1992, In: Rasmussen L, Brydges T, Mathy P (red). Experimental Manipulation of the Biota and Biogeochemical Cycling in Ecosystems. Eur, Vol. 4, 262-265

Persson H (red.)., Above and below-ground interactions in forest trees in acidified soils., 1991, Proceedings of a Cost-workshop May 21-23, 1990. Air Pollution Research Report., Vol. 32, 258

Persson H, Ahlström K, Clemensson-Lindell A & Majdi H., Experimental approaches to the study of the effects of air pollution in trees - root studies., 1991, In: Persson H (red). Above and below-ground interactions in forest trees in acidified soils. Proceedings of a Cost-workshop, Ma, Vol. 32, 8-16

Persson H, Majdi H & Clemensson-Lindell A., Effects of acid deposition on tree roots., 1995, Ecological Bulletins., Vol. 44, 158-167

Persson H, von Fircks Y, Majdi H & Nilsson L O., Root distribution in a Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stand subjected to drought and ammonium-sulphate application., 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 161-165

Persson H., Methods of studying root dynamics in relation to nutrient cycling., 1990, In: Harrison, A. & Inesson, P. (Eds.) Field Methods in Terrestrial Ecosystem Nutrient Cycling. Elsevier Apl. Sci. Publ. Ltd., 198-217

Persson H., Factors affecting fine root dynamics of trees., 1992, SUO (Suoseura - Finnish Peatland Society)., Vol. 43 (4-5), 163-172

Persson H., Factors affecting root dynamics of trees., 1992, SUO (Suoseura - Finnish Peatland Society)., Vol. 43, 163-172

Persson H., Forestry and root research., 1992, In: Kutschera L, Hübl E, Lichtenegger E, Persson H, Sobotnik M (eds.). Root Ecology and its Practical Application 2, Verien für, 465-470

Persson H., Försurning och kalkning., 1994, Skog och Forskning., Vol. 2, 40-41

Persson H., Effect of acid deposition on tree roots., 1995, Proceedings of the 10th World Clean Air Congress, Impact and Management., Vol. 425, 4 pp

Persson H., The role of roots in carbon cycling in forests., 1995, In: Helmisaari H -S, Smolander A, Suokas A (eds.). The role of roots, mycorrhizas and rhizosphere microbes in carbon cycling in, Vol. 537, 119-126

Persson H., Effekter av luftföroreningar på trädrötterna - rotskador., 1998, Trädbladet., Vol. 2, 18-21

Persson H., Finrötternas betydelse för träden., 1998, Trädbladet., Vol. 1, 4-9

Persson H., Adaptive tactics and characteristics of tree fine roots., 2000, Developments in Plant and Soil Sciences., Vol. 87, 337-346

Persson H., Root system in arboreal plants., 2001, In: Waisel, Y, Eshel, A, Kafksfi, U (eds.) Plant Roots. The hidden half. 3rd ed., 187-204

Persson H. & Baitulin I. (Eds.)., Plant Root Systems in Natural Vegetation., 1996, Acta Phytogeogr. Suec., Vol. 81, 1-140

Persson T & Jansson P -E., Introduction., 1999, In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (eds). Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-sca, Vol. 560, 11-14

Persson T & Karlsson P., Kolmineralisering i färsk granbarrförna från Skogaby - en laboratoriestudie., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 91-95

Persson T & Karlsson P., Kvävemineralisering och nitrifikation i färsk granbarrförna från Skogaby - en laboratoriestudie., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 136-138

Persson T & Nilsson L -O (red.)., Skogabyförsöket - Effekter av långvarig kväve- och svaveltillförsel till ett skogsekosystem., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 220

Persson T & Wirén A., Nitrogen mineralization and potential nitrification at different depths in acid forest soils., 1995, Plant and Soil., Vol. 168-169, 55-66

Persson T, Berggren D, Bergholm J, Majdi H, Nilsson L -O & Sjöberg M., Slutsatser om kolomsättningen i Skogaby., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 107-113

Persson T, Berggren D, Bergholm J, Majdi H, Nilsson L -O & Sjöberg M., Slutsatser om kväveomsättningen i Skogaby., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 146-158

Persson T, Bergholm J, Majdi H & Sjöberg M., Kväveförrådet och dess förändring i marken., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 125-135

Persson T, Bergholm J, Nilsson L -O & Majdi H., Kolförrådet ovan och under mark i Skogaby., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 78-84

Persson T, Breland T A, Seyferth U, Lomander A, Kätterer T, Henriksen T M & Andrén O., Carbon and nitrogen turnover in forest and arable soil in relation to substrate quality, temperature and moisture., 1999, In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (eds). Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-sca, 131-152

Persson T, Karlsson P S, Seyferth U, Sjöberg R M & Rudebeck A., Carbon mineralisation in European forest soils., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 257-275

Persson T, Karlsson P, Sjöberg M & Rudebeck A., Kolmineralisering i olika markskikt i Skogaby., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 96-102

Persson T, Rudebeck A, Jussy J H, Colin-Belgrand M, Priemé A, Dambrine E, Karlsson P S & Sjöberg R M., Soil nitrogen turnover - mineralisation, nitrification and denitrification in European forest soils., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 297-331

Persson T, Rudebeck A, Karlsson P & Sjöberg., Kvävemineralisering och nitrifikation i Skogaby., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 139-145

Persson T, van Oene H, Harrison A F, Karlsson P S, Bauer G A, Cerny J, Coûteaux M -M, Dambrine E, Högberg P, Kjøller A, Matteuc, Experimental sites in the NIPHYS/CANIF project., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 14-46

Persson T., Kväveproblemet i ett historiskt perspektiv., 2000, In: Bertills U, Näsholm T (eds.). Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5066, 9-12

Persson T., Hur påverkades kväveomsättningen i skogsmark - en inledning., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 115-120

Persson T., Kolomsättning i barrskogsmark - en inledning., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 75-77

Rosengren U, Nihlgård B & Thelin G., Kväve - bra eller dåligt för skogen?, 1996, Skog och Forskning., Vol. 3, 28-31

Rosengren U, Stjernquist I & Thelin G., Nitrogen and nutrient imbalance., 2001, In: Sverdrup H, Stjernquist I (eds.) Developing principles for sustainable forest management Chapter 8.4.5 .,

Rosengren-Brick U., The influence of nitrogen on the nutrient status of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.)., 1994, Doctoral Dissertation. Department of Ecology, Division of Plant Ecology, Lund University, Sweden. ISBN 91-7105-050-7., 29 pp

Rosengren-Brinck U & Nihlgård B., Effects on nutritional status on the drought resistance in Norway spruce., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1739-1744

Rosengren-Brinck U & Nihlgård B., Nutritional status in needles of Norway spruce (Picea abies) in relation to water and nutritional supply., 1995, Ecological Bulletins., Vol. 44, 168-177

Rosengren-Brinck U & Nihlgård B., Nutritional status of Norway spruce in relation to nutrient supply., 1995, In: Jenkins A, Ferrier RC, Kirkby C (eds.) Ecosystem manipulation experiments: Scientific approaches, experimental design and r, Vol. 20, 67-70

Rosengren-Brinck U, Furrer V & Wyttenbach A., Trace elements in Norway spruce from a maritime site., 1995, Annual Report 1994, Paul Scherrer Institute, Switzerland., 10

Rosengren-Brinck U, Majdi H, Asp H & Widell S., Enzyme activities in isolated root plasma membranes from a stand of Norway spruce in relation to nutrient status and ammonium s, 1995, New Phytologist., Vol. 129, 537-546

Rudebeck A., Factors affecting nitrification in European forest soils., 2000, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silverstria (Doctoral thesis)., Vol. 145,

Scarascia-Mugnozza G, Bauer G A, Persson H, Matteucci G & Masci A, Tree biomass, growth and nutrient pools., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 49-62

Schulze E -D, Högberg P, van Oene H, Persson T, Harrison A F, Read D, Kjøller A & Matteucci G., Interactions between the carbon and nitrogen cycle and the role of biodiversity: A synopsis of a study along a north-south tran, 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 468-491

Seyferth U., Effects of soil temperature and moisture on carbon and nitrogen mineralisation in coniferous forests., 1998, Department of Ecology and Environmental Research, Swedish University of Agricultural Sciences, Licentiate thesis no. 1.,

Sjöberg R M., Carbon and nitrogen turnover in the humus layer of coniferous forests with emphasis on immobilisation, stabilisation and uptake, 2000, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria (Doctoral thesis)., Vol. 153,

Sohlenius B & Boström S., Effects of climate change on soil factors and metazoan microfauna (nematodes, tardigrades and rotifers) in a Swedish tundra soi, 1999, Applied Soil Ecology., Vol. 12, 113-128

Sohlenius B & Boström S., Effects of global warming on nematode diversity in a Swedish tundra soil - a soil transpiration experiment., 1999, Nematology., Vol. 1, 695-709

Stober C, Eckart G A & Persson H., Root growth and response to nitrogen., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 99-121

Van Oene H, Berendse F, Persson T, Harrison A F, Schulze E -D, Andersen B R, Bauer G A, Dambrine E, Högberg P, Matteucci G & Pa, Model analysis of carbon and nitrogen cycling in Picea and Fagus forests., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 419-467

Wahlström K T & Barklund P., Spread of Azomillaria spp. and Heterobasidion annosum in Norway Spruce exposed to drought, irrigation and different fertilizati, 1994, In: Johansson M, Stenlid J (eds.). Proceedings of the 8th international conference on root and butt roots of forest trees. Augu, 582-591

Wallander H, Nilsson L -O, Hagerberg D & Bååth E., Estimation of the biomass and seasonal growth of external mycelium of ectomycorrhizal fungi in the field., 2001, New Phytologist., Vol. 151, 753-760

Wallander H, Persson H & Ahlström K., Effects of nitrogen fertilization on fungal bio-mass in ectomycorrhizal roots and surrounding soil., 1991, In: Persson H (ed.). Above- and below-ground interactions in forest trees in acidified soils. Proceedings of a Cost-workshop, M, Vol. 32, 99-102

Widell S, Asp H & Jensén P., Activities of plasma membrane-bound enzymes isolated from roots of spruce (Picea abies) grown in the presence of aluminium., 1994, Physiologia Plantarum., Vol. 92, 459-466

Wiklund K, Konopka B & Nilsson L -O., Stem form in Norway spruce following improved or deteriorated water and nutrient availability., 1995, Scandinavian Journal of Forest Research ., Vol. 10, 326-332

Wiklund K, Nilsson L -O & Jacobsson S., Effects of irrigation, fertilization and artificial drought on basidioma production in a Norway spruce stand., 1995, Canadian Journal of Botany., Vol. 73, 200-208

Wiklund K., Kväve utarmar svampfloran - vitalisering inget botemedel., 1995, FaktaSkog. Swedish University of Agricultural Sciences., Vol. 8, 4 pp

Wolters V, Pflug A, Taylor A R & Schroeter D., Diversity and role of the decomposer food web., 2000, Ecological Studies., Vol. 142, 366-381

Ågren G I & Bosatta E., Theoretical Ecosystem Ecology - Understanding Element Cycles., 1996, Cambridge University Press., 233 pp

Östergren M, Ågren G, Nilsson L -O & Wiklund K., Dokumentation av Skogabyprojektets databas., 2001, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 5173, 207-210

Projektnr: 02

Projektnamn: Långsiktig försöksverksamhet rörande kalkmedels effekter på skogsproduktion och mark

Prioritet:              1                           17

                             2                           6

Projektbeskrivning:

Samverkan med inst f skoglig produktionsekologi och inst f bioenergi, beståndsbehandling vad avser de äldre försöken (jfr beståndsbehandling, projektnr. 14, och skoglig produktionsekologi, nr. 01).

Syfte: Studier av trädens reaktion samt markförändring. Normalförsök med gödsling och kalkning.

Basverksamheten omfattar revision och uppföljning av äldre och yngre fältförsök med kalkning, försurning och gödsling. Överordnat mål är att vidmakthålla försök för framtida utnyttjande. Basverksamheten inriktad på en ekosystemförståelse med tonvikt på miljöanknutna markkemiska frågeställningar som i vissa fall även inkluderar effekter på skogsproduktionen. Verksamheten begränsad till försök, som kan belysa problem rörande kalkningens varaktighet, återhämtningsförlopp i försurningsförsök, där accelererad, articifiell försurning avslutats samt försurningstillstånd och återhämtningsförlopp i ett antal avslutade kvävegödslingsförsök.

1. Yngre försök, doseringsförsök och sortförsök med kalk

2:1. Yngre försök med kalkning och återhämtningsförlopp av markförsurning

2:2. Yngre försök med vitaliseringsgödsling

2:3. Yngre försök med kalkning/vitaliseringsgödsling

3. Äldre försök med tonvikt på markförhållanden efter kalkning och gödsling

4. Avslutade försök utan insatser. Viktiga i samband med studier av långsiktiga markförändringar

Plan finns - Antal försök: 23

Slutår:                                               .__.__.__.__.

Publikationer:

Andersson F & Persson T (eds.)., Liming as a measure to improve soil and tree conditon in areas affected by air pollution., 1988, SNV report. Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 3518, 115 pp

Andersson F O, Ågren G I & Führer E., Sustainable tree production., 2000, Forest Ecology and Mangement., Vol. 132, 51-62

Berg B, Johansson M -B & Staaf H., Decomposition rates of some Fennoscandian forest litters., 1982, SWECON Internal Report ., Vol. 106, 26 pp

Persson T & Wirén A., Effekter av skogsmarkskalkning på kväveomsättningen., 1996, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 4559, 70-91

Tamm C O & Popovic B., Long-term field experiments simulating increased deposition of sulphur and nitrogen to forest plots., 1995, Ecological Bulletins., Vol. 44, 301-321

Persson T, Rudebeck A & Wirén A., Pools and fluxes of carbon and nitrogen in 40-year- old forest liming experiments in southern Sweden., 1995, Water, Air and Soil Pollution., Vol. 85, 901-906

Rudebeck A & Persson T., Nitrification in organic and mineral soil layers in coniferous forests in response to acidity., 1998, Environmental Pollution., Vol. 102, 377-383

Aronsson A., Näringsoptimering, bevattning., 1983, In: Det biologiska taket för skogsproduktionen, Skogshögskolans höstkonferens 1982. Skogsfakta, supplement(In Swedish)., Vol. 2, 49-56

Axelsson B, Holmberg O, Johansson A, Larsson S, Lohm U, Lundkvist H, Persson T, Sohlenius B, Tenow O & Wirén A., Kvalitativ och kvantitativ faunaöversikt över Ivantjärnsheden - en tallskog i Gastrikland - samt några andra barrskogslokaler i, 1974, SWECON Internal Report., Vol. 6, 44 pp

Bråkenhielm S., Ivantjärnsheden, Jädraås - regional physiography and description of the research area., 1978, SWECON Technical Report., Vol. 16, 57 pp

Flower-Ellis J G K & Olsson L., Litterfall in an age series of Scots pine stands and its variation by components during the years 1973-1976., 1978, SWECON Technical Report., Vol. 15, 62 pp

Magnusson C, Persson H & Sohlenius B., Root-weight and nematode numbers in a young Scots pine stand at Ivantjärnsheden, Central Sweden., 1977, SWECON Technical Report., Vol. 4, 22 pp

Tamm C O, Aronsson A & Popovic B., Is field experimentation a relevant method to study the effects of changes in chemical climate on forest ecosystems., 1984, In: Ågren, G. (ed.) State and change of forest ecosystems - Indicators in current research. Proc. EFS Workshop. March 1983. Dep,

Hyvönen R, Andersson S, Clarholm M & Persson T., Effects of lumbericids and enchytraids on nematodes in limed and unlimed mor humus., 1994, Biology and Fertility of Soils., Vol. 17, 201-205

Nilsson S I, Persson T, Wirén A & Andersson S., Effekter av skogsmarkskalkning på markens organiska substans., 1996, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 4559, 59-69

Valeur I., Sulphur dynamics in forest soils - Effects of liming., 2000, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae: Silvestria. Doctoral thesis.

Brandtberg P O., Mixing birch in Norway spruce stands - Impact on forest floor chemistry with implications for the buffering of acidity and the, 2001, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae: Silvestria. Doctoral thesis., Vol. 185.

Staaf H, Andersson F, Hallbäcken L, Nihlgård B, Nilsson S I, Persson T, Rosén K & Sverdrup H, Hur uppskattar man åtgärdsbehovet?, 1996, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 4559, 219-233

Aronsson A., Growth disturbances caused by boron deficiency in some fertilized pine and spruce stands on mineral soils., 1983, Commun. Inst. For. Fenn. ISBN 951-40-0623-2., Vol. 116, 116-122

Berg B., Litter decomposition studies within SWECON. Data on weight loss and organic chemical composition., 1981, SWECON Internal Report., Vol. 101, 92 pp

Popovic B., Markkemiska effekter av skogsmarkskalkning., 1986, Skogsfakta., Vol. 36,

Clemensson-Lindell A & Persson H., Effects of liming on fine-root standing crop of Picea abies and Pinus sylvestris in relation to changes in the soil., 1992, Scandinavian Journal of Forest Research., Vol. 8, 384-394

Persson H & Ahlström K., The effects of forest liming and fertilization on fine-root growth., 1991, Water, Air and Soil Pollution., Vol. 54, 365-375

Persson H & Ahlström K., The effects of alkalizing compounds on fine-root growth in a Norway spruce stand in SW Sweden., 1994, Journal of Environmental Science and Health., Vol. 29, 803-820

Persson H & Ahlström K., Effect of nitrogen deposition on tree roots in boreal forests., 1999, In: Rastin N, Bauhus J (eds) Going Underground- Ecological Studies in Forest Soils., 221-238

Persson H (red.)., Above and below-ground interactions in forest trees in acidified soils., 1991, Proceedings of a Cost-workshop May 21-23, 1990. Air Pollution Research Report., Vol. 32, 258

Persson H., Factors affecting fine root dynamics of trees., 1992, SUO (Suoseura - Finnish Peatland Society)., Vol. 43 (4-5), 163-172

Persson H. & Ahlström K., The effects of alkalising compounds on fine-root growth in forest stands., 1992, In: Kutschera L, Hübl E, Lichtenegger E, Persson H & Sobotik M (eds.). Root Ecology and its Practical Application 2, Verein für, 215-218

Persson H. & Baitulin I. (Eds.)., Plant Root Systems in Natural Vegetation., 1996, Acta Phytogeogr. Suec., Vol. 81, 1-140

Persson T, Andersson S, Chalupsky J, Clarholm M, Gahne B, Hyvönen R, Lundkvist H, Palmborg C, Rundgren S & Wirén A., Effekter av skogsmarkskalkning på markorganismerna., 1996, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 4559, 160-182

Persson, H., Fine-root dynamics in forest trees., 1996, Acta Phytogeogr. Suec., Vol. 81, 17-23

Wallander H, Persson H & Ahlström K., Effects of nitrogen fertilization on fungal bio-mass in ectomycorrhizal roots and surrounding soil., 1991, In: Persson H (ed.). Above- and below-ground interactions in forest trees in acidified soils. Proceedings of a Cost-workshop, M, Vol. 32, 99-102

Berg B., The influence of experimental acidification on needle litter decomposition in a Picea abies L., 1986, Scandinavian Journal of Forest Research., Vol. 1, 317-322

Clemensson-Lindell A & Persson H., Effects of freezing on rhizosphere and root nutrient content using two soil sampling methods., 1992, Plant and Soil., Vol. 139, 39-45

Hyvönen R & Persson T., Effects of acidification and liming on feeding groups of nematodes in coniferous forest soils., 1990, Biology and Fertility of Soils., Vol. 9, 205-210

Olsson, B A., Skogsvitalisering - effekter på markorganismer och vegetation. En sammanfattning av resultat från Naturvårdsverkets försöksverk, 1998, Swedish Environmental Protection Agency., Vol. 4939,

Persson H & Majdi H., Effects of acid deposition on tree roots in Swedish forest stands., 1995, Water, Air, and Soil Pollution., Vol. 85, 1287-1292

Persson H, Majdi H & Clemensson-Lindell A., Effects of acid deposition on tree roots., 1995, Ecological Bulletins., Vol. 44, 158-167

Persson T & Wirén A., Microbial activity in forest soils in relation to acid/base and carbon/nitrogen status., 1989, Medd. Norsk. Inst. Skogsforsk., Vol. 42, 83-94

Persson T & Wirén A., Effects of experimental acidification on C and N mineralization in forest soils., 1993, Agriculture Ecosystems and Environment., Vol. 47, 159-174

Persson T, Hyvönen R & Lundkvist H., Influence of acidification and liming on nematodes and oligochaetes in two coniferous forests., 1987, Proc. of the 9th Intl. Coll. Soil and Zool. 16-20 August, 1985. Moscow.,

Tamm C O., De skogliga bördighetsförsöken - mål, metoder, tillväxtresultat., 1985, J. Roy. Swed. Acad. Agric. For. Suppl., Vol. 17, 9-29

Popovic B., Mineralization of carbon and nitrogen in humus from field acidification studies., 1984, Forest Ecology and Management., Vol. 8, 81-93

Tamm C O & Andersson F., Indirect effects of pollutants on plants and ecosystems., 1985, In: Troyanowsky, C. (ed.) Air pollution and plants. Proc. of the 2nd Europ. Conference on Chemistry and the Environment, May 21,

Tamm C O, Wiklander G & Popovic B., Effects of application of sulphuric acid to poor pine forests., 1977, Water, Air and Soil Pollution., Vol. 8, 75-87

Tamm C O., Comparative and experimental approaches to the study of acid deposition effects on soils as substrate for forest growth., 1988, Ambio ., Vol. 18 (3), 184-191

Aronsson A & Tamm C O., Effects of irrigation on young stands of pine (Pinus sylvestris L.) and spruce (Picea abies Karst.)., 1982, In: Ranneby, Bo (ed.) Statistics in theory and practice. Essays in honour of Bertil Matérn, Umeå., 53-69

Projektnr: 03

Projektnamn: Skogsmarkens produktionsförmåga vid ökat biomassauttag  Registrerat på inst f skogsskötsel

Prioritet:             

                            

Projektbeskrivning:

Samverkan med inst f skogsskötsel (jfr skogsskötsel, projektnr. 06).

Syfte: Syftet är att undersöka hur ett ökat biomassauttag vid slutavverkning och gallring på verkar näringsomsättning och markklimat i gran- och tallbestånd på olika lokaler. Arbetet har dels ett kortsiktigt, dels ett långsiktigt perspektiv. Det förra omfattar fält- och laboratorieexperiment för studier av näringsdynamik och aciditetsförhållanden i marken samt vissa markbiologiska parametrar. I det senare ingår utveckling av prognoser för trädtillväxt och marktillstånd upp till 3 träd-generationer efter helträdsutnyttjande.

Plan finns - Antal försök: 16

Slutår:                                               .__.__.__.__.

 

Åseda-försöket:  Gran. Delar av detta försök har övertagits av avd f systemekologi, studier av kalk och försurning. Behandlingen avslutad, men mätningarna fortsätter.

Försöken anlagda på 1960-talet. Parcellstorlek 30x30 m.

 

04 - Sydsvensk skogsvetenskap

Projektnr: 1

Projektnamn: Hyggesåldersförsöket

Prioritet:      1               4

Projektbeskrivning:

Syften:

  1. Finna föryngringsmetoder, som medger skogsodling till rimlig kostnad utan eller med förkortad hyggesvila.

  2. Studera vegetationskonkurrensens inverkan på plantor samt finna metoder för att motverka konkurrensen.

  3. Studera förändringar i snytbaggepopulation, vegetationsinväxning, hydrologiska, markkemiska och fysikaliska förändringar mm; följder av hyggets åldrande.

  4. Finna föryngringsmetoder, där behov av insekticider, gödsel och kemisk vegetationsbekämpning minimeras.

  5. Skapa möjligheter för andra forskares hyggesstudier.

Försöksled: Hyggesålder 0 – 4 år, årsmån, ristäkt, planttyp. På parcellnivå: obehandlat, insekticidbehandlat, herbicidbehandlat, insekticid- och herbicidbehandlat, högläggning, högläggning och insekticidbehandlat, högläggning och sen plantering, klippning av vegetation och insekticidbehandlat.

Anm: Projektet kommer sannolikt att användas för eteblering av långsiktiga försök med ristäkt.

Plan finns  - Antal lokaler: 4

Slutår: 2005

Publikationer:

Nilsson, U. & Örlander, G. 1995. Effects of some regeneration methods on drought damage of newly planted Norway spruce seedlings. Can. J. For. Res. 25, 790-802.

Örlander, G., Nilsson, U., & Hällgren, J-E. 1996. Competition for water and nutrients between ground vegetation and planted Norway spruce. New Zealand J. For. Sci. 26, 99-117.

Örlander, G., Nilsson, U. & Nordlander, G. 1997. Pine weevil abundance on clear-cuttings of different ages: a 6-year study using pitfall traps. Scand. J. For. Res. 12, 225-240.

Örlander, G. & Nilsson, U. 1998. Effects of reforestation methods on pine weevil (Hylobius abietis) damage and seedling survival. Scand. J. For. Res. 14, 341-354.

Nilsson, U. & Örlander, G. 1998. Water uptake by planted Picea abies in relation to competing field vegetation and seedling rooting depth on two grass-dominated sites in southern Sweden. Scand. J. For. Res. 14, 312-319.

Nilsson, U. & Örlander, G. 1999. Vegetation management on grass-dominated clearcuts planted with Norway spruce in southern Sweden. Can. J. For. Res. 29, 1015-1026.

Bergquist, J. Örlander, G. & Nilsson, U. 1999. Slash removal and deer browsing affects field vegetation on south Swedish clearcuts. For. Ecol. Manage. 115, 171-182.

Langvall, O., Nilsson, U., & Örlander, G. 2001. Frost damage to planted Norway spruce seedlings – influence of site preparation and seedling type. For. Ecol. Manage. 141, 225-237.

Högbom, L., Nilsson, U. & Örlander, G. Nitrification and nitrogen utilization after clearfelling as monitored by the in vivo nitrate reductase activity (NRA) bioassay and natural abundance of 15N. For. Ecol. Manage. (accepted manuscript).

Nilsson, U. & Örlander, G. 1993. Hyggesåldersförsöket. Preliminär redovisning av resultat från åren 1989-1992. Enh. f. Sydsv. Skogsskötsel. Arb. rapp. 3, 1-24.

Nilsson, U., Örlander, G., Erixon, M., & Pettersson, M. 1994. Hyggesåldersförsöket. Preliminär redovisning av resultat från åren 1989-1993. Enh. f. Sydsv. Skogsskötsel. Arb. rapp. 3, 1-29.

Bergkvist, J., Langvall, O., Nilsson, U. & Örlander, G. 1996. Skadegörare i barrplanteringar. I växande vetande om sydsvensk skog. Skogsvetenskapliga fakulteten och SLU Kontakt., 10-13.

Nilsson, U., Örlander, G. 1996. Vegetationskonkurrens i granplanteringar. I växande vetande om sydsvensk skog. Skogsvetenskapliga fakulteten och SLU Kontakt.

Örlander, G., and Nilsson, U. 1996. Hyggesåldersförsöket. I växande vetande om sydsvensk skog. Skogsvetenskapliga fakulteten och SLU Kontakt.

Langvall, O., Bergquist, J., Nilsson, U., and Örlander, G. 1998. Så lyckas vi med barrföryngringarna i södra Sverige. Föredrag vid skogshögskolans höstkonferens 3-4/12 1996. Inst. f. Sydsv. Skogsvet. Arb. Rapp Inst. f. Sydsv. Skogsvetenskap. Arb. rapp. 19, 1-14.

Nilsson, U. 1999. Gran eller gräs? – om vegetationskonkurrens. I Nu är det slut! Slutrapport från programmet för sydsvensk skogsforskning 1988-1999. Inst. f. Sydsvensk Skogsvetenskap. 31-35.

Örlander, G. och Nilsson, U. 2000. Metoder för plantering av gran i södra Sverige. Skog och forskning 1, 50-54.

Projektnr: 2

Projektnamn: Gransticklingar

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Studier  av skillnader i utveckling mellan plantor av olika kloner, dels i blandning, dels i parceller med samma kloner.

Blockförsök – 7 försöksled – där 4 enskilda kloner och fröplantor planterats separat i produktionsytor samt en parcell, där fröplantor och klonade plantor blandats. Parcellstorlek 30 x 30 m utom för klonblandningen, där arealen är 30 x 60 m. Plantorna satta i förbandet 2 x 2 m. Anlagt 1990.

Plantmaterial dels av sticklingar från 4 olika kloner, dels av fröplantor av vitrysk proveniens, samtliga täckrotsplantor. Plantorna försågs med strumpa som snytbaggeskydd. Försöken drabbades av omfattande rådjursskador vintern 1990/91. Den mest tidigskjutande klonen frostskadad i maj 1990. – Försöket följs intensivt.

Plan finns - Antal lokaler: 2

Slutår: 2010

Anm. Intill försöken har 2 hygggen planterats med sticklingar i 2 x 2 m förband för framtida försök

Plan ännu ej fastställd – Antal lokaler : 2

Slutår: 2040

Projektnr: 3

Projektnamn: Inversmarkberedning

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Försöksled:

  1. Kontroll

  2. Invers, normal intensitet (2500 punkter per ha)

  3. Högläggning, normal intensitet (2500 punkter per ha)

  4. Invers, kraftig bearbetning (ca 3500 punkter per ha). Den bearbetade ytan skall vara lika stor som i försöksled 3.

Anm: Ytorna är inmätta efter 5 år. De är upplagda så att de kan följas som långsiktiga försök. Ytstorlek 0,5 ha.

Plan finns - Antal lokaler: 12

Slutår:  2040

Publikationer:

Örlander, G. 1997.  Inversmetoden – framtidens      markberedning? Fakta Skog, 8: 1-4

Hallsby, G. And Örlander, G. Survival and growth of Norway spruce seedlings planted after inverting site preparation in a large scale Swedish study (manuskript).

Örlander, G. 1997. Inversmetoden – överlägsen harv och högläggning. Skogseko 97, 1:15.

Örlander, G. 1997. Inversmetoden – framtidens markberedning? Fakta Skog, 8:1-4.

Örlander, G. 1999 Markberedning. Inst. F. Sydsvensk skogsvetenskap. Slutrapport från programmet för sydsvensk skogsforskning 1988-1999: 35-40.

Projektnr: 4

Projektnamn: Kvalitetsgallring

Prioritet:      1 (2)

Projektbeskrivning:

Studier av urvalets betydelse på individnivå för beståndets utveckling. Enskilda träd studeras. Varje träd kvalitetsbedöms och dess placering i beståndet registreras. Gallringen upprepas flera gånger. Trädval (stämpling) sker i dator efter specifikt urvalssystem. Försöket bör upprepas på fler lokaler. Intressant att mäta effekten av metoden. Prioriteras högt.

Försöksled: Ingen åtgärd, slumpmässigt urval, urval med syfte att ta bort de kvalitetsmässigt sämsta stammarna och gynna de vackraste, urval med syfte att ta bort de kvalitetsmässigt vackraste stammarna och gynna de sämsta, låggallring, höggallring.

Plan finns - Antal lokaler: 4

Slutår:  2050

Publikationer:

Klang, F The influence of Silvicultural Practices on Tree Properties in Norway spruce, doctoral thesis, Silvestria 128

Projektnr: 5

Projektnamn: Gallrings- och skärmförsök med hybridlärk

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av volymutveckling vid olika gallringsstyrkor. Anlgt 1989-90, 3 block, parcellstorlek 0,1 ha med 6 – 10 m kappa. Förnafall och ljus uppmätt.

Försöksled:

  1. ogallrat, c:a 1000 stammar/ha.

  2. svag gallring, 750 stammar/ha, 1 gallring efter c:a 5 år.

  3. stark gallring, 500 stammar/ha, ingen ytterligare gallring.

  4. stark gallring och plantering, 500 stammar/ha + 2500 granplantor/ha; stegvis avveckling av lärkskärmen.

  5. stark gallring och plantering, 500 stammar/ha + 2500 tallplantor/ha; stegvis avveckling av lärkskärmen.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  2025

Projektnr: 6

Projektnamn: Hjälpplantering

Prioritet:      1 (2)

Projektbeskrivning:

Studier av hjälpplanterade plantors utveckling. 6 stora försök. I varje försök ingår många ytor.

4 block/lokal. Cirkelytor med 5, 10, och 14 m diameter. Samtliga ursprungliga plantor har röjts bort, varefter hjälpplantering har gjorts med lärk, björk, tall, gran (2 – 6 år efter) samt contortatall. Ett mindre, ej aktivt sidoförsök (T163, malpåse) finns på Tönnersjöhedens försökspark.

Plan: att följa försöken till tidpunkt för 1:a gallring. – Lärk, björk och contortatall går mycket dåligt, framför allt på grund av viltskador.

Plan finns - Antal lokaler: 6

Slutår:  2015

Publikationer:

Gemmel, P. 1987. Development of beeted seedlings in stands of Picea abies (L.)  in southern Sweden. Swedish University of Agricultural Sciences. Dissertation 25 pp.

Gemmel. P. 1988. Beeting in Picea abies (L.) Karst Scand. J. For Res 3: 201-212.

Gemmel, P.  & Nilsson U. 1990. Competition between orginally planted and beeted seedlings in stands of Norway spruce and Scots pine. SLU. Inst. för Skogsskötsel. Rapporter 27. 32pp.

Gemmel, P. 1984. Beskrivning av 6 hjälplplanteringsförsök. SLU. Inst. för Skogsskötsel Arbetsrapporter 4.

Gemmel, P. 1985. Hjälpplantering. SLU Skogsfakta Konferens 7:74-77.

Gemmel P, Nilsson U. 1996 Hjälpplantering. I: Växande vetande om sydsvensk skog.  Skogkonferensen 1996, SLU Alnarp.

Gemmel, P. 1978. Hjälpplantering. I Ekonomisk Skogsproduktion Av Vadim Söderström. 492-497.

Gemmel, P. & Nyström K. 1987. Hjälplantering i granbestånd. Skogsfakta 42.

Gemmel, P. & Nilsson U. 1989. Viltskador i hjälpplanteringar SST 5:31-34.

Projektnr: 7

Projektnamn: Djupplöjning

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studie över långsiktiga effekter av kraftig markberedning.

Djupplöjning bedöms kortsiktigt ha positiv inverkan på temperaturklimatet ovan mark, konkurrenssituationen vad gäller gräs, marktemperatur och näringsmineralisering. De positiva effekterna bedöms på lång sikt ge ett större och djupare rotsystem och därmed förbättrad vatten- och näringstillgång samt ökad näringsmineralisering, vilket gynnar träden. Frågetecken kan sättas vad gäller långsiktig näringshushållning.

Anlagt 1988 och 1990. 4 eller 2 block /lokal, parcellstorlek 0,05 – 0,16 ha beroende på försökslokal. Parvisa jämförelser mellan djupplöjda ytor och ytor, som markberetts med mest lämpliga metod för god etablering. Plöjning har skett till ett djup av 40 – 60 cm.

Ytorna är stora nog att användas för produktionsstudier.

Försöken spänner över ett brett ståndortsregister och omfattar följande lokaler:

  1. jordbruksmark, mjäla, gran och björk på separata parceller, Vindeln

  2. skogsmark, sand (tallhed), contortatall, Vindeln

  3. jordbruksmark, grovmo, björk, Asa

  4. skogsmark, grovmo/finmo, tall och gran i blandning, Asa

  5. Jordbruksmark, sandig lera, ek och lind i blandning, Sperlingsholm

  6. Skogsmark, sand, gran, Vråskogen

Revideras vart 5:e år från år 5.

Plan finns - Antal lokaler: 6

Slutår:  2100

Publikationer:

Örlander, G., Gemmel, P. & Hunt, J. 1991. Site preparation: A Swedish overview. FRDA Report 105. 62. Pp.

Örlander, G., Nordborg, F. and Gemmel, P. The effect of complete deep soil cultivation on initial stand development. Stud. For. Suec.

Nordborg, F., Nilsson, U., Gemmel, P., & Örlander, G. High and low intensive site preparation: A comparative study of total nitrogen and carbon stocks in three conifer plantations ten year after treatment. (manuscript).

Projektnr: 8

Projektnamn: Gallringsförsök i ek

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av effekter av gallring och kvistning på volym- och värdeproduktion i ekskog.

Försöksled:

  1. ogallrat

  2. stark krongallring enligt Carbonniers gallringsprogram A. I början av omloppstiden gynnas ett stort antal utvalda huvudstammar; mot slutet endast 50 st/ha

  3. frihuggning av 50 huvudstammar/ha i syfte att få maximal dimensionstillväxt

Försöksdesign: 2 upprepningar, parcellstorlek ca 0,5 ha.

Stamkvistnings- och vattenskottrensning: Kvistning av samtliga huvudstammar på halva arealen, samtliga huvudstammar på halva arealen, samtliga huvudstammar på hela arealen.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  2150

Publikationer:

Agestam, E., Ekö, PM, Johansson, U.: Ett gallringsförsök i ek i Skarhults försökspark, Arbetsrapport nr 2, 1993, Enheten för sydsvensk skogsforskning

Projektnr: 9

Projektnamn: Kalkning av bokföryngring

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av effekten av kalkning föer naturlig bokföryngring. Försöken är utlagda i äldre bokbestånd där ca 15 år återstår till generationsväxling. Försöket omfattar 12 lokaler av varierande bonitet i Skåne och Halland. Varje lokal har 4 kalkade och 4 okalkade parceller, 0, 0625 m² stora. Kalkgiva 5 ton kalk/ha.

Plan finns - Antal lokaler: 12

Slutår:  2025

Publikationer:

Gemmel & Övergaard: Kalkning vid naturlig föryngring av bok, ESS Arbetsrapport nr 9 1995.

Gemmel & Övergaard: Liming as a method to stimulate regeneration of Fagus sylvatica. Poster abstract, IUFRO 1994.

Gemmel & Övergaard: Kalkning vid naturlig föryngring av bok. SLU höstkonferens 1996.

Projektnr: 10

Projektnamn: Kvalitetsdaning av tall

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av etableringsfasens inverkan på kvalitets- och volymproduktion i tall. Jämförelse av plantering, självföryngring samt självföryngring med långsam (>10 år) avveckling av skärmen. Inom varje föryngringsmetod studeras 4 olika förband i 2 upprepningar. Lokalens areal ca 15 ha. Hägn finns. Försöket rymmer flera specialstudier t ex markberedning, sådd, mykorhiza, viltskador etc. Högskärm ställd 1991/92, markberedning utförd hösten 1992, plantering våren 1993.

Plan finns - Antal lokaler: 2 (3)

Slutår:  2010

Publikationer:

Agestam E., Johansson U. & Klang F.: Tall på bördig mark - virkeskvalitet och volymproduktion Fakta skog 1-1998.

Ekö PM.: Naturlig föryngring av gran och tall, Nu är det slut! Slutrapport från programmet för sydsv skogsforskn 1988-1999.

Projektnr: 11

Projektnamn: Miljö och produktion

Prioritet:      D

Projektbeskrivning:

Anläggning av blandskogsarboretum med de flesta inhemska trädslag, även i blandning. Demonstrationsförsök. Försöket anläggs på åkermark i Alnarp och Snogeholm (tot 40 ha). Parcellstorlek ca 50 x 50 m. I början skall en blandning av trädslag finnas på ytorna, i slutet skall stora områden vara beskogade med samma trädslag. Projektet nu i ungskogsfasen. Områdena är hägnade. Marken utgörs av lättare jordar, ej styv lera. Trädslagen anpassas till markfuktigheten. Tanken är att även anlägga produktionsytor i planteringarna.

Plan finns - Antal lokaler: 2

Slutår:  2100

Publikationer:

Gemmel P., Gustavsson R., Paulsson A.: Anläggande av miljöanpassade produktionsskogar inom Alnarps landskapslaboratorium och Snogeholm, slutrapport Alnarp 1996.

Gemmel P., Gustavsson R., Andersson L., Övergaard R.: Ny skog i Öresundsregionen -planeringskoncept och erfarenheter av pilotstudier.

Projektnr: 12

Projektnamn: Jämförelse av sticklingar och fröplantor

Prioritet:      0 (2)

Projektbeskrivning:

Jämförelse av utvecklingen för sticklingar och fröplantor av samma genetiska ursprung.

Försöket anlades 1981 i samarbete mellan SLU och dåvarande Inst. för Skogsförbättring, Ekebo. Det omfattade 10 block på tre lokaler (Tiraholm, Lidhem och Tönnersjöheden) och 2 försöksled. Försöket på Tönnersjöheden utökades med 2 extra försöksled. Samtidigt anlades i samma syfte på 27 lokaler i Götaland parvisa planteringar med sticklingar och fröplantor.

Försöksled:

  1. sticklingar, Maglehem

  2. fröplantor, Maglehem

  3. fröplantor, Tönnersjöheden

  4. Pinus contorta

Försöksdesign: 2 upprepningar, parcellstorlek 0,1 ha.

Plan finns - Antal lokaler: 1 (3)

Slutår:  2081

Publikationer:

Gemmel, P., Örlander, G. & Högberg, K.A. 1991. Norway spruce cuttings perform better than seedlings of the same origin. Silvae Genetica 40, 5/6:198-202

Projektnr: 13

Projektnamn: Blandskogsförsök

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av tillväxt, produktion och skador vid odling av gran och björk i blandbestånd där blandning bibehålls kontinuerligt. Skötseln planeras styra grundytan med tonvikt på björk under tidigt skede och en högre andel gran senare under omloppstiden. Under de sista 10-20 åren avses inblandningen av björk vara begränsad till enstaka träd. Målet är att få fram timmer av både björk och gran på ytorna där bägge trädslagen finns. Försöksled: 100 % gran, 50 % gran, 20 % gran.

Plan finns - Antal lokaler: 3

Slutår:  2040

Projektnr: 14

Projektnamn: Triviala lövträd

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Syftet är att för Bjersjölagård studera produktion och kvalitetsutveckling under olika gallringsformer hos hybridasp, poppel, björk, klibbal och hybridlärk. För Stehags del att studera produktionen hos andragenerationen rotskottsföryngrad hybridasp. I Bjersjölagård finns 2 gallringsprogram för lövträden; P1 låggallras vart 5:e år, 30 % av grundytan tages bort, snabb dimensionsutveckling önskas. I P2 kommer 1: gallringen något senare, därefter gallras vart 5:e år, 20 % av grundytan tages bort, god kvalitet är målet. Lärken gallras enligt normalprogram för lärk. En upprepning. Stehag  gallras för att få god volym- och dimensionsutveckling. En upprepning.

Plan finns - Antal lokaler: 2

Slutår:  2020

Publikationer:

Strid I.: Lövskog på åkermark i Skåne, exarb SMS 1991:33

Projektnr: 15

Projektnamn: Inversmarkberedning

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Plan finns ? - Antal lokaler:

Slutår: 

Projektnr: 16

Projektnamn: Extensiv bokföryngring

Prioritet:      1

Projektbeskrivning:

Studier av naturlig föryngring i bok under extensiva förhållanden. Detta innebär att ingen markbehandling utförs utan att ett för naturlig föryngring lämpligt marktillstånd erhålls genom försiktiga och återkommande gallringar. Ingen hänsyn tas till speciella ollonår, utan marken föryngras under en 20-årsperiod, varvid flera ollonår utnyttjas och även det lägre antal ollon som faller mellan de större ollonåren. Detta ger möjlighet till ett större hänsynstagande till känsliga marker och skyddsvärd flora, samtidigt som värdeproduktionen i det gamla beståndet kan maximeras.

Försöket är utlagt i sju bestånd på Trolle-Ljungby godsförvaltnings mark i nordöstra Skåne.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  2020

Publikationer:

Ekö, PM. & Johansson, U. A Method for Extensiva Regeneration of European Beech(Fagus sylvatica) in southern Sweden. 1994 Iufro meating.

Johansson U., Ekö PM. &Agestam E.: Bokskogsföryngring modell Trolle Ljungby.

Projektnr: 17

Projektnamn: Naturlig föryngring

Prioritet:      1         1

                      0         3

Projektbeskrivning:

Syftet är att i befintliga rika blandlövbestånd, under en första femårsperiod studera etablering, tillväxt och sammansättning av trädplantor, detta efter åtgärder som syftar till att stimulera naturlig föryngring. Att dessutom kontinuerligt undersöka effekterna på övrigt fältskikt, här fungerande som en biodiversitetsindikator. Försöksleden består av tre olika skärmtätheter (hygge,gles,tät), tre markbehandlingar (omrörning, harvning och ostört) och hägnat/ohägnat.

I ett senare skede kommer röjningar och gallringar att genomföras för att studera möjligheten att styra blandbeståndets innehåll och struktur utifrån ekonomiska och miljömässiga mål. 

Plan finns - Antal lokaler: 4

Slutår:  2050

Projektnr: 18

Projektnamn: Hybridlärkens produktion

Prioritet:      2 (1)           2

                      0                 7

Projektbeskrivning:

Produktionsstudier av hybridlärk (Larix eurolepis dvs Hybriden Larix decidua x L.kaempferi). Huvudsyftet är att studera hybridlärkens volymproduktion, dess storlek och förändring över tiden för att kontrollera och ev. förbättra de prognosinstrument som finns för hybridlärkens produktion södra Sverige. Försöken ger också information om höjdtillväxt, diameterfördelningar mm. Långliggande försök ger också erfarenhet och kunskap om trädslaget som är vikigt vid utarbetande av skötsel-rekommendationer för trädslaget. Ytorna ger också möjlighet att studera hur trädslaget påverkar t ex flora, fauna och markförhållanden.

År 1991 gjordes mätningar i 25 tillfälliga provytor i bestånd i södra Sverige. Dessa mätningar låg till grund för produktionsöversikter för hybridlärk i södra Sverige. År 1997 reviderades ytorna igen och några permanentades år 2000. Ytorna är avsedda att följas ca 25 år med mätningar vart 5:e år.

Försöksled: Singelytor

Försöksplan: Uppskattning vart femte år eller i samband med gallringar. Skötsel av ytorna enligt markägarens skötselplan ”god skötsel av lärk”.

Plan finns - Antal lokaler: 9

Slutår:  2025

Publikationer:

Albrektsson, A., Ekö, PM. & Larsson-Stern, M.: Hybridlärk i södra Sverige. Arbetsrapport nr 12, Inst f sydsv skogsvet, 1996

Projektnr: 19

Projektnamn: Lindens produktion

Prioritet:      2 (1)

Projektbeskrivning:

Studier av lindens produktion och kvalitetsutveckling vid något som kan antas vara ”normal” lindskogsskötsel, vilket innebär gallringar ca vart 5:e år i början för att mot omloppstidens slut bli ca vart 15:e år. Detta är ett av Sveriges få försök i lind. 1 behandling – ingen upprepning.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  2100

Projektnr: 20

Projektnamn: Bokröjning

Prioritet:      1           2

                      0           1

Projektbeskrivning:

Studier av röjningens påverkan på utvecklingen i bokbestånd,  både på tillväxt och på trädens egenskaper och kvalitet.

Försöksled:

1. Traditionell bokskogsröjning, dvs flera ingrepp när beståndet är mellan ca 5 och ca 10 meter högt.

2. Vargröjning vid ca 5 m höjd, senare röjning till 1400st/ha

3. Vargröjning vid ca 5 och 9 m höjd, senare röjning till 1400st/ha

4. Huvudstamsuttagning vid ca 5 m höjd och samtidig toppkapning av vargar och grannträd, en andra toppkapning vid ca 9 meter.

5. Orörd, ingen aktiv röjning

Ett block/upprepning per lokal, totalt 3.

Plan finns - Antal lokaler: 3

Slutår:  2023

Publikationer:

Johansson U., Agestam E. & Ekö PM.: Nya försök med bokröjning, Ekbladet 15-2000

Projektnr: 21

Projektnamn: Naturlig föryngring av gran

Prioritet:      0 (1)

Projektbeskrivning:

Studier av effekter av markberedning, skärmtäthet och skärmperiodens längd vid naturlig föryngring av gran.

Försöksled: 1) orörd, 2) normal skärm, 3) gles skärm, 4) kalhygge. I varje skärmtäthet finns parceller med och utan markberedning. Inom området har special studier utförts av ljus, vatten, frost, fröfall, vegetation, snytbagge och vilt. Det har också i samarbete med SkogForsk anlagts ett planteringsförsök med förädlat material i form av ett randomiserat blockförsök med 3 upprepningar och fyra försöksled.

Försöksdesign: 4 försöksled utan upprepning, parcellstorlek 1-2 ha.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  2093

Publikationer:

Nilsson U.: Natural regeneration of Norway spruce, Scots pine and and birch under Norway spruce shelterwoods of varying densities on a mesic-dry site in southern Sweden. Accept manuskr, Elsevier Science.

Projektnr: 22

Projektnamn: Viltbetning

Prioritet:      0 (3)

Projektbeskrivning:

Syftet är att studera om betning av rådjur på granplantor påverkades av ståndortsfaktorer kopplade till hyggesålder, risrensning och planteringstidpunkt. Faktorer som studerades var vegetationens utveckling, hyggesavfallets nedbrytning, vegetationens kväveinnehåll och rådjursstammarnas täthet.

Försöket anlades 1993 på hyggesåldersprojektets försökslokaler i Asa och Tönnersjöheden .

Försöksled: 1) vårplantering, ej risrensad; 2) vårplantering, risrensad; 3) höstplanterad, ej risrensad; 4) höstplantering, risrensad.

Försöksdesign: 20 upprepningar, parcellstorlek 0,03 ha.

Plan finns - Antal lokaler: 4

Slutår:  1995

Publikationer:

Bergquist, J. & Örlander, G. 1998. Browsing damage by roe deer on Norway spruce seedlings planted on clearcuts of different ages: 1. Effects of shash, vegetation development and roe deer intensity. For. Ecol. & Manage. 105:283-293.

Bergquist, J. & Örlander, G. 1998. Browsing damage by roe deer on Norway spruce seedlings planted on clearcuts of different ages: 2. Effects on seedling vigour. For. Ecol. & Manage. 105:295-302

Projektnr: 23

Projektnamn: Ädellövsplantering

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Sju olika huvudträdslag, bok, ek, ask, lind, lönn, fågelbär och gran, testas för etablering, utan amkultur eller skärm, under olika täta amkulturer av björk, lärk eller klibbal, under granskärm av olika täthet samt med och utan ogräsbekämpning. Försöket läggs ut både efter kalavverkad och stormfälld gran.

Plan finns - Antal lokaler: 5

Slutår:  2012

Projektnr: 24

Projektnamn: Kombinationsmetoden, SVS-skärmförsök

Prioritet:      1            22

                      0             1

Projektbeskrivning:

Syftet är att undersöka effekten av markberedning och tallskärm på

  1. planterade granplantor och naturligt föryngrade tall- och lövplantors utveckling

  2. på biodiversitet i fältskiktet

  3. på näringsläckage

Försöksled: skärm (tall 150 st/ha) / hygge samt

markberedning (harv) / omarkberett

Plan: - mätning 5 år efter plantering sköts av SVS

avveckling av skärm

mätning vart 5:e eller vart 10:e år fram till 1:a gallring

Försöket är utlagt på 23 lokaler från Lönsboda i söder till Pajala i norr. Försöket och försöksutläggning finns beskrivet i en arbetsrapport.

Plan finns - Antal lokaler: 23

Slutår:  2030

Publikationer:

Nilsson U., Örlander G.. &Karlsson m.:Naturlig föryngring av tall och anläggning av blandskog.Arb rapp 23, Inst f sydsv skogsvet, 1978

Projektnr: 25

Projektnamn: Kombinationsmetoden, SUFOR-skärmförsök

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Syftet är att jämföra långsiktig produktion och näringsrelation för planterade och naturligt föryngrade ytor efter olika markberedningsintensitet, samt med och utan skärm.

Försöksled:

  1. skärm (150 tallar/ha) kontra hygge

  2. markberedning (kontroll, harv, invers)

  3. plantering – naturlig föryngring

Plan:

  • intensiva mätningar av planttillväxt och plantdynamik under de fem första åren efter försöksetablering

  • grundläggande beskrivningar av markkemi vid försöksutläggningen för att kunna registrera långsiktiga förändringar beroende på behandling

  • registrering av fältvegetationens utveckling

  • efter första femårsperioden registrering av planttillväxt och markkemi vart 5.e år tills första gallring.

Plan finns - Antal lokaler: 2

Slutår:  2025

Projektnr: 26

Projektnamn: Konkurrens och utveckling i lövblandskog

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Test av hur björk och ek utvecklas i blandbestånd. Radvis blandning.

Plan finns - Antal lokaler: 1

Slutår:  ?

Projektnr: 27

Projektnamn: Planteringstidpunkt

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Syftet är att studera hur väderleksvariationer (luftfuktighet, markfuktighet, minimitemperatur) vid, strax före och efter planteringstidpunkten påverkar planteringsresultatet (tillväxt, skador, överlevnad). Försöket anlades 1990 genom plantering varje vardag under en 30-dagars period (slutet april-början av juni) dels i harvspår, dels i tilta. Detta projekt innefattar också inventering av naturlig föryngring på närbelägna bandhyggen.

Ett sidoförsök (T186) anlades 1992 i t32B med syfte att studera planteringstidpunktens inverkan på etablering och utveckling vid höstplantering av barrotsplantor av gran. Detta försök omfattar 5 försöksled och 4 block.

Försöksdesign: enträdsparceller, 30 försöksled (=datum för plantering), 50 upprepningar.

Plan finns - Antal lokaler: 2

Slutår:  2020

Projektnr: 28

Projektnamn: Kantföryngringsförsök

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Syftet är att studera fröspridning från lövbestånd ut på angränsande granhygge och som effekt av det plantetablering på olika avstånd från lövbestånd. Att studera effekten av markberedning. Att studera effekten av olika markberedningstidpunkter i relation till fröfallets tidpunkt och storlek. Att studera effekten av viltbete på etablering av naturligt föryngrade plantor.

Försöksdesign. Tre lokaler (block). 2-3 markberedningsår. Två markberedningstillfälle under varje år. Inventeringsytor på olika avstånd från lövbestånd. Stängslade/ostängslade ytor.

Plan finns - Antal lokaler: 3

Slutår:  2040

Publikationer:

Karlsson, M. 2001 Natural regeneration of broadleaved tree species in southern Sweden – effects of silvicultural treatments and seed dispersal from surrounding stands. Doctor’s dissertation. Acta Universitatis Agriculturea Suecia. Silverstria 196 ISBN 91-576-6080-8

Projektnr: 29

Projektnamn: Askåterföring till granplanteringar på mark med tidigare ristäkt

Prioritet:      0

Projektbeskrivning:

Syftet är att studera effekterna av askåterföring på granplanteringar med tidigare ristäkt. Askbehandlade ytor jämförs med ytor med och utan ristäkt där askåterföring inte skett. Studierna koncentreras på:

  • Flödet av baskatjoner

  • Utlakning av oorganiskt kväve från rotzonen

  • Förråd av tungmetaller i humus

  • Plantutveckling, tillväxt och näringsupptag i markvegetation

  • Skillnader mellan färskt hygge och 3-6 år gamla

Design: Del 1: Inom befintligt hyggesåldersförsök ( se projektkod 1) lokal 1 (Bråtarna, Asa) och lokal 4 (Strömma, T-hed), ris- resp. risrensat, 2 block, 2 försöksled (kontroll och markberedd) och 5 hyggesåldrar = 80 ytor. Del 2: (A048) Nytt hygge på lokal 1 (Bråtarna, Asa), plantering -96, 9 ytor. Del 3: (A048) Produktionsytor på befintliga hyggesåldersytor, lokal 1 (Bråtarna, Asa) 3 försöksled, 3 hyggesåldrar, lokal 3 (Skällåsv. T-hed) 3 försöksled, lokal 4 (Strömma, T-hed) 3 försöksled, 2 hyggesåldrar = 18 ytor.

Plan finns - Antal lokaler: 1 (3)

Slutår:  ?

 

05 - Skoglig genetik och växtfys

Projektnr: 500

Projektnamn: Proveniensförsök med contortatall från 1962 - "Bangs serie”

Prioritet:   2            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att genom test av proveniensernas olika egenskaper erhålla förbättrade riktlinjer vid val av skogsodlingsmaterial.

Från början avsett som proveniensförsök, men kan nu utvärderas med avseende på contortatallens produktion. Ursprungligen 6 st försöksplanteringar från 1962. Behandlas nu som separata försök. Avser nordligaste lokalen, i dag en proveniens med tillräckligt hög överlevnad. 3 block, parceller med 16x12 plantor, förband 1,5x1,5 m.

Försöket bör följas ytterligare för produktionsberäkningar.

Tillsyn vart 4-5 år samt eventuella röjningar bör göras under en 10-årsperiod.

Plan finns -  Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 600

Projektnamn: Proveniensförsök med contortatall 1970/71, IUFRO-serien

Prioritet:   2            10

Projektbeskrivning:

Syfte: Att genom test av proveniensernas olika egenskaper erhålla förbättrade riktlinjer vid val av skogsodlingsmaterial.

Från början ett rent proveniensförsök, bör nu kunna utvärderas med avseende på contortatallens produktion. Även material för ytterligare plusträdsurval finns. Försöken ger information om 20-årig contortatall i väldokumenterade fältförsök på relevanta lokaler. Det verkar, som om de nordliga provenienserna hävdar sig allt bättre på kärva lokaler.

Det fanns ursprungligen c:a 100 lokaler fördelade på 14 länder, nu låg prioritet med undantag för i Kanada och Sverige. Ett 20-tal försöksplanteringar i Sverige. Ingår i en internationell serie med contortatallprovenienser. Längre söderut ingår dock provenienser med sydligare ursprung. Projektet avser de 3 nordligaste ytorna.

Av 13 ytor är 2 nedlagda. Den nordligaste ifrågasatt, men där finns 6 acceptabla och intressanta provenienser så den bör åsättas prioritet 2. Proveniensvalet täcker väl de för Sverige, norr om lat 60o, intressanta provenienserna.

Försöksdesign: 1-trädsparceller i förband 2x2 m, c:a 80 provenienser/yta, c:a 1,0 ha/yta, ursprungligen 3-40 träd/proveniens och yta.

Tänkbart syfte: Studier för att kartlägga klimatförändringar i Europa p.g.a. luftföroreningar. Genbank. Röjning/gallring behövs.

Plan finns -  Antal försök: 10

Slutår: 2010

Projektnr: 2300

Projektnamn: Avkommeförsök, tall, provenienshybrider

Prioritet:   2            3

Projektbeskrivning:

Syfte: Studera nedärvning av olika karaktärer hos tall vid hybridkorsning med naturligt bakgrundspollen. Undersökning av genetisk variation inklusive genotyp x miljösamspel hos tallhybrider. Genetiska och andra jämförelser mellan och inom provenienshybrider och naturliga tallpopulationer.

Resultat hittills tyder inte på några positiva hybridiseringseffekter. Behov finns att följa försöken under ytterligare en tid för att kontrollera om effekterna kvarstår eller ändras med tiden.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår: 2010

Projektnr: 4000

Projektnamn: Ympar på olika lokaler. Klonförsök, tall

Prioritet:   2           4

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av sambanden mellan ursprungsträdens och klonernas kvalitetsegenskaper och växtform, resistens mot snöskytte etc. Samma ympade tallkloner odlas i Norrland, Svealand och Götaland.

Ursprungligt syfte: Att jämföra primär- och sekundärympar och hur långt kan fröproduktion flyttas. Försöket har fyllt långt viktigare funktioner än ursprungligen avsett. Klonernas rangordning i produktions- och kvalitetskaraktärer är förvånansvärt lika över åtta breddgrader, vilket antyder, att genotyp/miljösamspelet är lågt. Försöken använda för att visa, att biokemisk sammansättning ej beror på miljön. Viktigaste rollen har klonerna spelat genom sin avkomma. Frö från samma helsyskonfamiljer, framställda på olika lokaler, studeras för att finna betydelsen av s.k. eftereffekter. Materialet har använts till en stor treårsstudie, förutom en mindre studie. Eftersom både föräldrar och avkomma numera finns i fältförsök, är det önskvärt att göra nedärvningsstudier.

Prioritet: För närvarande hög (1992) p.g.a. möjlig koppling med avkomma och att försöket visat så generell användbarhet.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår: 2010

Projektnr: 5200

Projektnamn: Experimentplantage, gran

Prioritet: 2          

Projektbeskrivning:

Syfte: Jämförande studier av mellaneuropeiska och skandinaviska plusvarianter av gran med avseende på klonbunden variation i fråga om klimattolerans, tillväxt, kvalitet samt blomning och kottsättning.

Klonförsök, som använts till korsningar och som proveniensförsök. Eftersom avkommor finns bör nedärvningsstudier kunna utföras.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 5400

Projektnamn: Experiment - höglägesplantager, tall

Prioritet:  1            3

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av genetisk variation hos höjdförväxande plusträd av tall, utvalda i höglägesområden i norra Sverige. 3 plantager ingår i serien och ska utgöra lätttillgängligt klonarkiv för korsningsändamål och andra undersökningar, t.ex. tillväxtrytmstudier i syfte att förbättra överlevnad och tillväxt i norrländska tallkulturer. Avsikten är även att möjliggöra allehanda föräldraavkommestudier.

OBS! Serien utnyttjas i stor utsträckning för korsningsändamål, för att framställa fröplantor för olika undersökningar av genetisk variation och nedärvning. Försöksserien ligger därför till grund för flera andra undersökningar inom projektet "Härdighetsförädling av tall".

Serien tillåter även växtfysiologiska studier på genetiskt enhetligt material, vilket är en stor tillgång. God kunskap finns om varje klon. Plantering påbörjad 1975.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår: 2030

Projektnr: 6714

Projektnamn: Avkommeförsök - provenienshybrider, gran

Prioritet:   2            1

                   3            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Studium av heterosis och dess beroende av föräldraträdens inbördes geografiska avstånd samt att praktiskt utnyttja goda kombinationer. Nordligare provenienser än på andra håll.

Hittillsvarande resultat visar att hybridavkommor visserligen ofta är överlägsna, men detta är snarare en effekt av proveniensförflyttning än heterosis. Viktigaste slutsats: Allmän kombinationsförmåga viktigare än specifik och att klontest väl speglar avkommans prestanda.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: 2010

Projektnr: 6814

Projektnamn: Avkommeförsök - helsyskonfamiljer - provenienshybrider, contortatall

Prioritet:  1           3

Projektbeskrivning:

Syfte: Kartlägga heterosiseffekter, d.v.s. om korsningsavkommor mellan olika provenienser växer bättre än väntat. Korsningarna gjorda så, att många olika provenienskombinationer erhållits. Hybrideffekter kan studeras ner på individnivå. Syfte även att bestämma genetiska parametrar som heritabilitet och genetiska korrelationer mellan egenskaper.

Äldsta fältförsöket med helsyskonfamiljer av contortatall. Materialet består av c:a 400 hel                 syskonfamiljer från kontrollerade korsningar i proveniensförsök - korsningar på individnivå, ej selekterat material. Planterat 1984, två lokaler, och en tidsupprepning i Bergbäck 1986. Totalt c:a 10.500 plantor, drygt 2 ha. Överlev-nad efter 7 säsonger, c:a 80%. Drygt 30 mellan- och 8 inomprovenienskombinationer. 1-trädsparceller. Vitalitet inventerad vartannat år. Höjdmätning samt registrering av skador och växtsätt gjort 1989.

Planerad fortsättning enligt ovan. Försöken längst fram vad gäller att visa korrelationen mellan mätdata liksom genetiska parametrar, erhållna vid låg och hög ålder.

Uvberget redan hårt betade av älg. Vitaliteten dock ej nedsatt. Stort röjningsbehov.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår: 2055

Projektnr: 6914

Projektnamn: Avkommeförsök, P. contorta

Prioritet:   1            1

                   2            1

Projektbeskrivning:

Samarbete med inst f skogsskötsel (M. Karlman) och kanadensiska institutioner.

Syfte: Art - genotyp - miljösamspel. Projektet ett samarbete mellan Sverige och Kananda, identiska ytor i båda länder. Jämförelse av tall och contortatall över hela spektret av provenienser och där dessa är sammansatta av hel- eller halvsyskonfamiljer.

Försöket är en principiell introduktionsstudie, där artintroduktionen görs reciprokt; åt båda hållen samtidigt. Det är också den bästa jämförelsen mellan tall och contortatall, som finns.

Umeå-ytan lättillgänglig några km från Svartbergets FP. Specialstudier på denna yta. Bladyteindex och allokering av torrsubstansvikt på olika delar av trädet har jämförts för tall och contortatall. Värdefullt att fortsätta, för att beskriva dynamiken över tiden, men medel saknas. Används även för att följa härdighetens annuella rytm.

Prioritet: Mycket hög, för närvarande (1992) täcker externfinansiering kostnaderna för åtgärdsbehovet. Umeå-ytan bör följas kontinuerligt och bli en av de bäst undersökta ytorna och där faktorer som allokering till barr och bladyta mäts kontinuerligt.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: 2010

Projektnr: 7014

Projektnamn: Avkommeförsök, tall - avkomma till projekt IDA 4000

Prioritet:   1            2

Projektbeskrivning:

Syfte: Jämförande försök för studier av olika genetiska egenskaper och praktiskt betydelsefulla skillnader hos avkommor uppdragna efter kontrollerade korsningar i tre klonförsök med samma klonsammansättning men med stor geografisk spridning, AC, B och L län.

"Eftereffekterna" tycks ha större praktisk betydelse i fält än i plantskola eller fytotron. Är detta sant (ännu ej bevisat), är det sensationellt, oväntat och alarmerande. Försöket har en design, som möjliggör analys av s.k. reciproka effekter (d.v.s om det spelar roll, om föräldrarna till en individ byter plats. Då kloroplast-DNA har betydelse, skulle detta kunna spela roll. Skillnader finns mellan olika föräldrar, framför allt fäderna. Detta kan bli högt prioriterar i framtiden.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: 2010

Projektnr: 7114

Projektnamn: Ymparkiv, tall "fjäll"

Prioritet:    1            3

Projektbeskrivning:

Syfte: Syftet är att möjliggöra genetiska undersökningar av tall från kalfjällsgränsen och tundran i norra Skandinavien. På de aktuella höglägeslokalerna är det ytterst sällan, som tallen förmår producera grobart frö. Klonarkivens lokalisering (Hörnefors och Johannisfors) i betydligt gynnsammare klimatläge nära Umeå, befrämjar blomning och frömognad och skapar därmed mycket goda förutsättningar för att framställa korsningsavkommor för kort- och långsiktiga genetiska studier. Många av klonerna utgör fäder till de helsyskonfamiljer som ingår i de fyra avkommeförsöken i försöksserien 7214.

Arkiven planterades 1984-1986. I Hörnefors finns 436 ympar, i Johannisfors 224.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår: 2050

Projektnr: 7214

Projektnamn: Avkommeförsök, tall "fjäll"

Prioritet:     1            4

                     3            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att jämföra avkommor från tallar växande närmast kalfjället och på tundran i norra Skandinavien med avkommor från ordinarie plusträd i nordliga svenska fröplantager. Serien ger kunskap om fjälltallens genetiska variation samt underlag för bedömning, om tall från det aktuella området kan utnyttjas i tallförädling för svårföryngrade, nordliga lokaler. Många av fäderna finns ingår i ymparkiv 7114.

Ursprungligen fem lokaler mellan Arjeplog och Kiruna. 1-trädsparceller, där modern är mycket nordlig tall och fadern (pollenet) från enskilda kalfjällstallar. Areal 1 ha/lokal. Serien utgörs av avkommor från tall i extrema klimatområden. Det är enda försöket med enbart fjälltall. Av intresse är att studera, hur dessa tallar växer i jämförelse med tall från lägre nivå. Försöksserien måste bevaras under lång tid för att studera härdighet, tillväxt och andra egenskaper.

Försöken anlagda för att undersöka möjligheten att föryngra fjällnära skogar. Intresset svalt just nu. För att ytterligare öka säkerheten i försöken borde det finnas möjlighet att få frö från kalfjällstallar (d.v.s. både moder och fader). Det nordligaste försöket förstört av renbete och nedlagt.

Plan finns - Antal försök: 5, varav ett nedlagt dvs 4

Slutår: 2050

Projektnr: 7314

Projektnamn: Avkommeförsök, contortatall. Kontrollerade plusträdskorsningar

Prioritet:    1            4

                    D            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att fastställa genetiska parametrar för contortatall i fält, att jämföra rankning av familjer samt storleken av genetiska parametrar i fält med motsvarande data i plantskola. Försöka besvara frågan, om avkommeprövning kan ske i plantskoleförsök eller i unga fältförsök. Studier av skadeutveckling på contortatall i fält, huvudsakligen på de nordligaste ytorna i kärva lägen. Försöka finna den primära skadeorsaken. Skillnader i skadebild kan avläsas ner på familjenivå.

5 ytor, varav 1 mindre extremt nordlig yta med härdigaste materialet samt 1 mindre arkiv i Johannisfors nära Umeå. Övriga 3 ytor har 4.500-6.000 plantor/yta, c:a 2,0-2,5 ha (Johannisfors c:a 700 plantor, areal 0,3 ha). 450-550 helsyskonfamiljer ingår, 1-20 plantor/familj, även tall ingår. Ytorna har olika familjesammansättning. I de nordligaste ingår ej de sydligaste materialen och vice versa. Latitudursprung i Kanada, 56o - 63,5o. 1-trädsparceller. Då försöksleden utgörs av helsyskonfamiljer, där föräldrarna har begränsad skillnad i ursprung, så representerar de naturbeståndet väl i ursprungshänseende. Lappkuliden i anslutning till avkommeförsök med tall och gran samt contortatallsticklingar.

Materialet helsyskonfamiljer av plusträd, d.v.s. den f.n. genetiskt mest förädlade contortatallen för Sverige. Materialet testat i plantskola och använt i sticklingsprojekt.

Vitalitet registrerat 1, 2 och 4 säsonger, höjd och, i de två nordligaste ytorna, noggrann skadeinventering efter 4 säsonger.

Plan: Bestämning av genetiska parametrar från fältförsök vid stigande ålder (närmare "facit"). Jämförelse med data från låg ålder. Uppföljning av skadeutvecklingen åtminstone i de två nordligaste ytorna.

Stängsel angeläget inom något år (1993-94). Röjning behövs nu (1992) i de två sydligaste ytorna.

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår: 2040

Projektnr: 7414

Projektnamn: Provenienskorsningar, gran

Prioritet:   2           1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att värdera heterosiseffektens storlek i relation till redan kraftigt förväxande provenienser av gran. Detta försök innefattar mycket nordliga provenienskorsningar, inga andra provenienskorsningsförsök täcker området upp till Rovaniemi. Försöket anlades som en parallell till SNS-försöket (se proj.nr. 13912 och 17112).

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 7514

Projektnamn: Frystestade fjälltallsavkommor

Prioritet 2

Projektbeskrivning:

Syfte: Studera överensstämmelsen på individ- och familjenivå mellan invintring, enligt artificiell frystestning under tidig höst, på ettåriga tall och överlevnad och tillväxt i fält vid högre ålder. Försökmaterialet består av helsyskonfamiljer av tall från norra Sveriges inland och fjällområden.

Försöket såddes i oktober 1987 och odlades i växthus med med artificiell styrning av tillväxt- och invintringsförhållanden fram till frystestning i mars 1988. Efter 2 månaders kylförvaring och därefter tillväxt på friland sommaren 1988 planterades försöket med 755 överlevande plantor i god kondition 22-23 augusti 1988 (1 m förband, 1-trädsparceller) på en klimatiskt kärv lokal i inre Västerbotten.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 7612

Projektnamn: Provenienskorsningar, gran

Prioritet:          2            2

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket avser att belysa förbandets inflytande ur olika synvinklar. 1 lokal.

Serierna är delar i serier, vilka sköts av inst f skogsgenetik, Uppsala. Förutom att det är provenienshybrider, har de värde genom att samma material testas i olika förband respektive på klimatiskt identiska men edafiskt olika ytor.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: 2010

Projektnr: 7712

Projektnamn: Provenienskorsningar, gran

Prioritet:       2            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket avser jämförande studier av avkommors utveckling vid anläggning av försök på mark med högre respektive lägre bonitet. 1 lokal.

Serierna är delar i serier, vilka sköts av inst f skogsgenetik, Uppsala. Förutom att det är provenienshybrider, har de värde genom att samma material testas i olika förband respektive på klimatiskt identiska men edafiskt olika ytor.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 7614

Projektnamn: Sticklingar med tall och contortatall

Prioritet:   1            5

                   D            3

Projektbeskrivning:

Syfte: Att skaffa erfarenhet om hur sticklingsförökade plantor växer i fält i jämförelse med fröplantor. Demonstrationsförsök och korsningsarkiv.

Undersöka, om det går att använda sticklingar i klontester, d.v.s. försök, där ett genetiskt material testas med hjälp av flera kopior (sticklingsförökad klon). Skaffa erfarenhet av sticklingsodling av tall och contortatall, som kan användas, om sticklingsförökning och kloner kommer att tillämpas i praktiken.

5 försöksplanteringar från 1989-92. Plantmaterialet är de sticklingar, som succesivt framställts under arbetet med utveckling av stick­lingstekniken. Har gett flera mindre och separata försöksplanteringar. Nu (1992) finns totalt c:a 1.500 sticklingsplantor i försöken.

Försöksdesign: 1-trädsparceller och radparceller med möjlighet att gallra för att få tidig blomning för korsningar. Bra överlevnad.

Kulbäcksliden: Demonstrationsförsök samt vanligt försök, där även fröplantor av contortatall och tallsticklingar ingår

Johannisfors: Korsningsarkiv samt vanligt försök (även fröplantor av contortatall).

Lappkuliden: Vanligt försök intill fältförsök med samma material som fröplantor.

Försöken de första större fältplanteringarna med sticklingar av tall och contortatall. Sticklingsverksamheten röner intresse, ett 3-årsprojekt är på gång för en större systematisk försöksserie (1992).

Överlevnads- och skadeinventeringar gjorda samt höjdmätningar i ett par fall.

Plan: Uppföljning av försöken  för undersökning av hur sticklingar utvecklar sig fortsättningsvis. Destruktiva tester som t.ex. rotutvecklingsstudier kan göras. Det nya 3-årsprojektet har som mål att resultera i c:a 10 försök (inklusive upprepningar i tiden) på 3 lokaler. - Materialet mycket värdefullt, varför det måste skyddas. Ett syfte är att studera växtsättet, varför det måste stängslas. Sorkbekämpning och regelbunden uppföljning måste utföras.

Plan finns - Antal försök: 8

Slutår: 2040

Projektnr: 7714

Projektnamn: Klonarkiv för pollenstudier

Prioritet:1            17

Projektbeskrivning:

Syfte: Serien planterades 1992/93 och består av 17 klonarkiv med tall (ursprungligen planterades 19 arkiv men två försök har lagt ned pga stora avgångar). De i försöken ingående klonerna är valda med avseende på riklig honblomning och ingen eller liten hanblomning i norrländska fröplantager. Arkiven är i första hand avsedda för att studera det naturliga tallpollenmolnets genetiska sammansättning över Norrland och har därför anlagt i områden utan angränsande naturlig tall. Därmed kommer det frö/avkommor som produceras i arkiven att vara pollinerade med det naturliga pollenmolnet över respektive försökslokal. Genom att studera skillnader mellan avkommor av samma mödrar på olika lokaler kan den geografiska variationen i pollenmolnets genetiska egenskaper kartläggas. Försöksserien är framför allt avsedd för långsiktiga studier av förändringar i pollenmolnets sammansättning över tiden.

Försöken är också användbara för allehanda studier av genotyp x miljösamspel, och för att studera fysiologiska eftereffekter av olika frömognadsbetingelser.

Plan finns - Antal försök:  17

Slutår: 2050

Projektnr: 13912

Projektnamn: Avkomme-sticklingsförsök, gran. Provenienskorsningar, gran

Prioritet: 1           1

Projektbeskrivning:

Syfte: Samnordiskt projekt för att studera eventuella förädlingsvinster vid användning av avkommor efter korsningar mellan östeuropeisk och nordisk gran. De nordligaste försöksleden i SNS-stödda projekt med Norge som ansvarig. Samarbete med NISK och med dansk skogsforskning.

Prioritet: Projekten med projektnummer 7612 och 7712 samt projektnummer 13912 och 17112 är mindre delar av stora serier, huvudansvaret bärs av andra.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2010

Projektnr: 17112

Projektnamn: Avkomme-sticklingsförsök, gran. Provenienskorsningar, gran

Prioritet: 1           1

Projektbeskrivning:

Syfte: Samnordiskt projekt för att studera eventuella förädlingsvinster vid användning av avkommor efter korsningar mellan östeuropeisk och nordisk gran. De nordligaste försöksleden i SNS-stödda projekt med Norge som ansvarig. Samarbete med NISK och med dansk skogsforskning.

Prioritet: Projekten men projektnummer 7612 och 7712 samt projektnummer 13912 och 17112 är mindre delar av stora serier, huvudansvaret bärs av andra.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:                                               2010

Projektnr: 6514

Projektnamn: Jämförelse ur genetisk synpunkt mellan plantering och självföryngring

Prioritet:    1            1

                    3            1

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av sambandet mellan de olika faktorerna genetisk kvalitet, plantdrivningsmetod, naturligt eller articifiellt urval i plantskola och produktion i fält.

Samma genetiska material jämförs med sådd och plantering under fröträd inklusive "lokalproveniensen" i strikt bemärkelse. Parcellerna de största, som använts i Sverige (20x20 plantor), vilket ger skäl att följa försöket till slutavverkning. Försöket är av lika stort intresse för skötseln som för genetik. Aktuellt nu p.g.a fokuseringen på självföryngringens genetik. Påtalade risker med förädlat material, varför lokalt material anses som det säkrare. Detta är enda försöket, där faktisk lokalproveniens jämförs med förädlat och förflyttat material.

Prioritet: Bevarandet av försöket är mycket viktigt, men mätinsatsen kan begränsas till att belysa viktiga frågor de närmaste fem åren.

Plan finns - Antal försök: 2 varav 1 vilande

Slutår: 2070

Projektnr 7814

Projektnamn: DNA studier på tallavkommor

Prioritet:    1

Projektbeskrivning:

Syfte:  Finna genetiska markörer för tillväxt, tillväxtrytm och härdighet hos tall. För detta ändamål har 18 helsyskonfamiljer av tall framställts genom korsningar i Skogsforsks klonarkiv i Sävar. I genomsnitt ett hundratal individer per familj (sex familjer av vardera nordligt x nordligt, nordligt x sydligt, resp sydligt x sydligt ursprung) utnyttjades för artificiella frystester vid ett och två års plantålder. Eftersom endast enstaka barr utsattes för frystestning så förblev plantorna oskadda. De tvååriga försöksplantorna planterades därefter (9-10 oktober 1996) med 1 x 2 m förband i ett fältarkiv i Johannisfors utanför Umeå. Försöket består av etträdsparceller med i genomsnitt 100 upprepningar per försöksled., sammanlagt 1800 plantor. Försöket används som arkiv för insamling av material för DNA-studier samt för fenologiska undersökningar.

Delar av försöksytan har trots dikning tidvis stått under vatten på vårvintern, vilket orsakade fläckvis stora avgångar de två första åren.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår 2010

 

06 - Skoglig landskapsvård

Projektnr: 01

Projektnamn: Landskapsvårdsförsök - Tagel

Prioritet:    1     6

                    2   37

                    3     7

Projektbeskrivning:

Syfte: C:a 30 försök med 180 parceller inom skogsskötsel - naturvård. Finansieras av Rappe von Schmiterlöwska stiftelsen. Utläggning fr.o.m. 1973 och framåt.

Plan finns - Antal försök: 34 varav 7 vilande

Slutår:   2010 - 2050

Publikationer:

Kardell, L. 1991. Betesdriften på Tagel. Historia, vegetationsförändringar, ekonomi. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 49.

Kardell, L. 1993. Stubbrytningsförsöket på Tagel 1978-1989. Vegetation och skogstillstånd. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 52.

Kardell, L. & Henckel, S. 1994. Granåker. Synpunkter på odlingsmarkens övergång till skog. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 58.

Kardell, L. & Kardell, Ö. 1996. Ollonsvin. Historia samt försök med skogsgrisar på Tagel. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 65.

Kardell, L. 1998. Skogliga försök på Tagel. En orienterande översikt. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 71.

Projektnr: 02

Projektnamn: Jämförelser mellan sådd/plantering/självföryngring/självföryngring med kompletterande plantering

Prioritet:   1   2

                   2   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Granföryngringar. Försöket är under uppbyggnad. Nederbördsgradient. 4 lokaler, varje lokal 8 parceller.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:   2050

Publikationer:

Kardell, L. & Ahlberg, O. 1997. Remningstorp. Från herresäte till skogslaboratorium. – Skara.

Projektnr: 03

Projektnamn: Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon

Prioritet: 2   11

Projektbeskrivning:

Syfte: 27 försök, anlagt 1975-78. Finansierat av SNV + SJFR. 12 lokaler behålls. Uppföljning av vegetationens utveckling och förändring.

Plan finns - Antal försök: 11 varav 10 vilande

Slutår:   2000

Publikationer:

Kardell, L. & Eriksson, L. 1990. Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Resultat av en tioårig försöksserie. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 47.

Kardell, L. & Johansson, K.J. 1996. Radiocaesium in Lingonberry, Bilberry, Cloudberry and Cranberry in Sweden. – Journal of Radioecology 2:4: 27-36.

Projektnr: 04

Projektnamn: Stubb- och ristäkters konsekvens för naturen

Prioritet:  1   5

                  2   7

                  3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Försök anlagda 1978-79 - 8 avd per lokal. Ekosystemet har beskrivits före avverkningen varefter denna gjorts. Kväveförlust har konstaterats men ingen förändring av vegetationen.

Plan finns - Antal försök: 14 varav 2 vilande

Slutår:   2030

Publikationer:

Kardell, L. 1992. Vegetationsförändring, plantering samt bärproduktion efter stubb- och ristäkt. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 50.

Kardell, L., Eriksson, L. & Lindhagen, A. 1993. Luckblädningsförsök i Uppsalatrakten 1976-1990. Föryngringsresultat och upplevelsevärden. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 54.

Kardell, L. 1994. Skogsenergiutnyttjandets konsekvenser för mark, markvegetation, bärproduktion, skogsplantering samt friluftsliv. – SLU Info Rapporter, Allmänt 186: 33-35.

Kardell, L. 1996. Stubbrytningsförsöken i Piteåtrakten 1979-1990. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 63.

Kardell, L. & Ahlberg, O. 1997. Remningstorp. Från herresäte till skogslaboratorium. – Skara.

Kardell, L. 1999. Stubbrytningsförsöket på Remningstorp 1979-1996. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 84.

Projektnr: 05

Projektnamn: Contortatallens inverkan på vegetationen

Prioritet:1   5

Projektbeskrivning:

Syfte: Försök om vardera 8 parceller anlagda 1982. Studier av förändringar vad gäller bär, svamp, fåglar, insekter och människor. Utgångsläget beskrivet före avverkning varefter halva antalet parceller planterats med contortatall och de övriga med tall. Inom vardera försöket finns 400 fasta vegetationsytor.

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår:   2040 – 2050

Publikationer:

Kardell, L. & Eriksson, L. 1995. Bärproduktion och markvegetation. Effekter av kvävegödsling och slutavverkning under en 15-årsperiod, 1976-1991. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 60.

Kardell, L. 1996. Blåbär, örnbräken och tallplantor. – I Forskning om levande naturresurser. Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne 25 år, sid. 93-97.

Projektnr: 06

Projektnamn: Skogsdikningens konsekvenser för naturen

Prioritet:   1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Start 1978. Finansierat av SNV + gödslingsfonden. Totalt 9 försök om vardera 3 parceller.

Plan finns - Antal försök: 7 varav 6 nedlagda och 1 vilande

Slutår:   2010 - 2050

Publikationer:

Projektnr: 07

Projektnamn: Åkermarksförsök

Prioritet:    1   1

                    2   2

Projektbeskrivning:

Syfte: 3 stora försök. Samtliga tänkbara svenska trädarter. Även vegetationsstudier. Snygga planteringar. 2x9 försöksled, 3 lokaler. Finansierat av SJFR och Skogsstyrelsen.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:   2100

Publikationer:

Projektnr: 08

Projektnamn: Schaktningsförsök

Prioritet:   0   1

                   1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Arbetar med grustäkter. Vad händer, när man avlägsnar humustäcket? 6 försök med 31 parceller. Förutom kontroll (= normalhygge) ingår en parcell med dubbel humus i försöken. "Åter till istiden". Försurningseffekter. Hur sker humusbildningen? Det tar mellan 70 - 130 år att utveckla ett humustäcke.

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår:   2100

Publikationer:

Kardell, L. & Ahlberg, O. 1997. Remningstorp. Från herresäte till skogslaboratorium. – Skara.

Projektnr: 09

Projektnamn: Skogsskötselförsök

Prioritet:3   5

Projektbeskrivning:

Syfte: Följer ett 20-tal försök (gallring, kvistning, gödsling) utlagda på Malingsbo 1958-60 av bl.a. E. Oksbjerg. Finansiär saknas.

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår:   2010

Publikationer:

Projektnr: 10

Projektnamn: Rekreationsskog

Prioritet:3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: På Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg utlades 1977-78 ett storskaligt experiment i rekreationsskogsskötsel. I detta följs diskontinuerligt människors attityder till skog. Dessutom finns ett antal regelrätta skogsskötselförsök avseende olika slutavverkningsmetoder.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:   2030

Publikationer:

Kardell, L. 1990. Talltorpsmon i Åtvidaberg. 1. Förändringar i upplevelsen av skogen mellan 1978 och 1989. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 46.

Projektnr: 11

Projektnamn: Demonstrationsförsök, Ekenäs

Prioritet:   1   4

                   2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: På Ekenäs i Södermanland anläggs en serie demonstrationsförsök på uppdrag av Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne. Utöver 16 st försöksytor, vilka ingår i andra projekt, har hitintills har 3 skogsskötselförsök omfattande 11 parceller anlagts. Arbetet fortsätter.

Plan finns - Antal försök: 7

Slutår:   Löpande

Publikationer:

Kardell, L. 1994. Produktion av skogsbär och matsvampar på Ekenäs gård i Södermanland. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 56.

Kardell, L. 1998. Markberedning med svin på Ekenäs. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 74.

Kardell, L. & Lindhagen, A. 1998. Ett försök med stamvis blädning på Ekenäs. Skogstillstånd, markvegetation samt attityder. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 77.

Kardell, L. 1999. Hjortdjurens skador på plantskogen. Ett försök på Ekenäs. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 81.

Projektnr: 12

Projektnamn: Luckblädningsförsök i Uppsalatrakten

Prioritet: 2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Att försöka höja ett antal rekreationsskogars upplevelsevärden genom överföring av enskiktade bestånd till flerskiktade med hjälp av luckblädning.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:   Löpande

Publikationer:

Kardell, L. 2001. Ett kvartssekel med några luckblädningsförsök i Uppsalatrakten (1976-2001). - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 90.

Projektnr: 13

Projektnamn: Skogshistoriska försök - Klövsjö

Prioritet:   1   4

                   2   1

                   3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: På Klövsjö bys marker utlades under sommaren 1994 ett försök med skogsbete samt ett med myrslåtter, vardera innehållande 6 parceller. Målet är att studera långsiktiga vegetations- och markeffekter av alternativa markanvändning. Försöken ska användas till kurser och undervisning.

Plan finns - Antal försök: 6

Slutår:   Löpande

Publikationer:

Projektnr: 14

Projektnamn: Produktionsytor efter 1991 års skogsbrand vid Oxhagsvägen

Prioritet:    1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Efter en försommarbrand i Kostatrakten 1991 utlades 9 ytor med syfte att kortsiktigt studera självföryngring av tall och långsiktigt produktionen. Förutom självföryngring ingår sådd som försöksled. T.o.m. 1996 följs ytorna med årliga revisioner, därefter med 5 års intervall.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:   Löpande

Publikationer:

Projektnr: 15

Projektnamn: Hyggesbränning

Prioritet: Nedlagd      1

Projektbeskrivning:

Syfte: Hyggesbränningens påverkan på föryngring med gran Övra i Ångermanland.

Plan ? - Antal försök: 1 nedlagt

Slutår:

Publikationer:

Projektnr: 16

Projektnamn: Jämförelse mellan plantering och självföryngring

Prioritet:  2   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Föryngring med tall jämförs med olika metoder, plantering, sådd och självföryngring vid Kolbyttemon i Östergötland.

Plan ? - Antal försök: 1

Slutår:   ?

Publikationer:

Projektnr: 17

Projektnamn: Föryngringsförsök under björkskärm.

Prioritet: 0   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Naturlig föryngring av gran under skärm av björk studeras vid Sickelsjö gods i Västmanlands län.

Plan ? - Antal försök: 1

Slutår:   ?

Publikationer:

Kardell, L. & Forsberg, N-G. 1999. Björkkulturer på Sickelsjö gods i Västmanlands län. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 82.

Övriga publikationer med ej specifierade försöksserier:

Kardell, L. 1991. ”Ge fan i mina provytor”. – Skogen 1: 54-55.

Kardell, L., Johansson, K.J., Bergström, R. & von Bothmer, S. 1991. Radiocaesium in Swedish Forest Ecosystems. In L. Moberg (ed.) The Chernobyl Fallout in Sweden pp. 477-486. The Swedish Radiation Protection Institute.

Kardell, L. 1994. Produktion av matsvamp I sumpskog. – Jordstjärnan 15 (3): 25-33.

Kardell, L. & Lindhagen, A. 1995. Förändringar i Växjöbornas friluftsliv mellan 1975 och 1992. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 59.

Kardell, L. 1996. Utmarkens bär och svampar samt inmarkens nötter. I Tjära, barkbröd och vildhonung. (Red. Britt Liljewall), sid. 138-155. Nordiska Museets förlag.

Kardell, L. 1996. Getåravinen. Historia, skogsbruk, naturvård. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 66.

Kardell, L. & Lindhagen, A. 1998. Mark, vegetation och skogstillstånd i bestånd av lärk, tall, gran och sibirisk ädelgran. Resultat från ett 35-årigt trädslagsförsök på Stöttingfjället. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 69.

Kardell, L. 1998. Jämförande studier i och utanför några skogsreservat i mellersta Norrland. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 73.

Kardell, L. 1998. Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975-1996. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 75.

Kardell, L. 1998. Bruksägarens skog i Os och hans grannbönders. Naturvårdskonsekvenser av långsiktigt ägande. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 76.

Kardell, L. 1999. Måleråsbranden. Effekter på skog, vegetation och mark efter 75 år. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 79.

Kardell, L. 1999. Några notiser kring den cypriotiska cedern (Cedrus brevifolia). Some notes on the Cyprus cedar (Cedrus brevifolia). - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 80.

Kardell, L. & Fiskesjö, A-L. 1999. Vessers udde 1921-1992. Skog, vegetation och mark efter 70 års fridlysning. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 83.

Kardell, L. 1999. Sven Wingquists skogsdikningsförsök på Remningstorp 1930-1995. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 85.

Kardell, L. 2000. Tallproviensförsöken på Boxholms AB:s skogar. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 88.

Kardell, L. 2000. Vegetations- och markstudier i 1930-talets åkermarksplanteringar på Remningstorp i Västergötland och på Boxholms AB:s marker i Östergötland. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 89.

Kardell, L. 2001. Ett förbandsförsök i tall på Boxholms marker – en skogsskötselbagatell. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 91.

Blomgren, M. 1994. Studier av storsvampfloran i bestånd av tall och contortatall. Doktorsavhandling. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 57.

Lindhagen, A. 1996. Forest Recreation in Sweden. Four Case Studies Using Quantitative and Qualitative Methods. Doktorsavhandling. - Sveriges lantbruksuniversitet, inst. för skoglig landskapsvård, rapport nr. 64.

 

07 - Skoglig marklära

Projektnr: 01

Projektnamn: Flakmossen

Prioritet:  2   1

Projektbeskrivning:

Samprojekt med inst f skogsskötsel

Syfte: Avslutad torvtäkt, vilken låg orörd 1940-80. Skogsförsöken på Flakmossen belyser hur torvmarksåterstoden kan utnyttjas efter avslutad täkt.

Syftet med den konventionella tallskogsodlingen är att på en gammal torvtäkt studera effekten av olika tegbredder och PK-gödselgivor på skogsproduktionen.

Syftet med den intensiva skogsodlingen är att jämföra biomassaproduktionen av olika trädslag, främst Salix, och jämföra dessa produktionsresultat med den konventionella skogsodlingen. Torvens nedbrytning och sättning samt vattenförhållandenas inflytande på biomassaproduktionen undersöks också. Vidare studeras de markkemiska förändringarna i samband med markbehandlingarna: dikning, asktillförsel, gödsling och fräsning. Markbehandlingarnas inverkan på grundvattnets och avrinningsvattnets kemiska sammansättning samt plantornas upptag av näringsämnen och tungmetaller undersöks för att klarlägga miljökonsekvenserna av verksamheten.

Gödslings- och dikningseffekter på tallskogsförnyelse samt aska som jordförbättring. Gynnsam effekt av aska. Al växer bra, salix sämre, björk så där. Planterat 1984.

Fältverksamheten kommer att ligga nere under 1993/95.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:      2040

Publikationer:

Nilsson, T., Olsson, M., Lundin, L. 1987. Markförbättring och intensiv skogsproduktion på en torvmark. Inst. för skoglig marklära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära, nr 58. 51 sid.

Höglind, E., Nilsson, T. 1989. Inverkan av al på markegenskaper och samplanterade granars utveckling på en torv­mark. Inst. för skoglig marklära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära, nr 61. 40 sid.

Nilsson, T. 1990. Tallen växer bättre. Gödsla med torv- och vedaska.  SKOGEN 1990 nr 1: 24-26.

Nilsson, T. 1992. Effects of drainage intensity and PK fertilization on the growth and needle nutrient contents of Scots pine on a cutover peat area in west central Sweden. Proc. of the 9th International Peat Congress, Uppsala, Sweden 22-26 June 1992. Vol 2: 315-325.

Lundin, L., Nilsson, T. 1992. Effects of drainage on air temperature at a bog in western central Sweden. Proc. of the 9th International Peat Congress, Uppsala, Sweden 22-26 June 1992. Vol 3: 241.

Nilsson, T., Lundin, L. 1992. Measured and simulated temperature and moisture in a peat soil in western central Sweden. Proc. of the 9th International Peat Congress, Uppsala, Sweden 22-26 June 1992. Vol 3: 242.

Nilsson, T. 1992. Plant growth of six different tree species on a cutover peat area fertilized with wood ash. Proc. of the 9th International Peat Congress, Uppsala, Sweden 22-26 June 1992. Vol 3: 243.

Nilsson, T., Lundin, L., Olsson, M. 1994. Beskogning av avslutade torvtäkter - problem och lösningar. Skogsfakta nr 8 1994. 4 sid.

Nilsson, T., Kranz-Eliasson, B., Bjurman, M. 1995. Measurements of pH in soil samples from a cutover peatland in Sweden - the effect of electrolyte and solution/soil ratio. Communications in Soil Science and Plant Analysis 26: 361-374.

Nilsson, T., Lundin, L. 1996. Effects of drainage and wood ash fertilization on water chemistry at a cutover peatland. Hydrobiologia 335: 3-18.

Nilsson, T. 2001. Wood ash application – effects on elemental turnover in a cutover peatland and uptake in vegetation. Doctor’s dissertation. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 208. 35 p.

Projektnr: 02

Projektnamn: Risfallet - Försurnings- och återbeskogningsstudier inom mark och vatten

Prioritet: 2   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Försurnings- och återbeskogningsstudier inom mark och vatten. De studier, som bedrivs inom detta område hänför sig till mark och markkemi, hydrologi och hydrokemi. Området omfattar 45 ha, är beläget ovan HK med höjd över havet mellan 215 - 270 m. Årlig nederbörd 620 mm, avrinning 256 mm, vilket innebär en avdunstning på 364 mm. Beståndet utgjordes 1990 av tall, gran och björk med trädslagsblandning 811, ålder 18 år, bonitet 7,2 och med en löpande tillväxt av 4,6 m3sk.

Vattenkemi:   Karaktärisering av pH 6,0, HCO3 2,3 mg/l. Tot-N 0,4 mg/l, DOC 8 mg/l, SO4 7 mg/l och HAc 162 mEq/l.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:      2100

Projektnr: 03

Projektnamn: Masbybäcken. Effekter av avverkning, dikning och återbeskogning på mark och vatten

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: I dessa projekt genomförs kontinuerlig avrinningsbestämning samt månatlig bestämning av vattenkemi genom analys av större konstituenter.

Arealen är 18,6 ha. Försöket startade 1969. Under åren 1969-72 gjordes en del förstudier. År 1972 genomfördes gödsling med ammoniumnitrat. År 1976 avverkades halva arealen. Skyddsdikning företogs år 1981. Skogsförnyelse startade 1978. Ca 10 ha gödslades 1972, 4 år före slutavverkningen 1976. Högt grundvatten -lågt pH, lågt grundvatten - högt pH.

      Förundersökning               1969-72   Dikning      1981-86

      Gödsling                          1972-76   Försurning      1986-90

      Markfysikaliska förh           1973-76   Markkemi, bl.a. EG   1989-91

      Grundvattenbest, 3H         1975-77   Transittider      1989-91

      Avverkning                      1976-81   Skogsförnyelse   1978-

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:      2100

Projektnr: 04

Projektnamn: Kullarna

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av effekten av kalavverkning. I projektet genomförs kontinuerlig avrinningsbestämning samt månatlig bestämning av vattenkemi genom analys av större konstituenter.

Aska har tillförts för studier av vitalisering. Markberedningsförsök. Hydrologiska och hydrokemiska bestämningar i fyra avrinningsområden, varav en referenskontroll. Anlagt 1977.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:      2050

Publikationer:

Rosén, K. 1982. Supply, loss and distribution of nutrients in three coniferous forest watersheds in Central Sweden. Dep. of Forest Soils, SLU, Uppsala. Reports in Forest Ecology and Forest Soils, No 41. 70 pp.

Rosen, K. 1984. Effect of clearfelling on runoff in two small watersheds in Central Sweden. Forest Ecology and Management 9: 267-281.

Rosén, K., Lundmark-Thelin, A. 1985. Throughfall chemistry in a mixed coniferous forest in Central Sweden. (In Swedish with English summary). Dep. of Forest Soils, SLU, Uppsala. Reports in Forest Ecology and Forest Soils, No. 51. 16 pp.

Brandt, M., Bergström, S., Gardelin, M. 1988. Modelling the effects of clearcutting on runoff – examples from Central Sweden. Ambio 17: 307-313.

Eriksson, H. 1990. Early results from a wood ash application experiment in Central Sweden. In: Changes to forest management and silvicultural techniques necessitated by forest energy production, IEA/BE A1 Workshop, Ed. Å. Tham & H. Mård. Inst f skogsproduktion, Rapport nr 2735-40, SLU, Garpenberg.

Börjesson, P. 1992. Granulerade vedaskors upplösning i skogsmark. Vattenfall FUD-rapport 1992/17. 30 pp.

Rosén, K., Eriksson, H., Clarholm, M., Lundkvist, H. & Rudebeck, A.1993. Granulerad vedaska till skog på fastmark - Ekologiska effekter. NUTEK, Stockholm, R 1993:26.

Eriksson, H. M. 1996. Askåterföring - Näringsekologiska effekter. K. Skogs- och Lantbr.akad. Tidskr.135 (13):53-60.

Rosén, K., Aronson, J.-A., & Eriksson, H. M. 1996. Effects of clear-cutting on streamwater quality in forest catchments in central Sweden. Forest Ecology and Management 83(3):237-244.

Lundmark, A. & Johansson, M.-B. 1997. Influence of clear-cutting and mechanical site preparation on decomposition and nutrient dynamics of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) Needle litter and slash needles. Forest Ecology and Management 96:101-110.

Eriksson H. M. 1999. Återföring av granulerad vedaska - effekter på avrinningsvatten, markvatten och markkemi. Energimyndigheten ER 21:1999. ISSN 1403-1892 (In Swedish).

Nilsson, T., Eriksson, H. 2001. Långtidsverkan på avrinnande vatten av askåterföring till plantskog. Slutrapport till Energimyndigheten. 30 sid.

Nilsson, T. 2001. Effects of silvicultural measures - catchment studies in Central Sweden. Excursion guide, July 2001. 18 p.

(Projektnr: 05)

Projektnamn: Långsiktig inverkan av skogsbruk och sur nederbörd på utlakning från kväverik skogs- och myrmark SAKNAS FÖRSÖK I REGISTRET

Prioritet: 1   3

Projektbeskrivning:

Yt- och grundvattenkemiska mätningar på Hallandsåsen, Söderåsen och Linderöds   åsen.

      Objekten:            Granskog - hygge

                           Bokskog

                           Alkärr

                           Högmosse

      Provpunkter:      9 bäckar, varav 3 med registrerande pegel

                           8 kallkällor

      Provtagning:      1-2 ggr per månad

      Analys:               pH, H, färg

                           Ca, Mg, K, Na

                           SO4-S, Cl

                           NO3-N, NH4-N, tot-N

                           Al, Fe

Syfte:

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:      2050

Projektnr: 06

Projektnamn: Avrinningsområde Bälgsjön

Prioritet: 1  

Projektbeskrivning:

Långsiktig uppföljning av hydrologi och vattenkemi i brukad skogsmark, vattenbalans, ämnesbudgetar, utlakning och retention i våtmark. Skogsbruk, vattenkvalitet, miljöövervakning. Områdets läge är i centrala Bergslagen i Nora kommun.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: 2050

Lagringssystem: Diagram, fältprotokoll, hårddiskett, diskett

Dataansvarig: Lars Lundin

Publikationer:

Düker, A. & Textorius, A. 1991. Speciering av aluminium i Bälgsjöns avrinningsområde. Tema Vatten. Linköpings universitet. 8s.

Lundin, L. 1996. Vattenkvalité Bälgsjön. Rapport till AssiDomän. Institutionen för skoglig marklära, SLU. 1s.

Lundin, L. 1998. Hydrochemical retention in mirelands. Hydrology in a changing Environment. Proceedings of the British Hydrological Society International Conference, Exeter July 1998. Wheater, H. & Kirby, C. eds. Vol. I, 445-454. Publ. Wiley and Son.

Projektnr: 07

Projektnamn: Avrinningsområde Gusseltjärn

Prioritet: 1  

Projektbeskrivning:

Långsiktig uppföljning av hydrologi och vattenkemi i brukad skogsmark, vattenbalans, ämnesbudgetar. Skogsbruk, vattenkvalité, miljöövervakning. Referensområde i Siljansfors försökspark.

Syfte: Försöket innebär långsiktig uppföljning av hydrologi och vattenkemi i skogsmark med lång kontinuitet. Vattenbalans och växtnäringsbudgetar. Effekter av atmosfärisk deposition och klimat. Aspekter på skogstillväxt, mark, vatten, vegetation.

Plan finns- Antal försök:1

Slutår: 2050

Publikationer:

Bergqvist, E. & Grip, H. 1975. Gusselbäcksstationen – en konstruktion för noggrann och störningsfri avrinningsmätning. Barrskogslandskapets ekologi. Intern rapport 33. NFR Jordbrukets högskolor

Lundin, L. 1994. Gusseltjärnsbäckens avrinningsområde. Rapport till länsstyrelsen i Dalarna. 4s.

Projektnr: 08

Projektnamn: Tungmetaller i åkermark

Prioritet: 1   3

Projektbeskrivning:

Projektnr: 09

Projektnamn: Skyttorp

Prioritet: 0   1

Projektbeskrivning:

Bakgrunden är ett skogsbruk där miljömålen jämställs med produktionsmålen och att finna brukningsformer, som tar tillvara stora virkesvärden samtidigt som betydande naturvärden sparas. Undersökningarna omfattar fem avrinningsområden med högproduktiv granskog på torvmark. Alternativ skogsskötsel skärmskogs- och kalhyggesbruk. Långsiktig uppföljning av skogsproduktion, vegetation, skalbaggsfauna, hydrologi och vattenkemi i brukad skogsmark/torvmark. Försöksled; kontroll, odikat kalhygge, kalhygge dikat med vattenfåror, skärm härskande träd, skärm medhärskande träd.

Syfte: Syftet är att följa skogsproduktion och miljöeffekter genom alternativa skötselåtgärder på potentiellt blöta marker.

Slutår: > 50

Lagringssystem: Diagram, fältprotokoll, hårddisk, diskett

Dataansvarig: Lars Lundin, Björn Hånell

Publikationer:

Holgén, P. & Hånell B. 1997. Skärmskogsbruk i Sverige - finns det några begränsningar?. Fakta Skog, Nr 5. Sveriges lantbruksuniversitet. 4 pp.

Holgén, P. & Hånell, B. 1999. Performance of planted and naturally regenerated seedlings in Norvay spruce-dominated shelterwood stands and clearcuts in Sweden. For. Ecol. and Manage. In print.

Hånell, B., Lundin, L., Lindlöw, Å. & Sjöberg, M. 1994. Sumpskogsbruk, ett hot mot mångfalden. Skogen 5, 24-25.

Lundin, L. 1995. Vattnet i skogsmarken - Skogbrukets effekter på hydrologi och vattenkemi. Skog & Forskning 4/95, 8-16.

Lundin, L. 1997. Granskärmar, våtmarker och utlakning. Konferensdokumentation till Skogskonferensen ”Skog & Vatten” 2-3 december 1997, Uppsala. Sidor 19-20.

Lundin, L. 1998. Effects of peatland forestry on hydrology and leaching. NHP Report No. 44, Vol. I, 226-233.

Lundin, L. 1998. Alternative Peatland Forestry; Impacts on hydrology and surface water chemistry. Proceedings of the International Peat Symposium, The Spririts of Peatlands Sopo, 30 Years of the International Peat Society, R. (Ed.)  Jyväskylä

Lundin, L. 1999. Effects on hydrology and surface water chemistry of regeneration cuttings in peatland forests. International Peat Journal, 9, 118-126.

Lundin, L. 2000. Water environment care at peatland forestry practices. Millennium wetland event, Québec August 2000. Ms 9 pp.

Projektnr: 10

Projektnamn: Gimåfors

Prioritet: 2

Projektbeskrivning:

Projektet genomförs i samråd med SCA Skog.

Syfte: Ekologisk utvärdering av askåterföring. Den ekologiska utvärderingen består i att studera effekterna på markvegetation och beståndstillväxt. Försöket startade 1995 då åtta försöksytor (30x30 m) utlades. Markvegetationsinventering utfördes 19951. Askspridning (pelleterad aska från Ortvikens massafabrik) genomfördes våren 1996 på fyra av försöksytorna (giva 3 ton/ha). I samband med askspridningen genomfördes även inmätning av beståndet2.

Skogsvårdsavdelningen på SCA Skog kompletterade försöket sommaren 1996 med ytterligare 6 försöksytor. De 6 nya försöksytorna utgjordes av två kontrollytor och 4 (2+2) ytor behandlade med ett granulat bestående av barkaska från Östrands pappersmassafabrik och rötslam från Fillans reningsverk. Två olika givor användes 3.3 ton/ha och 10 ton/ha.

Inventering av markvegetation utfördes sommaren 1997 på alla de 14 försöksytorna3. Återinventering av markvegetation och beståndstillväxt genomförs sommaren/hösten 2001.

Beståndet utgörs av ett blandbestånd med 58 % gran, 40 % tall och 2 % björk. Stamvolym: 240 m3sk/ha. Försöket ligger 255-265 meter över havet (över högsta kustlinjen) och jordarten utgörs av morän.

Projektbeskrivning med tids- och kostnadsplan t.o.m. 2002 finns.

Plan finns – Antal försök: 1

Slutår: 2050.

Publikationer:

Arvanitis, L., Hamza, K., Greger, M. 1995. Inventering av kärlväxter, mossor och lavar inom Projekt Askåterföring. Florans sammansättning före spidning av restprodukter samt förslag till randomisering av försöket. Botaniska institutionen, Stockholms universitet. 37 sid.

Nilsson, T., Nilsson, Å. 1996. 1996 års mätning av skogsbestånd inom SCA’s askåterföringsförsök vid Gimåfors. 8 sid.

Arvanitis, L. & Hamza, K. 1997. Florans sammansättning i ett askbehandlat område, Gimåfors (SCA) ett år efter spridning av aska. Askåterföring SCA - Gimåfors, Arbetsrapport 1997:1. 7 sid.

Projektnr: 11

Projektnamn: Iggesund

Prioritet: 2

Projektbeskrivning:

Samprojekt med Botaniska institutionen, Stockholms universitet och Iggesund Paperboard.

Syfte: Utvärdering av de ekologiska effekterna på skogsmark efter spridning av askpellets eller aska+grönlutslampellets i olika skogstyper. Försöket startade 1995 med utläggning av 68 försöksytor (30x30 m) på fyra olika skogstyper (kalhygge gran, kalhygge tall, gallrad granskog, gallrad tallskog). Försöket på kalhygge, planterat med gran, ligger i en nordsluttning 285-300 m.ö.h., 3 km SV Nianfors. Kalhygge tall ligger på en platå, 295-300 m.ö.h., ovanför grankalhygget. Båda dessa försök ligger ovanför högsta kustlinjen och har en sandig, storblockig morän. Försöket med gallrad granyta ligger i en sydostssluttning en km N Nianfors på 190-235 m.ö.h. (under HK). Den gallrade tallytan ligger på 60-65 m.ö.h., 8 km V Iggesund.

Markvegetationsinventering på ytorna utfördes 19951. Askspridning (pelleterad aska från MoDo Iggesund Paperboard, pelleterad aska från Hudiksvalls värmeverk, pelleterad aska + grönlutslam från MoDo Iggesund Paperboard) genomfördes sommaren 1996 på 26 av försöksytorna (giva 3 ton/ha).  Markvegetationsinventering och provtagning av blåbär genomförs sommaren/hösten 2001 av Botaniska institutionen, SU. Beståndsmätning och markprovtagning utförs av inst. för skoglig marklära, SLU hösten 2001.

Projektbeskrivning med tids- och kostnadsplan t.o.m. 2002 finns.

Plan finns – antal försök: 4.

Slutår: 2080.

Publikationer:

Arvanitis, L., Hamza, K., Greger, M. 1995. Inventering av kärlväxter, mossor och lavar inom Projekt Askåterföring. Florans sammansättning före spidning av restprodukter samt förslag till randomisering av försöket. Botaniska institutionen, Stockholms universitet. 37 sid.

Projektnr: 12

Projektnamn: Lindesjön

Prioritet: 2

Projektbeskrivning:

Projektet genomförs i samråd med Mellanskog.

Syfte: Ekologisk utvärdering av askåterföring. Försöket startade 1995 då sex försöksytor (30x30 m) utlades. Markvegetationsinventering utfördes 19951, liksom inmätning av beståndet2. Askspridning (granulerad aska från Bollnäs värmeverk) genomfördes våren 1996 på tre av försöksytorna (giva 3 ton/ha). Återinventering av markvegetation3, samt markprovtagning4 utfördes sommaren 1997. Återinventering av mark, markvegetation och bestånd genomförs sommaren/hösten 2001.

Beståndet inom försöksområdet utgörs av ett 80-90 årigt tallbestånd (90 % tall, 10 % gran; T18-T20) på en svallad morän, 150-165 meter över havet.

Projektbeskrivning med tids- och kostnadsplan t.o.m. 2002 finns.

Plan finns – Antal försök: 1

Slutår: 2050.

Publikationer:

Arvanitis, L., Hamza, K., Greger, M. 1995. Inventering av kärlväxter, mossor och lavar inom Projekt Askåterföring. Florans sammansättning före spidning av restprodukter samt förslag till randomisering av försöket. Botaniska institutionen, Stockholms universitet. 37 sid.

Nilsson, T. 1996. 1996 års mätning av skogsbeståndet inom Mellanskogs askåterföringsförsök vid Lindesjön, Trönö. 7 sid.

Arvanitis, L., Hamza, K. 1998. Florans sammansättning i ett askbehandlat område, Trönö (Mellanskog) ett år efter spridning av aska. Askåterföring Mellanskog – Trönö. Arbetsrapport 1998:1. 5 sid.

Nilsson, T. 1998. Spridning av askgranuler på skogsmark – effekter på markkemin ett år efter spridning. Resultat från Mellanskogs askåterföringsförsök vid Trönö, Hälsingland. Askåterföring Mellanskog – Trönö. Arbetsrapport 1998:2. 17 sid.

Projektnr: 13

Projektnamn: Trädslagsförsök

Prioritet: 0

Projektbeskrivning: Två trädslagsförsök  etablrades 1991 i Uppsala (Bodarna) och utanför Helsingborg (Bullstofta) av Inst f lövträdsodling och Inst f skoglig marklära i samverkan. Försöken etablerades på åkermark inom projektet ”Skog på lera”. Trädslagsförsöken har tre block och 5-7 olika behandlingar (trädslag eller trädslagsblandningar av poppel, hybridasp, björk, gråal, trädsalix). Varje enskild parcell provtogs med avseende på marken vid plantering. En uppföljning med mark- och biomassaprovtagning  gjordes vid Bullstofta 1996. En uppföljning bör snarast göras vid Bodarna-försöket (2001) och åter vid Bullstofta (2001) för att följa den initiala processen av förändring i marken m.a.p. pH, N CEC, tungmetaller och dess löslighet. Trädbiomassan och undervegetation bör provtas och analyseras vid samma tillfälle då detta ger en möjlighet att skapa en enkel ekosystembudget för olika ämnen.

Syfte: Uppföljning av markförändringar.

Plan finns – Antal försök: 2

Slutår:

 

08 - Skogsekologi

Projektnr: 01

Projektnamn: E16a. Norra Hällmyren, Västerbotten

Prioritet: D  

Projektbeskrivning:

Syfte: Torvmarksförsök och gödsling.

Demonstrationsförsök med träaskegödsling. Undersökning av produktionens storlek och tillväxtens varaktighet. Ett av de äldsta försöken i världen med tillförsel av träaska till torvmark.

E17, gödslingsförsök från 1964 på Norra Hällmyren ingick tidigare i projektet, men är nu nedlagt.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:  2020

Projektnr: 02

Projektnamn: E18. Granarps mosse

Prioritet: 2   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Torvmarksförsök - gödsling och dikning, anlagt 1965. Undersökning av skogstillväxten i relation till olika dräneringsintensiteter etc. Försöket är bra anlagt och upprepningar finns. Tyvärr finns nu (1992) skador i beståndet.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:  2030

Projektnr: 03

Projektnamn: E27, E27a. Oxmossen, Uppland

Prioritet: 2   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Torvmarksförsök - gödsling, dikning, produktionsförsök. Anlagt 1930. Gödslingsförsök i gammal blandbarrskog (tall, gran, björk) på kväverik, mycket kaliumfattig torv. Bra exempel på den skeva näringstillgången inom områden påverkade av kambro-silurbergarter. Endast 1 upprepning.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:  2020

Projektnr: 05

Projektnamn: E45 - E49. Stora serien

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Torvmarksförsök - gödsling, dikning. Regional försöksserie med olika gödslingsregimer och dikesavstånd på ursprungligen improduktiv mark i Halland, Medelpad, Västerbotten och Norrbotten.

Försöken anlades 1970-72. Plantering med tall, vårtbjörk och contortatall. Tallen används som mätare på behandlingseffekterna. Planen utformad av O.Persson.

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår:  2030

Publikationer:

Sundström, E. 1997. Afforestation of Low-Productive Peatlands in Sweden. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 25:1-33. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.  ISBN 91-576-5309-7. (Ske:Tml-E46--E49).

Sundström, E., Magnusson, T. & Hånell, B. 2000. Nutrient conditions in drained peatlands along a climatic gradient. For. Ecol. and Manage 126: 149-161. (Ske:Tml-E46--E49).

Sundström, E. & Hånell, B. 1998. Afforestation of low-productivity peatlands - the potential of natural seeding. New Forests  18:113-129. (Ske:Tml-E46--E49).

Sundström, E. 1998. Afforestation of low-productive open peatlands in Sweden – a tree species comparison. Silva Fennica 32: 351-361. (Ske:Tml-E46--E49)

Projektnr: 06

Projektnamn: N2. Egernahult

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Torvmarksförsök - trädslags- och gödslingsförsök, 9 behandlingar, 3 upprepningar. Används även i undervisningen.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:  2050

Projektnr: 10

Projektnamn: Beskogning av färdigbrutna torvtäkter

Prioritet: 1   5

Projektbeskrivning:

Samprojekt med inst f skogsskötsel, projektnr. 12

Syfte: Omfattar 5 försöksområden i Skåne (1), Värmland (1) och Hälsingland (3). Ett sjätte område är planerat i Västerbotten. Projektet avser att bestämma förutsättningarna för   anläggning av skog på färdigbrutna torvtäkter. Problemet ökar för varje år med arealökningen av brutna torvtäkter. I dag sker brytning på c:a 7.000 ha torvmark och arealen ökar fortfarande.

Försöksplanen omfattar dels samma gödselgiva med varierande dikesavstånd, dels varierande gödselgiva med fasta dikesavstånd. I hälsingeförsöken ingår gödsling med torvaska.

Sveriges största försök med sumplärk (Larix laricina) lades ut 1993 på färdigbruten torvtäkt i Hälsingland (Alsmyran).

Plan finns - Antal försök: 5

Slutår:  2050

Projektnr: 11

Projektnamn: Näringsoptimeringsförsök, E55, E56, E57 och E58. Norrliden.

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Norrliden:  Tall. Halva försöket full behandling. De högsta givorna är nu avslutade, de lägre fortsätter för att försöka finna "critical load nivån".

Försöken anlagda på 1960-talet. Parcellstorlek 30x30 m.

Antal försök: 4

Publikationer:

Berg, B., Berg, M., Bottner, P., Box, E., Breymeyer, A., Calvo de Anta, R., Couteaux, M., Gallardo, A., Escudero, A., Kratz, W., Madeira, M., Mälkönen, E., Meentemeyer, V., Munoz, F.,  Piussi, P., Remacle, J. and Virzo de Santo, A. 1993. Litter mass loss in pine forests of Europe and Eastern United States as compared to actual evapotranspiration on a European scale. Biogeochemistry, 20, 127-153.

Bååth, E., Berg, B., Lohm, U., Lundgren, B., Lundkvist, H., Rosswall, T., Söderström B. and Wirén, A. 1980. Effect of experimental acidification and liming on soil organisms and decomposition in a Scots pine forest. Pedobiologia 20, 85-100.

Gustafsson, J.P. and Jacks, G. 1993. Sulphur status in some Swedish podsols as influenced by acidic deposition and extractable organic carbon. Environmental Pollution 30, 945-963.

Högberg, P. 1990. Forests losing large quantities of nitrogen have elevated 15N:14N ratios.Oecologia 84, 229-231.

Högberg, P. 1991. Development of 15N enrichment in a nitrogen-fertilized forest soil-plant system. Soil Biology and Biochemistry 23, 335-338.

Högberg, P. and Johannisson, C. 1993. 15N abundance of forests is correlated with losses of nitrogen. Plant and Soil 157, 147-150.

Högberg, P., Granström, A., Johansson, T., Lundmark-Thelin, A. and Näsholm, T. 1986. Plant nitrate reductase activity as an indicator of availability of nitrate in forest soils.Canadian Journal of Forest Research 16, 1165-1169.

Högberg, P., Tamm, C.O. and Högberg, M. 1992. Variation in 15N abundance in a forest fertilization trial: Critical loads of N, N saturation, contamination and effects of revitalization fertilization. Plant and Soil 142, 211-219.

Högberg, P., Johannisson, C. and Hällgren, J.-E. 1993. Studies of 13C abundance in the foliage reveal interactions between nutrients and water in forest fertilization experiments.Plant and Soil 152, 207-214.

Högberg, P., Johannisson, C., Högberg, M., Högbom, L., Näsholm, T. and Hällgren, J.-E.1995. Measurements of 15N and 13C as tools in retrospective studies of N balances and water stress in forests: A discussion of preliminary results. Plant and Soil 168-169, 125-133.

Högbom, L. and Högberg, P., 1991. Nitrate nutrition of Deschampsia flexuosa (L.) Trin. In relation to nitrogen deposition in Sweden. Oecologia 87, 488-494.

Johannisson, C., Myrold, D.D. and Högberg, P. 1999. Retention of nitrogen by a nitrogen-loaded Scots pine forest. Soil Scince Society of America Journal, 63, 383-389.

Lundell, Y., Johannisson, C. and Högberg, P. 2001. Ion leakage after liming or acidifying fertilization of Swedish forests – a study of lysimeters with and without active tree roots.Forest Ecology and Management, 147, 151-170

Näsholm, T. 1994. Removal of nitrogen during needle senescence in Scots pine (Pinus sylvestris L.). Oecologia 99, 290-296.

Näsholm, T. and Ericsson, A. 1990. Seasonal changes in aminoacids, protein and total nitrogen in needles of fertilized Scots pine trees. Tree Physoilogy 6, 267-281.

Nömmik, H. 1978. Minerlaization of carbon and nitrogen in forest humus as influenced by additions of phosphate and lime. Acta Agriculturae Scandinavica 28, 221-230.

Nömmik, H. and Möller, G. 1981. Nitrogen recovery in soil and needle biomass after fertilization of a Scots pine stand, and growth responses obtained. Studia Forestalia Suecica 159, 37 pp.

Popovic, B. 1984. Mineralization of carbon and nitrogen in humus from field acidification studies.  Forest Ecology and Management 8, 81-93.

Popovic, B. 1990/1991. Bioelement content and biomass in Scots pine: Effect of acidification and liming. In: Management of nutrition in forests under stress. (Eds. H.W. Zöttl and R.F. Hüttl) Water, Air and Soil Pollution 54, 423-433.

Quist, M.E., Näsholm, T., Lindeberg, J., Johannisson, C., Högbom, L. And Högberg, P. 1999.Responses of a nitrogen-saturated forest to a sharp decrease in nitrogen input. Journal of Environmental Quality, 28(6), 1970-1977.

Strengbom, J., Nordin, A., Näsholm, T. And Ericson, L. 2001. Slow recovery of boreal forest cosystem following decreased nitrogen input. Functional Ecology 15, 541-547.

Tamm, C.O. and Hallbäcken, L. 1988. Changes in soil acidity in two forest areas with different acid deposition: 1920s to 1980s. Ambio 17, 56-61.

Tamm, C.O. and Popovic, B. 1995. Long-term field experiments simulating increased deposition of sulphur and nitrogen to forest plots. Ecological Bulletines (Copenhagen) 44, 301-321.

Tamm, C.O., Aronsson, A., Popovic, B. and Flower-Ellis, J.G.K. 1999. Optimum nutritionand nitrogen saturation in Scots pine stands. Studia Forestalia Suecica206, 126 pp.

Aronsson, A., Flower-Ellis, J.G.K., Popovic, B. and Tamm, C.O. 1999. Details of soil, stand and responses to fertiliser treatments on the pine (Pinus sylvestris L.) sites Norrliden (1971-1989) and Lisselbo (1969-1988). Department for Production Ecology, Faculty of Forestry, SLU. Report 5.

Aronsson, A. and Tamm, C.O. 1982. Effects of irrigation on young stands of pine (Pinus sylvestris L.)and spruce (Picea abies Karst.). In: Statistics in Theory and Practice. Essays in Honour of Bertil Matérn (Ed. B. Ranneby). SLU, Section of Forest Biometry. Umeå. 53-69.

Berg, B., Tamm, C.O. and Aronsson, A. 1991. The influence of stand density and litter quality on litter decomposition rates in manipulated Scots pine forests. The effect of fertilization and irrigation. SLU, Department of Ecology and Environmental Research, Report 43, 22 pp.

Hallbäcken, L. and Popovic, B. 1985. Markkemiska effekter av skogsmarkskalkning.Revision av skogliga kalkningaförsök. (Effects of forest liming on soil chemisry. Investigation of Swedish liming experiments). National Swedish Environmental Protection Board, Report 1880, 240pp. (Swed., Eng. Summary).

Holmen, H., Nilsson, Å., Popovic, B. and Wiklander, G. 1976. The optimum nutrition experiment Norrliden. A brief description of an experiment in a young stand of Scots pine.Royal College of Forestry, Department of Forest Ecology and Forest Soils. Research Notes 26, 34 pp. Stockholm.

Högberg, P. and Nohrstedt, H.-Ö., 1992. Vitaliseringsgödsling och kalkning kan öka kväveläckaget. Skogen 1/92, 44-45. (Swed.).

Lohm, U. 1989. Increased weathering rate in experimental field acidification. In:Weathering; its products and deposits. Volume I. Processes (Ed. A. Barto-Kyriakidis). Theophrastus Publications S.A. Athens, Greece. 363-366.

Melkerud, P.-A. 1989. Impact on geochemistry and mineralogy by acidification of an orthic podzol. In: Weathering; its products and deposits. Volume I. Processes (Ed. A. Barto-Kyriakidis). Theophrastus Publications S.A. Athens, Greece. 307-351.

Persson, T., Wirén, A., Andersson, S. and Gahne, B. 1989. Markbiologiska effekter av skogsgödsling. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Rapport 35Stockholm. 96-103. (Swed.).

Pettersson, F. 1994. Predictive functions for impact of nitrogen fertilization on growth overfive years.  Skogforsk Report 3, 56 pp. Uppsala.

Popovic, B. 1977. Effect of ammonium nitrate and urea fertilizers on nitrogen mobilization, especially nitrification, in a forest soil. Royal College of Forestry, Department of Forest Ecology and Forest Soils. Research Notes 30, 26 pp. Stockholm.

Tamm, C.O. 1991. Nitrogen in terrestrial ecosystems. Questions of productivity, vegetational changes, and ecosystem stability. Ecological studies 81, 1-115. Springer. Berlin-Heidelberg-New York.

Tamm, C.O. 1992. Critical loads for deposition of acid and nitrogen – do we know enough tomake the concept useful? In: International Congress on Forest Decline Research: State of Knowledge and Perspectives (Ed. B. Ulrich). Friedrichshafen Oct. 2-6, 1989. Lectures vol. II733-752. Karlsruhe.

Tamm, C.O. and Popovic, B. 1989. Acidification experiments in pine forests. National Swedish Environmental Protection Board, Report 3589. 125 pp.

Strengbom, J. 2002. Nitrogen, Parasites and plants – Key interactions in boreal forest ecosystems. PhD Thesis, Department of Ecology and Environmental Sciences, UmeåUniversity, Umeå.

Projektnr: 12

Projektnamn: Avrinningsområdet Nyänget

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Långsiktig vatten- och näringsbalans i ett normalt brukat skogsområde som referensmaterial och som bas för intensiva processtudier

Publikationer:

Fölster, J., P. Krám, A. Wilander, H. Kvarnäs, and K. Bishop (in press) Time series of long-term annual fluxes in the streamwater of nine forest catchments from the Swedish Environmental Monitoring Program (PMK 5). Science of the Total Environment

Poszwa A., B. Ferry, E. Dambrine, B. Pollier, T. Wickman, M. Loubet, K. Bishop (in press) Variations of bioavailable Sr concentration and 87Sr/86Sr ratio in boreal forest ecosystems. Role of biocycling,  mineral weathering and depth of root uptake. Plant and Soil.

Laudon, H. and K. Bishop (in press) Episodic streamwater pH decline during autumn storms following a summer drought in Northern Sweden . Hydrological Processes.

Lindström, G., K. Bishop and M.-O. Löfvenius. (in press) Soil frost and runoff at Svartberget, Northern Sweden – measurements and model analysis. Hydrological Processes.

Seibert, J., A. Rodhe and K. Bishop. (in press) Simulating interactions between saturated and unsaturated storage in a conceptual runoff model. Hydrological Processes.

Bishop, K., H. Laudon,  J. Hruska, P. Kram, S. Köhler, and S Löfgren. (2001) Does acidification policy follow research in northern Sweden? The case of natural acidity during the 1990’s. Water Air and Soil Poll. 130:1415-1420

Hruška, J., Laudon, H., Kohler, S., Jonhson, C. E., and Bishop, K. (2001) Acid/base character of organic acids in a boreal stream during snowmelt. Water Resour. Res. 37(4):1043-1056.

Köhler, S.J. , S. Löfgren, A. Wilander and K. Bishop (2001) Validating a simple tool to predict and analyze organic anion charge in Swedish low ionic strength surface waters. Water Air and Soil Pollution 130:799-804

Laudon, H., O. Westling, S. Löfgren and K. Bishop. (2001). Modeling preindustrial ANC and pH during spring flood in northern Sweden. Biogeochemistry 54:171-195.

Nyberg, L., M. Stähli, P.-E. Mellander and K. Bishop. (2001) Soil frost effects on soil water and runoff dynamics along a boreal forest transect.  1. Field investigations. Hydrological Processes. 15:909-926.

Stähli, M., L. Nyberg, P.-E. Mellander, P.-E. Jansson and K. Bishop. (2001) Soil frost effects on soil water and runoff dynamics along a boreal forest transect.  2. Simulations. Hydrological Processes. 15:927-941.

Tu, Q., J. Qian and W. Frech, 2000. Rapid determination of methylmercury in biological materials by GC-MIP-AES or GC-ICP-MS following simultaneous ultrasonic-assisted in situ ethylation and solvent extraction. J. Anal. At. Spectrom. 15:1583-1588.

Qian, J., U. Skyllberg, Q. Tu, W.F. Bleam and W. Frech. 2000. Efficiency of solvent extraction methods for the determination of methyl mercury in forest soils. Fresenius J. Anal. Chem. 367:467-473.

Bishop, K. H., H. Laudon and S. Köhler. (2000) Separating the natural and anthropogenic components of spring flood pH decline: A method for areas that are not chronically acidified. Water Resources Research. 36(7): 1873-1884.

Giesler. R., H. Ilvesniemi, L. Nyberg, P. van Hees, M. Starr, K. Bishop and U. S. Lundström. (2000) Distribution and mobilization of Al, Fe and Si in three podzolic soil profiles in relation to the humus layer. Geoderma 94:249-263.

Van Hees, P.A.W., U.S. Lundström and R. Giesler. 2000. Low molecular weight organic acids and their Al-complexes in soil solution – composition, distribution and seasonal variation in three podzolised soils. Geoderma 94: 173-200.

Van Hees, P., U.S. Lundström, M. Starr and R. Giesler. 2000. Factors influencing aluminium concentrations in soil solution from podzols. Geoderma 94: 289-310.

Ilvesniemi, H., R. Giesler, P. van Hees, T. Magnusson and P.-A. Melkerud 2000. General description of sampling techniques and the sites investigated in the Fennoscandinavian podzolisation project. Geoderma, 94: 109-123.

Köhler, S., Laudon, H. Wilander, A, och Bishop, K. (2000). Estimating organic acids dissociation in natural surface water using total alkalinity and TOC. Water Research 34(5):1425-1434.

Laudon, H., Westling, O. och Bishop, K. (2000) Variability of spring flood hydrochemistry in Northern Sweden, Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. 57:1888-1900.

Lee, Y.H., K.H. Bishop and J. Munthe (2000) Do concepts about catchment cycling of methylmercury and mercury in boreal catchments stand the test of time? Six years of atmospheric inputs and runoff export at Svartberget, northern Sweden. Science of the Total Environment 249:11-20.

Lundström, U. S., N. van Breemen, D.C. Bain, P.A.W. van Hees, R. Giesler, J. P. Gustafsson, H. Ilvesniemi, E. Karltun, P.-A. Melkerud, Olsson, M.,G. Riise, O. Wahlberg, A. Bergelin, K. Bishop, R. Finlay, A.G. Jongmans, T. Magnusson, H. Mannerkoski, A. Nordgren, L.Nyberg, M. Starr, L. Tau Strand. (2000) Advances in understanding the podzolization process resulting from a multidisciplinary study of three coniferous forest soils in the Nordic Countries. Geoderma 94:335-353

Hruška, J., Kohler, S., Bishop, K. (1999): Buffering processes in a boreal stream during experimental acidification. Environmental Pollution. 106:55-65.

Köhler, S., Hruška, J. and Bishop, K. (1999): Influence of organic acid site density on pH modeling of Swedish lakes. Canadian Journal of Fishery and Aquatic Sciences 56(8):1461-1470.

Laudon, H., Köhler, S. och Bishop, K. (1999). Natural Acidity or Anthropogenic Acidification in Spring Flood of Northern Sweden, Science of the Total Environment 234:63-73.

Bishop, K. H., and Y.-H. Lee, J. Munthe and E. Dambrine. 1998. Xylem Sap as a Pathway for Mercury and Methylmercury Transport from Soils to Tree Canopy in a Boreal Forest. Biogeochemistry 40:101-113.

Lee, Y.-H., and K. H. Bishop. 1998. An examination of current Hg deposition and export in Fenno-Scandian catchments. Biogeochemistry 40:125-135.

Bishop, K. H. 1997. Liming of Acid Surface Waters in Northern Sweden: Questions of Geographical Variation and the Precautionary Principle. Trans. Inst. Brit. Geogr. 22(1):49-60.

Bishop, K. H. and Y. H. Lee. 1997. Catchments as a source of mercury/methylmercury in boreal surface waters. In: Metal Ions in Biological Systems Vol. 34, Mercury and Its Effects on Environment and Biology. (H. Sigel and A. Sigel, (eds.) Marcel Dekker, pp. 113-130.

Nylén, T. and Grip, H.  1997. The origin and dynamics of Cs-137 discharge from a coniferous forest catchment. J. Hydrol. 192:338-354.

Bishop, K. H., and C. Pettersson. 1996. Organic carbon in the boreal spring flood from adjacent subcatchments. Environ. Intl. 22(5):535-540.

Pettersson, C. and K. H. Bishop. 1996. Seasonal variation of organic carbon, iron and aluminium in runoff from the Svartberget catchment, northern Sweden. Environ. Intl. 22(5):541-549.

Skyllberg, U. and Magnusson, T. 1995 Cations adsorbed to soil organic matter - a regulatory factor for the release of organic carbon and hydrogen ions from soils to waters. Water, Air and Soil Pollution 85:1095-1100.

Skyllberg, U. 1995 Solution / soil ratio and release of cations and acidity from Spodosol horizons. Soil Sci. Soc. Am. J. 59, 786-795.

Bishop, K. H., Y. H. Lee, C. Pettersson, and B. Allard 1995. Methylmercury in Runoff from the Svartberget Catchment in Northern Sweden during a Stormflow Episode. Water Air and Soil Pollut. 80:221-224.

Bishop, K. H., Y. H. Lee, C. Pettersson, and B. Allard. 1995. Methylmercury Output from the Svartberget Catchment in Northern Sweden During Spring Flood. Water Air and Soil Pollut. 80: 445-454.

Bishop, K. H., Y. H. Lee, C. Pettersson, and B. Allard. 1995. Terrestrial Sources of Methylmercury in Surface Waters: The Importance of the Riparian Zone on the Svartberget Catchment. Water Air and Soil Pollut. 80:435-444.

Lee, Y. H., K. H. Bishop, H. Hultberg, C. Pettersson, Å. Iverfeldt and B. Allard. 1995. Output of Methylmercury from a Catchment in Northern Sweden. Water Air and Soil Pollut. 80:477-481.

Lee, Y. H., K. H. Bishop, C. Pettersson, Å. Iverfeldt, and B. Allard. 1995. Subcatchment Output of Mercury and Methylmercury at Svartberget in Northern Sweden. Water Air and Soil Pollut. 80:455-465.

Pettersson, C., K. H. Bishop, Y. H. Lee, and B. Allard. 1995. Relations between Organic Carbon and

Methylmercury in Humic Rich Surface Waters from Svartberget Catchment in Northern Sweden. Water Air and Soil Pollut. 80:971-979.

Magnusson T 1995 Relationships between Soil Properties and the Soil Atmosphere in Swedish Forest Soils. Scand. J. For. Res. 10:209-217.

Bishop, K. H., C. Pettersson, B. Allard and Y. H. Lee. 1994. Identification of the Riparian Sources of Aquatic DOC. Environ. Intl. 20:11-19.

Taugbøl, G., H. M. Seip, K. H. Bishop and H. Grip. 1994. Hydrochemical modelling of a stream dominated by organic acids and organically bound aluminium. Water, Air and Soil Pollut. 78:103-139.

Magnusson T 1993 Carbon dioxide and methane formation in forest mineral and peat soils during aerobic and anaerobic incubations. Soil Biol. Biochem. 25(7) 877-883.                                    

Bishop, K. H., U. S. Lundström and R. Giesler. 1993. The transfer of organic C from forest soils to surface waters: Example from northern Sweden. Applied Geochemistry 2:11-15.

Kullberg, A., K. H. Bishop, A. Hargeby, M. Jansson and R. C. Petersen. 1993. The Biological Effects of Aquatic Humus. Ambio 22(5):331-337.

Magnusson T 1992 Studies of the soil atmosphere and related physical site characteristics in mineral forest soilsJ. Soil Sci. 43, 767-790.

Bishop, K. H. 1991. Is there more to acidity in organic-rich surface waters than air pollution? An example from northern Sweden. Vatten. 47:330-335.

Christophersen, N., Grip, H., Inggard, A.B., Seip, H.M. and Vogt, R.D. 1990. Hydrochemical studies in Scandinavian Catchments in: B.J Mason (Ed,), The Surface Waters Acidification Programme, Cambridge University Press, Cambridge pp. 19-29.

Bishop, K. H., H. Grip and A. O'Neill. 1990. The origins of acid runoff in a hillslope during storm events. J. Hydrol. 116:35-61.

Bishop, K. H., H. Grip and E. Piggott. 1990. The significance of spate-specific flow pathways in an episodically acid stream. In: B.J. Mason (ed.) The Surface Water Acidification Programme, London: Royal Society, pp. 107-119.

Grip, H., and K. H. Bishop. 1990. Chemical dynamics of an acid stream rich in dissolved organics, In: B.J. Mason (ed.) The Surface Water Acidification Programme, , Cambridge University Press, Cambridge pp. 75-84.

Taugbøl, G., K.H. Bishop and H. Grip. 1990. Modelling runoff water chemistry in an organic‑rich catchment using the Birkenes model, In: B.J. Mason (ed.) The Surface Water Acidification Programme, Cambridge University Press, Cambridge pp. 501-505.

Townsend, G., K. H. Bishop and B. Bache. 1990. Aluminium Speciation During Acid Episodes. In: B.J. Mason (ed.) The Surface Water Acidification Programme, London: Royal Society, pp. 275-278.

Laudon, H. and K. Bishop. Kalkas norrländska vatten i onödan? - främst naturliga orsaker till sur vårflod. Fakta Skog 2001:1. ISSN 1400-7789.

K. Bishop, E. Lindberg, S. Köhler and I. Buffam. 2001. Photodegradation of dissolved organic carbon: A seasonal study of the differences between headwaters and river/lake water. In: Proceedings of the 8th International meeting of the NHSS, 28-30 May 2001, Copenhagen, Denmark . pp. 27-31.

R. D. Vogt, D. O. Andersen, K. Bishop, N. Clarke, T. Gadmar, E. Gjessing, J. Mulder and M. Starr. 2001. Natural organic matter in the Nordic countries: Characteristics of sampling sites and reverse osmosis isolates of DOM. In: Proceedings of the 8th International meeting of the NHSS, 28-30 May 2001, Copenhagen, Denmark . pp. 6-10.

Bishop, K., L. Nyberg, M. Stähli, G. Lindström, P.-E. Mellander and M. Ottosson Löfvenius. (2000) Tjäle och avrinning från boreal skogsmark: En studie inom Vindelns försöksparker.(Soil frost and runoff from boreal forest soils: A study in the Vindeln Research Forests, in Swedish) Skog och Trä Report No. 2000:2 ISSN 1403-6398, ISBN 91-973519-3-8, 25 pp.

Seibert, J., K. Bishop and A. Rodhe (in press) A new conceptual model for hillslope runoff, groundwater and oxygen-18. Proceedings of the Workshop on Runoff Generation and Implications for River Basin Modelling, 9-12 October 2000 in Freiburg

Vogt, Rolf D., Andersen, D.O., Bishop, K., Clarke, N., Gadmar, T.C., Gjessing, E., Lundstrøm, U., Mulder J. and Starr, M., 2000. NOM in the Nordic countries. In: Proceedings of the 10th International meeting of the IHSS, Available from: PROGEP - Florence FOUCAUD, 31078 Toulouse Cedex 4, France. pp. 49-52

Laudon, H., O. Westling, A. Bergquist, and K. Bishop. (manuscript) Episodic Acidification in Northern Sweden: A Regional Assessment of the Anthropogenic Component. In: Laudon, H. (2000) Separating Natural from Anthropogenic Acidity in the Spring Flood. Doctoral Thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 160, Swedish University of Agricultural Sciences Department of Environmental Assessment, SE-75007 Uppsala. ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5894-X

Laudon, H och Bishop, K. (1999) Vårfloden i Norrland: Nu går det att skilja naturligt lågt pH från den antropogena försurningens påverkan (Spring flood in Norrland: Now the naturally low pH can be separated from the influence of anthropogenic acidification, in Swedish) Miljötrender Nr 3, 1999. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. ISSN 1403-4743

Vogt, R.D., Andersen, D.O., Bishop, K., Gadmar, T., Gjessing, E., Kitunen, V., Lundstrøm, U., Mulder, J., Starr, M., Van Hees, P., and Østerhus, B., 1999. Fractionation and characterisation of NOM in the Nordic countries. In: Andersen, D.O., & Becher, G. (eds.), 7th Nordic Symposium on Humic Substances in Soil and Water, June 6-9. Agder College, Kristiansand, Norway. Pp. 97-99.

Sirin, A., S. Köhler and K. Bishop. 1998. Resolving flow pathways and geochemistry in a headwater forested wetland with multiple tracers. In Hydrology, Water Resources and Ecology in Headwaters. IAHS Publ. No. 248, pp. 337-342.

Laudon, H och Bishop, K.  (1997) Identification of sources leading to episodic stream acidification in northern Sweden. In the proceedings of the conference Acid  Rain and Snow, Niigata, Japan, October 1997, p. 575-582.

Laudon, H och K. H. Bishop (1997). A method for calculating preindustrial ANC in streams during spring flood in Northern Sweden using Oxygen-18, in Proceedings of Second International Applied Isotope Geochemistry Symposium, Lake Louise, Alberta, Canada, September 30-October 4, abstract.

Bishop, K. H. 1996. Dissolved Organic Carbon and the Modeling of Surface Water Quality; Final Report for the Swedish Environmental Protection Agency. SLU Dept. of Forest Ecology, Report Series No. 35, 20 pp.

Buffam I, Kohler S, Jonsson A, Jansson M & Bishop K (1996) Photochemical and microbial processing of dissolved organic matter in streams and soilwater. Biological Bulletin 191: 330-331

Bishop, K. H. 1995. Surface water acidification, episodes of natural acidity and liming in Västerbotten: Contribution to the SNV Symposium “Natural acidity and anthropogenic acidification in surface waters of northern Sweden”, SLU Dept. of Forest Ecology, Report Series No. 29, 45 pp.

Dambrine, E., B. Pollier and K. H. Bishop. 1995. Le delta 18O de la sève xylémique indique la profondeur moyenne à laquelle l’arbre absorbe l’eau. In: Utilisation des isotopes stable pour l’étude du fonctionnement des plantes. Les Colloques #70, Institut National De La Recherche Agronomique, Paris.

Grip, H 1994 Dissolved matter transport in a discharge area. In: Proc. Int. Symp. on Forest Hydrology, Tokyo, Japan, October 1994. pp. 541-548.

Bishop, K. H. 1994. Oförmåga av Alk/BC kvoten som indikator av försurning. (The inadequacy of the alkalinity/base cation ratio as an indicator of acidification. INKA-bladet 25:11.

Bishop, K. H. 1994. Return flow in till hillslopes: Final report of a project funded by The Swedish Geological Survey. Swedish Univ. of Agricultural Sciences, Dept. of Forest Ecology, Report Series No. 25, 36 pp.

Jansson, M., H. Ivarsson, K. H. Bishop, and H. Grip. 1992. Kalka inte naturligt sura sjöar. Miljöaktuellt. February 24, 1994, p. 18.

Albrektson A och Lundmark T 1991 Vegetationens storlek och omsättning inom en barrskog i norra Sverige, samt näring i vegetation och mark och dess omsättning i samband med växandet. Arbetsrapporter nr 52, Inst för skogsskötsel, SLU, Umeå

Lindqvist G, Nilsson L och Gonzalez G 1989 Depth of till overburden and bedrock fractures on the Svartberget catchment as determined by different geophysical methods. Report 27, Dept. of Applied Geophysics, University of Luleå.

Ivarsson H och Johnsson T 1988 Jordarternas stratigrafi inom Nyänges avrinningsområde, Svartbergets försökspark samt en översiktlig geomorfologiska beskrivning av Vindeln-området. Svartbergets och Kulbäckslidens försöksparker Stencil nr 6, SLU.

Bergman R, Danell K, Ericsson A, Grip H, Johansson L, Nelin P and Nylén T 1988 Upptag, omlagring och transport av radioaktiva nuklider inom ett barrskogsekosystem. FOA rapport E 40040, pp.53.

Miskovsky K 1987 Mineralogiska studier av utvalda moränsekvenser - en studie av Svartberget i Vindeln. Report 3, Inst. för miljö- och hälsoskydd, Umeå universitet.

Plamboeck A 1995 Torrdeposition av svavel- och kväveföreningar på Svartberget. SLU,  Institutionen för skogsekologi, stencilserie nr 30.

Mellander, P.-E. 2001. The Significance of Soil Conditions for Sap Flow of Scots Pine in the Boreal Environment. Licentiate Thesis. Department of Environmental Assessment Report 2001:2 Swedish University of Agricultural Sciences, SE-75007 Uppsala. ISSN 1403-977X.

Laudon, H. 2000. Separating Natural from Anthropogenic Acidity in the Spring Flood. Doctoral Thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 160, Swedish University of Agricultural Sciences Department of Environmental Assessment, SE-75007 Uppsala. ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5894-X

Köhler, S.J. 1999. Quantifying the Role of Natural Organic Acids on pH and Buffering in Swedish Surface Waters. Doctoral Thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 92, Swedish University of Agricultural Sciences Dept. of Forest Ecology SE- 90183 Umeå.ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5626-6

Laudon, H. 1999. Spring Flood pH Decline in Northern Sweden: Towards an Operational Model for Separating Natural Acidity from Anthropogenic Acidification. Licentiate Thesis, Stencilserie nr 49. Swedish University of Agricultural Sciences Dept. of Forest Ecology SE- 90183 Umeå. ISSN 1401-1870.

Nylén, T. 1996. Uptake, turnover and transport of radiocaesium in boreal forest ecosystems. Doctoral Thesis. SLU, Department of  Radioecology, Uppsala. ISSN 1104-9154.

Magnusson, T. 1992. Temporal and spatial variation of the soil atmosphere in forest soils of northern Sweden. Doctoral Thesis. SLU, Department of Forest Site Research, Stencil No. 22, Umeå. ISSN 0280-9168.

Bishop, K. H. 1991. Episodic increases in stream acidity, catchment flow pathways and hydrograph separation. Univ. of Cambridge, Doctoral Thesis. 246 pp. ISSN 0280-9168.

Rodhe, A. 1987. The origin of stream water traced by oxygen-18. Doctoral Thesis. Department of Physical Geography, Report Series A, No. 41,Uppsala universitet. ISSN 0281-8264.

Mårtensson, S. (2002) Soil gas diffusion through a seasonal snowpack in northern Sweden.Examensarbete imarkvetenskap, Inst. för skogsekologi, Umeå. 22 pp. (H. Grip supervisor).

Undergraduate Theses Supervised:

Cory, N. (1999) Comparison of Hydrograph Separation Methods. Undergraduate dissertation (6 months) Umeå University Department of Physical Geography., 30 pp. (K. Bishop supervisor)

Forsgren, F. (1999) Jämförande studier av hydrografsepareringsmetoder under vårfloden (In Swedish, English Title: Comparative studies of hydrograph separation methods during spring flood). Undergraduate dissertation (6 months) Umeå University Department of Physical Geography. 35 pp. (K. Bishop supervisor)

Rosqvist Å 1996 Percolation and Podzol Profile Patterns in Till and Sand Soils at Svartberget, Northern Sweden. Examensarbete I skoglig marklära, Inst. För skogsekologi, Umeå. Stencilserie nr 37, 74 pp. (H. Grip supervisor)

Karin Westin, Umeå Univ., Titration of Organic Acidity (1993). (K.Bishop supervisor)

Karlsson P 1993 Grundvattenkemiska förändringar i ett utströmningsområde på Svartberget. Examensarbete i skoglig marklära. SLU, Institutionen för skogsekologi. Stensilserie nr 23, 28 pp. (H. Grip supervisor)

Eva Ring, Uppsala Univ., Hydrochemical Dynamics of the Svartberget Stream (1991) (K. Bishop supervisor)

Palmboeck A 1992 Samband mellan vegitation, jordmån och grundvattennivå i övergångszoner på Svartberget.

Examensarbete i skoglig marklära. SLU, Institutionen för skogsekologi. 23 pp. (H. Grip supervisor)

Almqvist C 1986 Kajonbyte i ett utströmningsområde - variation i tid och rum. Examensarbete i skoglig marklära. Sveriges lantbruksuniversitet. Inst. för skoglig ståndortslära, 22 pp. (K. Rosén, H. Grip supervisors).

Other literature:

Degermark C (Red.) 1982 Skogliga fältstationen i Vindeln - Referensmätningen 1980/81. Svartbergets och Kulbäckslidens försöksparker, Stencil nr 2. SLU.

Degermark C (Red.) 1983 Skogliga fältstationen i Vindeln - Referensmätningen 1981/82. Svartbergets och Kulbäckslidens försöksparker, Stencil nr 4. SLU.

Degermark C (Red.) 1984 Klimat och vattenkemi vid Svartberget 1983 - Referensmätning. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1985 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1984. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1986 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1985. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1987 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1986. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1988 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1987. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1989 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1988. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1990 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1989. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1991 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1990. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1992 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1991. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1993 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1992. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1994 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1993. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1995 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1994. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1996 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1995. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1997 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1996. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1998 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1997. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 1999 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1998. Vindelns försöksparker, SLU.

Degermark C (Red.) 2000 Klimat och vattenkemi vid Svartberget - Referensmätning 1999.Vindelns försöksparker, SLU.

Bishop K.H 1991 Is there more to acidity in organic- rich surface waters  than air pollution?  An

Example from Northen Sweden.  Vatten.  47 (4) 330-335      

Jansson M, Ivarsson H, Bishop K H och Grip H 1992 Kalka inte naturligt sura sjöar. Miljöaktuellt. 29 april, p. 18

Bishop K H 1994 Kalkning kan förorena naturligt sura vatten. INCA-bladet nr.25, mars.                    

Bishop K H 1994 Kalkning bör visst debatteras. Västerbottens Folkblad, februari 7, 1994 p.2.           

Bishop K H 1994 Oförmåga av Alk/BC kvoten som indikator på försurning. INKA-bladet 25:11.

Bishop K H and Dickson W 1994 Public debate on liming of surface waters in northern Sweden´s coast and Inland held at the Swedish University of Agricultural Sciences in Umeå, Faculty of Forestry, September 21.

Bishop K och Jansson 1996 Inte självklart att kalka (Ed) Västerbottens Kuriren (pp. 2), Umeå

Jansson M och Bishop K 1996 Försurning en myt i norr (Ed) Västerbottens Kuriren (pp. 2), Umeå

Bishop K H 1996 Bidrag till SLUs remiss om ”Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53)

Projektnr: 13

Projektnamn: Växthusgas Degerö Stormyr

Prioritet: 1    1

Projektbeskrivning:

Syfte: Långsiktig mätning av växthusgasproduktion kopplad till intensiva processtudier.

Publikationer:

Bergman,I.,  Bishop, K.,  Fresh, W.,  Chang, M. Nilsson (in press) Temporal, within growing season, variation in pore water methyl mercury concentrations under different sulphate regimes. Global Biogeochemical Cycles.

Branfireun, B.A., Bishop, K., Roulet, N.T., Granberg, G.,. and M. Nilsson (2001) Mercury cycling in boreal ecosystems: The long-term effect of acid rain constituents on peatland pore water methylmercury concentrations. Geophysical Research Letters. 28:1227-1230.

Granberg, G., Sundh, I., Svensson, B.H. and M. Nilsson (2001) Methane emission from a boreal mire: temperature, nitrogen and sulfur deposition effects. Ecology, 82:1982-1998.

Granberg G., Grip H., Ottosson Löfvenius M., Sundh I., and Nilsson M. (2001) Effect of climatic variability from 1980 to 1997 on simulated methane emission from a boreal mixed mire in northern Sweden, Global Biogeochemical Cycles, 15:977-991.

Granberg G., Grip H., Ottosson Löfvenius M., Sundh I., Svensson B. H., and Nilsson M., (1999) A simple model for simulation of water content, soil frost and soil temperatures in boreal mixed mires. Water Resources and Research, 35:3771-3782.

Magnusson, T. (1995) Relationships between soil properties and the soil atmosphere in Swedish forest soils. Scand J Forestry Research, 10:209-217.

Magnusson, T. (1994) Studies of the soil atmosphere and related physical characteristics in peat forest soils.  Forest Ecology & Management, 67:203-224.

Magnusson, T. (1993) Carbon-dioxide and methane formation in forest mineral and peat soils during aerobic and anaerobic incubations. Soil Biol Biochem, 25:877-883.

Malmström, C. (1952) Svenska gödslingsförsök för belysande av de näringsekologiska villkoren för skogsväxt på torvmark. Communicationes Instituti Forestalis Fenniae. 40.

Malmström, C. (1943) Skogliga gödslingsförsök på dikade svaga torvmarker. Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, Häfte IV.

Tamm, O. & Malmström, C. (1926) The Experimental Forests of Kulbäcksliden and Svartberget in North Sweden – Geology and Vegetation. Skogsförsöksanstaltens Exursionsledare, XI.

Tamm, O. (1925) Grundvattenrörelser och försumpningsprocesser belysta av grundvattnets syrgashalt i nordsvenska moräner. Medd. Stat. Skogsförsöksanstalt. 22: 1-44.

Romell, L-G. (1922) Luftväxling i marken som ekologisk faktor. Medd. Stat. Skogsförsöksanstalt. 19:2.

Sieka, C. 2002 The effect of soil frost depth on methane production, soil respiration, photosynthesis and carbon dioxide net ecosystem exchange (NEE).

Gunnarsson, U. 2000. Vegetation changes on Swedish mires. Effects of raised temperature and increased nitrogen and sulphur influx. Dept of Evoutionary Biology, Uppsala University

Granberg, G. 1998. Environmental control of Methane emission from Boreal Mires – Experimental data and model simulations. Department of Forest Ecology, SLU, Umeå.

Magnusson, T. 1992 Temporal and spatial variation of the soil atmosphere in forest soils of northern Sweden. Department of Forest Ecology (Department of Forest Site Research), SLU, Umeå.

Malmström, C. 1923. Degerö Stormyr: En botanisk hydrologisk och utvecklingshistorisk undersökning av ett nordsvenskt myrkomplex. Medd. Statens Skogsförsöksanstalt. 20:1-205.

 

09 - Skogsgenetik

Projektnr: 400

Projektnamn: Kombinerat proveniens- och avkommeförsök, tall

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

(Se även inst f bioenergi – Fa förädling)

Syfte: Komplement till den stora landsomfattande försöksserien (projektnr. 2000). Genreservat med inhemska och utländska härstammningar för framtida förädlingsarbeten. Skattning av genetiska parametrar och förflyttningseffekter för kvalitets- och tillväxtskaraktärer i ett kombinerat proveniens- och avkommeförsök.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:    Tidigast 2020

Publikationer:

Projektnr: 2000

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

I Noltfox se Förädlingen (Sh:Fa)

Projektnr: 2100

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Syfte att studera förekomst av heterosis hos provenienshybrider av tall, nedärvning av tillväxt- och kvalitetsegenskaper. Även jämförelse av korsningsavkommor mot avkommor efter fri avblomning är av intresse för att utvärdera hur bra resultat från avkommeförsök ger utfallet som erhålles efter fri avblomning i en fröplantage.

Studier av tillväxt hos provenienshybrider av tall planterade på olika lokaler.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:      2005

Publikationer:

Projektnr: 2500

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 2  

Projektbeskrivning:

Syfte: Skattning av genetiska parametrar vid olika typ av försöksutformning samt skattning av kostnaderna för mätningar av de olika parcelltyperna.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:      2000

Publikationer:

Euler von F. 1993. Plot design effects on phenotypic variability and dynamics of field competition between six Pinus sylvestris L. varieties. Scand. J. For. Res. 8: 163-173. IDA 2500.

 

Projektnr: 2600

Projektnamn: Inavelsförsök, gran

Prioritet: D  

Projektbeskrivning:

Syfte: Sveriges absolut älsta inavelsförsök av gran. - Studier av inavelsdepressionens storlek hos gran. Världens äldsta försök med självpollinering av gran.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:    Tidigast 2020

Publikationer:

Projektnr: 2800

Projektnamn: Klonförsök, gran

Prioritet: 3  

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av de ingående fröplantornas utveckling efter inavel och fri avblomning samt jämförande undersökningar mellan moderträdsavkommorna inbördes liksom mellan plantorna och föräldraträden. Studier av tillväx­tegenskaper hos avkommor efter självbefruktning respektive fri avblomning.

Plan finns - Antal försök: 2 vilande

Slutår:      2005

Publikationer:

Eriksson, G., Ekberg, I., Dormling, I., Matérn, B. & Wettstein, D. von. 1978. Inheritance of bud-set and bud-flushing in Picea abies (L.) Karst. Theor. Appl. Genet. 52, 3-19. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ekberg, I., Eriksson, G. & Dormling, I. 1979. Photoperiodic reactions in conifer species. Holarctic Ecology 2, 255-263. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J. & Ekberg, I. 1987. Rejuvenation of juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 2, 441-453. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J, Ekberg, I & Kang, H. 1988. Genetic control and age-related changes of juvenile growth characters in Picea abies. Scand J For Res 3, 55-66. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J., Ekberg, I. & Kang, H. 1988. Causal relationship between juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 3, 147-156. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Selstam, Mattsson A, Dormling I, Ekberg I. 1992. Shortening of day length induces fatty acid unsaturation of membrane lipids in Picea abies. Proc 10th Inter Symp on the Metabolism, Structure and Utilization of Plant Lipids. Tunisia, Jerba, April 27-May 2, 1992. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Kang H., Ekberg I., Eriksson G. & Ununger J. 1994. Second and third growth period responses of Picea abies families to first growth period photoperiodic, light intensity and temperature treatments. Silva Fennica 28(4): 215-232. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Persson M, Sjödin K, Borg-Karlson A-K, Norin T, & Ekberg I. 1996. Relative amounts and enantiomeric compositions of monoterpene hydrocarbons in xylem and needles of Picea abies. Phytochemistry 42: 1289-1297. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Sjödin K, Persson M, Fäldt J, Ekberg I & Borg-Karlson AK. 2000. Occurrence and correlations of monoterpene hydrocarbon enantiomers in Pinus sylvestris and Picea abies. Journal of Chemical Ecology 26: 1701-1720. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

 

Projektnr: 2900

Projektnamn: Avkommeförsök, gran

Prioritet: 3   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av förekomsten av heterosis (bra hybrider) hos provenienshybrider av gran samt nedärvning av tillväxt - och kvalitetsegenskaper.

Plan finns - Antal försök: 4 vilande

Slutår:      2005

Publikationer:

Projektnr: 3000

Projektnamn: Avkommeförsök, gran

Prioritet: 2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av korrelationen mellan resultat från försök med 1-, 4- och 16-trädsparceller.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår: Tidigast 2015

Publikationer:

Projektnr: 3100

Projektnamn: Avkommeförsök, gran

Prioritet: 3  

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av förekomsten av heterosis (bra hybrider) hos provenienshybrider av gran.

Plan finns - Antal försök: 4 vilande

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Projektnr: 3200

Projektnamn: Avkommeförsök, gran

Prioritet:2   1

Projektbeskrivning:

Syfte:   Studier av förekomsten av heterosis (bra hybrider) hos provenienshybrider av gran.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Projektnr: 4212

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av tre olika metoder för avkommebedömning av kloner i fröplantager. En jämförelse görs mellan tre olika typer av avkommor från tallplantage 48 vid Långtora i C-län:

  1. efter kontrollerade korsningar enl ett halvdiallelt schema

  2. efter polycross

  3. efter fri avblomning.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Alström, C. & Björk I. 1989. Utvärdering av skogligt avkommeförsök med avkomma efter diallel, polycross och fri avblomning. Examensarbete i matematisk statistik, Uppsala universitet. IDA 4212.

Projektnr: 4300

Projektnamn: Klonförsök, gran

Prioritet: 2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Klonarkiv för korsningsändamål och vegetativ förökning.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Eriksson, G., Ekberg, I., Dormling, I., Matérn, B. & Wettstein, D. von. 1978. Inheritance of bud-set and bud-flushing in Picea abies (L.) Karst. Theor. Appl. Genet. 52, 3-19. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ekberg, I., Eriksson, G. & Dormling, I. 1979. Photoperiodic reactions in conifer species. Holarctic Ecology 2, 255-263. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J. & Ekberg, I. 1987. Rejuvenation of juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 2, 441-453. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J, Ekberg, I & Kang, H. 1988. Genetic control and age-related changes of juvenile growth characters in Picea abies. Scand J For Res 3, 55-66. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J., Ekberg, I. & Kang, H. 1988. Causal relationship between juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 3, 147-156. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Selstam, Mattsson A, Dormling I, Ekberg I. 1992. Shortening of day length induces fatty acid unsaturation of membrane lipids in Picea abies. Proc 10th Inter Symp on the Metabolism, Structure and Utilization of Plant Lipids. Tunisia, Jerba, April 27-May 2, 1992. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Kang H., Ekberg I., Eriksson G. & Ununger J. 1994. Second and third growth period responses of Picea abies families to first growth period photoperiodic, light intensity and temperature treatments. Silva Fennica 28(4): 215-232. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Persson M, Sjödin K, Borg-Karlson A-K, Norin T, & Ekberg I. 1996. Relative amounts and enantiomeric compositions of monoterpene hydrocarbons in xylem and needles of Picea abies. Phytochemistry 42: 1289-1297. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Sjödin K, Persson M, Fäldt J, Ekberg I & Borg-Karlson AK. 2000. Occurrence and correlations of monoterpene hydrocarbon enantiomers in Pinus sylvestris and Picea abies. Journal of Chemical Ecology 26: 1701-1720. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Projektnr: 4412

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av effekten av inavel i en plantering där självpollinerade plantor utgör en mindre del av plantorna. I en dylik plantering studeras, om de icke självpollinerade plantorna kommer att vara så mycket bättre, att effekten av inavelsplantor blir ringa.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:      2005

Publikationer:

Projektnr: 5100

Projektnamn: Avkommeförsök, gran

Prioritet: 1  

Projektbeskrivning:

Syfte: Jämförelse av effektiviteten hos olika typer av korsningsschema för avkommebedömning av gran.

Plan finns - Antal försök: 1.

Slutår:      2000

Publikationer:

Projektnr: 5712

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Testning av provenienshybrider för södra Sverige - Studier av förekomst av genotyp & miljösamspel hos kontrollerade korsningar av tall odlade i två olika klimatzoner med två olika edafiska förhållanden i resp zon.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Jiang I B.-J. 1988. Analysis of multidatasets with examples from genetic tests of provenances of  Pinus contorta (lodgepole pine) and full-sib progenies of Pinus sylvestris (Scots pine) Thesis. Swedish University of agricultural Sciences, Department of Forest Genetics. Reseach Notes 40. Uppsala 1988. IDA 5712.

Abraitis R., Norell L. & Eriksson G. 1998. Retrospective studies on nitrogen response of Pinus sylvestris L. Forest Genetics 5: 39-45. IDA 5712.

Zhelev P., Ekberg I., Eriksson G. & Norell L. Genotype x environment interactions in four full-sib progeny trials of Pinus sylvestris L. located at diverse test sites. Manus. IDA 5712.

Projektnr: 5812

Projektnamn: Klonförsök, gran

Prioritet: 1   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av urvalsvinst vid tidigt urval i plantskola och sticklingsförökning av bästa familj och bästa individ inom bästa familj. Genom plantering på tre lokaler kan vi avgöra om det förekommer omkastningar i rangordning mellan klonerna, vilket skulle påverka urvalsvinsterna.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:    Tidigast 2020

Publikationer:

Karlsson, B., Lundkvist, K., Eriksson, G. 1998. Juvenile-mature correlations and selection effects on clone level after stratified family and individual selection of Picea abies (L.) Karst. seedlings.  Silvae Genetica. 47(4):208-214.

Eriksson, G., Ekberg, I., Dormling, I., Matérn, B. & Wettstein, D. von. 1978. Inheritance of bud-set and bud-flushing in Picea abies (L.) Karst. Theor. Appl. Genet. 52, 3-19. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ekberg, I., Eriksson, G. & Dormling, I. 1979. Photoperiodic reactions in conifer species. Holarctic Ecology 2, 255-263. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J. & Ekberg, I. 1987. Rejuvenation of juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 2, 441-453. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J, Ekberg, I & Kang, H. 1988. Genetic control and age-related changes of juvenile growth characters in Picea abies. Scand J For Res 3, 55-66. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J., Ekberg, I. & Kang, H. 1988. Causal relationship between juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 3, 147-156. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Selstam, Mattsson A, Dormling I, Ekberg I. 1992. Shortening of day length induces fatty acid unsaturation of membrane lipids in Picea abies. Proc 10th Inter Symp on the Metabolism, Structure and Utilization of Plant Lipids. Tunisia, Jerba, April 27-May 2, 1992. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Kang H., Ekberg I., Eriksson G. & Ununger J. 1994. Second and third growth period responses of Picea abies families to first growth period photoperiodic, light intensity and temperature treatments. Silva Fennica 28(4): 215-232. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Persson M, Sjödin K, Borg-Karlson A-K, Norin T, & Ekberg I. 1996. Relative amounts and enantiomeric compositions of monoterpene hydrocarbons in xylem and needles of Picea abies. Phytochemistry 42: 1289-1297. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Sjödin K, Persson M, Fäldt J, Ekberg I & Borg-Karlson AK. 2000. Occurrence and correlations of monoterpene hydrocarbon enantiomers in Pinus sylvestris and Picea abies. Journal of Chemical Ecology 26: 1701-1720. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Projektnr: 6512

Projektnamn: Klonförsök, gran

Prioritet: 1  

Projektbeskrivning:

Syfte: Syftet är att undersöka om sticklingsförökning efter ett riktat urval ger ett plantmaterial med sämre anpassningsförmåga jämfört med ett representativt urval. Sticklingar framställdes av fröplantor som valts i plantskola. "Klonblandningar, skapade genom riktat och representativt urval".

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:    Tidigast 2020

Publikationer:

Lundkvist, K., Eriksson, G., Norell, L. 1992 Performance of clonal mixtures and single-clone plots in young Picea abies trials. -Scand.J.For.Res.  7:53-62.

Eriksson, G., Ekberg, I., Dormling, I., Matérn, B. & Wettstein, D. von. 1978. Inheritance of bud-set and bud-flushing in Picea abies (L.) Karst. Theor. Appl. Genet. 52, 3-19. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ekberg, I., Eriksson, G. & Dormling, I. 1979. Photoperiodic reactions in conifer species. Holarctic Ecology 2, 255-263. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J. & Ekberg, I. 1987. Rejuvenation of juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 2, 441-453. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J, Ekberg, I & Kang, H. 1988. Genetic control and age-related changes of juvenile growth characters in Picea abies. Scand J For Res 3, 55-66. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Ununger, J., Ekberg, I. & Kang, H. 1988. Causal relationship between juvenile growth characters in Picea abies. Scand. J. For. Res. 3, 147-156. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Selstam, Mattsson A, Dormling I, Ekberg I. 1992. Shortening of day length induces fatty acid unsaturation of membrane lipids in Picea abies. Proc 10th Inter Symp on the Metabolism, Structure and Utilization of Plant Lipids. Tunisia, Jerba, April 27-May 2, 1992. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Kang H., Ekberg I., Eriksson G. & Ununger J. 1994. Second and third growth period responses of Picea abies families to first growth period photoperiodic, light intensity and temperature treatments. Silva Fennica 28(4): 215-232. Arkiv på Bogesund utnyttjades för framställning av korsningsavkommor.

Persson M, Sjödin K, Borg-Karlson A-K, Norin T, & Ekberg I. 1996. Relative amounts and enantiomeric compositions of monoterpene hydrocarbons in xylem and needles of Picea abies. Phytochemistry 42: 1289-1297. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Sjödin K, Persson M, Fäldt J, Ekberg I & Borg-Karlson AK. 2000. Occurrence and correlations of monoterpene hydrocarbon enantiomers in Pinus sylvestris and Picea abies. Journal of Chemical Ecology 26: 1701-1720. Arkiv på Bogesund utnyttjades för provtagning.

Projektnr: 7612

Projektnamn: Avkommeförsök, gran - tätt förband, provenienshybrider

Prioritet: 3  

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av möjligheten att genom plantering i tätt förband snabbare nå den konkurrenssituation, som råder vid 1/3 - 2/3 av omloppstiden. d v s den tidpunkt då ett framgångsrikt urval kan göras.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:      1997

Publikationer:

Projektnr: 7712

Projektnamn: Avkommeförsök, gran, provenienshybrider

Prioritet: 1  

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av förekomst av genotyp & miljösamspel hos kontrollerade korsningar av gran odlade under två olika edafiska förhållanden inom en klimatzon.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

Projektnr: 13912

Projektnamn: Provenienskorsningar - "Nordiska försöken"

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Testa provenienskorsningar mellan östeuropeisk och nordisk gran under lång tid och i olika klimatlägen. Både tillväxt och kvalitet kommer att undersökas.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:    Tidigast 2020

Publikationer:

Projektnr: 17112

Projektnamn:

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Analys av eventuella förädlingsvinster, som uppnås genom provenienskorsningar mellan östeuropeisk och norsk gran.

Plan finns - Antal försök: 2 varav 1 är nedlagt

Slutår:    Tidigast 2015

Publikationer:

(Nya försök:   Poppelarkiv på Bogesund och Remingstorp)

Publikationer från försök som ej finns i register (Noltfox)

Ekberg, I., Eriksson, G. & Hadders, G. 1982. Growth of intra- and interprovenance families of Picea abies (L.) Karst. Silvae Genetica 31, 160-167. IDA 3300.

Ekberg, I., Eriksson, G. & Nilsson C. 1991. Consistency of phenology and growth of intra- and interprovenance families of Picea abies (L.) Karst. Scand J For Res 6:323-333. IDA 4612.

Eriksson G., & Ekberg I. 1993. Provenienshybrider av gran - har de höga förväntningarna infriats? Skogsfakta 8. IDA 4612.

Ekberg, I., Eriksson, G., Namkoong, G., Nilsson C. & Norell, L. 1994. Genetic correlations for growth rhythm and growth capacity at ages 3-8 years in provenance hybrids of Picea abies. Scand J For Res 9: 25-33. IDA 4612.

Baliuckas, V., Lagerström, T., and Eriksson, G. 2000. Within-population variation in juvenile growth rhythm and growth in Fraxinus excelsior L, and Prunus avium L. Forest Genetics 7:183-192. IDA 18912.

Baliuckas, V., Lagerström, T., and Eriksson, G. 2001. Within-population variation in juvenile growth rhythm  and growth in Quercus robur L. and Fagus sylvatica L. For. Gen. 8. In press. IDA 18912.

 

10 - Beståndsbehandling

Projektnr: 10

Projektnamn: Äldre gallringsförsök, blockförsök

Prioritet:      1                18
                 2                    1
                 3                    21
                 D               1

Projektbeskrivning:

De flesta ytor anlagda under åren 1902 – 1925, huvudsakligen av G. Schotte. Representerar mycket långa tidsserier med varierande gallringsprogram. Vid anläggning: bestånds- vegetations- och markprofilbeskrivning, jordprovtagning, fotografering samt upprättades ytkartor, där varje träd koordinatsattes. En orörd avdelning finns på de flesta lokaler.

Plan finns för de flesta lokaler - Antal försök: 41 varav 6 vilande

Slutår: 2020

Publikationer:

Tham, Å. 1988. Yield prediction after heavy thinning of birch in mixed stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birch (Betula pendula Roth & Betula pubescens Ehrh.). Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 23. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3514-5. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  205, 248, 517, 518, 711, 788, 791, 1200-1205, 1208, 1211, 1212,  8139 och 9058.

Pettersson. N, Karlmats. U, Arlinger.J. 1998. Vedegenskaper i härskande och icke härskande granar. Rapport till Norrskogs forskningsstiftelse.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   447, 448, 467 och 604.

Eriksson, H. 1989. Effekter av kronutglesning på tillväxten i granskog i södra Sverige. SST 89:12, 60-73.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  843, 8019, 8032 och 8047.

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Projektnr: 11

Projektnamn: Äldre gallringsförsök, singelytor

Prioritet:      1                4
                 3                    20

Projektbeskrivning:

Ytorna började anläggas redan år 1902, huvudsakligen av G. Schotte. Dessa lokaler representerar mycket långa tidsserier. Olika behandlingar på skilda lokaler. Vid anläggning: Jfr projektnr. 10 ovan.

Plan saknas för de flesta lokaler - Antal försök: 24 varav 15 vilande

Slutår: 2020

Publikationer:

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Tham, Å. 1988. Yield prediction after heavy thinning of birch in mixed stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birch (Betula pendula Roth & Betula pubescens Ehrh.). Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 23. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3514-5. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  205, 248, 517, 518, 711, 788, 791, 1200-1205, 1208, 1211, 1212,  8139 och 9058.

Carbonnier, C. 1975. Yield of oak plantations in southern Sweden. Studia Forestalia Suecia, No. 125. (In Swedish with English summary.)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 262, 480-483, 486-488, 526-529, 578, 619, 803, 804, 807,808, 823, 824, 829, 832, 845, 846, 861-864 och 8060.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Projektnr: 12

Projektnamn: Yngre gallringsförsök, singelytor

Prioritet:      1                31
                      2                2
                      3                33
                 D               2

Projektbeskrivning:

Syfte: Denna typ av ytor, varav de flesta anlades omkring 1950 i norrländska kulturer, representerar de äldsta kulturbestånden av tall i Norrland. Syftet var att på ett tidigt stadium studera utvecklingen i planterade och sådda bestånd.

Plan saknas - Antal försök: 68 varav 11 vilande

Slutår:          2040

Publikationer:

Hazell, P. 1999. Conservation and Yield Aspects of Old European aspen Populus tremila L. in Swedish Forestry. Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 102. ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5636-3. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 376, 377, 378, 885 och 886.

Pettersson, N. 1993. The effect on stand development of different spacing after planting and precommercial thinning in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.) stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 34.ISSN 0348-7636. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  195, 196, 752, 758, 767, 859, 988, 1011-1016, 1018-1021, 1024, 1028, 1206, 8061, 8115 och 8133.

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Eriksson, H. 1984. Yield of aspen and poplars in Sweden. In: Perttu, K. (Ed.). 1984. Ecology and Management of Forest Biomass Production Systems. Dept. Ecol. & Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Rep. 15:393-419.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 376-378, 677, 885, 886, 1089 och 1093.

Andersson, O. 1988. Sverely suppressed trees of Picea abies as complement at forest regeneration. SLU, Department of  Forest Yield Research. Rep.24. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3686-9. (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 9208, 9216, 9217 och 9218.

Pettersson. N, Karlmats. U, Arlinger.J. 1998. Vedegenskaper i härskande och icke härskande granar. Rapport till Norrskogs forskningsstiftelse.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   447, 448, 467 och 604.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Lundgren, L.N., Pan, H., Theander, O., Eriksson, H., Johansson, U. & Svenningsson, M., 1995. Development of a new chemical method for distinguishing between Betula pendulaand Betula pubescens in Sweden. Can. J. For. Res. 25:1097-1102.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 713, 732, 1401.

Projektnr: 13

Projektnamn: Äldre förbandsförsök

Prioritet:      1                6

Projektbeskrivning:

Värdet av dessa försök är mycket stort. Projektet omfattar de äldsta förbandsförsöken i landet. Här ingår bl.a. det välkända "Granviksförsöket" (yta 196). Dessa försök har spelat en mycket stor roll i den skogliga debatten om förbandets inverkan på t ex produktion och virkeskvalitet. För t ex kvalitetsfrågorna är försöken synnerligen viktiga och har inte spelat ut sin roll, trots att höjderna nu (1992) är uppe i 20 - 25 m.

Plan finns - Antal försök: 6

Slutår:          2010

Publikationer:

Pettersson, N. 1993. The effect on stand development of different spacing after planting and precommercial thinning in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.) stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 34.ISSN 0348-7636. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  195, 196, 752, 758, 767, 859, 988, 1011-1016, 1018-1021, 1024, 1028, 1206, 8061, 8115 och 8133.

Björklund, L. & Hörnfeldt, R. 1996. Tallen kvalitet på bördig mark – nya rön från Granvik. Swed. Univ. Of Agric. Sci., Skog-Induistri-Marknad-Studier (SIMS). Serien utredningar 18, Sveriges lantbruksuniversitet, 34 pp. (In Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta 196.

Pettersson, N. 1992. The effect of spacing on volume structure in planted Scots pine and Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 30.  
Utnyttjade försöksytor
:(Bb)  195, 196, 752, 758, 767, 859, 988, 1011-1016, 1018-1021, 1024, 1028, 1206, 8061, 8115 och 8133.

Projektnr: 14

Projektnamn: Äldre gödslingsförsök

Prioritet:      1                1
                 3                    16

Projektbeskrivning:

Samverkan med inst f ekologi och miljövård och inst f skoglig produktionsekologi (jfr skogl produktionsekologi, projektnr. 01, och ekologi och miljövård, projektnr. 02).

Försöksserien utgörs av gödslingsförsök - faktorförsök (N, P, K och Ca). Etablerades redan under 1950-talet i samarbete med inst f växtekologi och marklära. Träden på ytorna är oftast sönderborrade vid brösthöjd. Ytorna har numera endast intresse som markforskningsobjekt. – Oftast vilande.

Plan saknas för framtida drift - Antal försök: 17 varav 15 vilande

Slutår:          2000

Publikationer:

Projektnr: 20

Projektnamn: Gallrings- och gödslingsförsök

Prioritet:      1                67

Projektbeskrivning:

Ett stor försök med randomiserade block, som anlades 1966-83. Serien är spridd över        landet i tall- resp granbestånd. Ett mycket brett spektrum av gallringsstyrkor finns representerade, liksom försöksled med upprepad gödsling. Ytorna anlagda i rena tall- och granbestånd, i planteringar, jämna sådder eller självsådder. Vid anläggning: Bestånds-, vegetations och jordprofilbe­skrivning samt jordprovtagning. Varje avdelning dokumenterad genom fotografering. Några lokaler har koordinatsatta träd. Resultaten har genererat nya försök i övriga nordiska länder. Försöksserien anses av utländska forskare som världsunik, då skillnaderna mellan behandlingarna kan fastställas med viss angiven statistisk säkerhet (10% behandlingseffekter). Detta beror på mycket höga krav på jämnhet på utgångsbestånden, och att upprepningar finns av försöken i tillräckligt antal.

Plan finns - Antal försök: 67

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Pape, R. 1999. Effects of Thinning on Wood Properties of Norway Spruce on Highly Productive Sites. Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 88.

ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5622-3. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 682, 914, 915, 919, 920, 941 och 941.

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Johansson, T. 1987. The importance of thinning grade in stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.) to minimize suckers of birch. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 19. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3030-5. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall + gran  46+23=69 ytor)

Karlsson, K. 1999. Stem Volume Estimation and Stem Shape Changes in Differently Treated Norway spruce and Scots pine stands. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Management and Products. Report 6. ISSN 1403-9508. Lic.avhandl.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall och gran;  46+23=69 ytor)

Karlsson, K. 2000. Stem Form and Taper Changes After Thinning and Nirogen Fertilization in Picea abies and Pinus sylvestris Stands. Scand. J. For. Res. 15: 621- 632.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall + gran  46+23=69 ytor)

Valinger, E. & Petterson, N. 1996. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Picea abies in southern Sweden.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" - 23 granytor.

Persson, O. A., Eriksson, H. & Johansson, U. 1995. An attempt to predict long-term effects of atmospheric nitrogen dsposition on the yield of Norway spruce stands (Picea abies (L.) Karst.) in southwestern Sweden. Plant and Soil 168-169:249-254.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) "GG-försök" : 901, 916, 917, 920, 921, 925, 941, 942, 943 och 944.

Valinger, E., Lundqvist, L. & Brandel, G.  1994. Wind and snow damage in a thinning and fertilisation experiment in Pinus sylvestris. Scand. J. For. Res. 9: 129-134.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" - 46 tallytor.

Karlsson, K. 1998. A strategy for reducing the number of sample trees when estimating stand volume on sample plots. Swed. Univ. Agric. Sci., Dep. For. Yield Res. Report 43.ISSN 0348-7636.
Utnyttjade försöksytor:(Bb). Ett urval av 46 ytor samt yta 1230.

Karlsson, K., Mörling, T. & Pape, R. 1999. Gallring på gott och ont - hur påverkas tillväxt och kvalitet hos tall och gran. SLU, Fakta Skog Nr 10..
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall + gran  46+23=69 ytor)

Eriksson, H. 1990. Hur har det gått med höggallringen? Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 88:2, 43-57.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall + gran  46+23=69 ytor)

Eriksson, H. 1986. Hög- eller låggallring. Nya gallrings- och gödslingsförsök - bakgrund till försöksserien och förelöpande resultat. SST 86:2, 3-19.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   Serien "GG-försök" (tall + gran  46+23=69 ytor)

Barklund, P., Ericsson, A., Gemmel, P., Johansson, U., Olsson, M., Walheim, M. & Åhman, G. 1995. Bark och vedskador hos granar med kådflöde. SLU Info/Skog, rapport 15, 15 p. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  914, 915, 920, 921.

Valinger, E., Lundqvist, L. & Bondesson, L. 1993. Assessing the risk of snow and wind damage from tree physical characteristics. Forestry 66, 249-260. (Sprod projekt 20)

Elfving, B., Johansson, T. & Johansson, U. 2001. Gallra inte av slentrian.  Debattartikel, Skogen nr 3, sid. 58-59. (Sprod projekt 20 m fl)

Elfving, B. 1998. Thinning models and yield in lodgepole pine and Scots pine stands inSweden. In: Bamsey, C. (ed.). Stand density management: planning and implementation.Proceedings, conference Nov-97 in Edmonton, Canada. ISBN 0-9695385-4-5, pp 12-17.

(Sprod projekt 20, Ssko projekt 13 m fl)

Valinger, E. & Fridman, J. 1995. Vind- och snöskador - omfattning och motåtgärder. Skog & Forskning 3/95, 40-45.

Valinger, E. 1994. Risk för snö- och vindskador. Lecture at the "Skogskonferensen i Uppsala", 30/11-1/12 1993. SLU Info/Konferens, Uppsala.

Valinger, E. & Lundqvist, L. 1994. Reducing wind and snow induced damage in forestry.Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Reports, No. 37. Umeå. 11 pp.

Valinger, E. & Lundqvist, L. 1994. Wind and wind-related damage to trees - Rapport från IUFRO-konferens i Edinburgh, Skottland 18-24 juli 1993. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel, Umeå 1994. 16 pp.

Valinger, E. & Lundqvist, L. 1993. Rätt skogsskötsel ger lägre risk för snö- och vindskador i tallbestånd. Skogsfakta Nr 11. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Info/Skog, Uppsala.

Projektnr: 21

Projektnamn: Höggallring/låggallring

Prioritet:      1                4

Projektbeskrivning:

Samverkan med SkogForsk och Skogsstyrelsen.

Syfte: Studier av skillnaden mellan konventionell gallring och höggallring i praktiskt skogsbruk.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:          2040

Publikationer:

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Projektnr: 22

Projektnamn: Yngre gallringsförsök, blockförsök

Prioritet:      1                24
                 2                    3
                 3                    8
                 D                   1 (4 försök utan prioritetsangivelse)

Projektbeskrivning:

De flesta av ytorna etablerades speciellt omkring 1950 i norrländska kulturbestånd, eftersom man på ett tidigt stadium ville studera utvecklingen i planterade och sådda bestånd i Norrland (jfr projektnr. 12), men även senare gallringsförsök i kulturbestånd har förts till denna grupp av försök, bl.a. Tagel-försöken i tall (yta 778 och 779) samt Åtvidbergsförsöken i gran yta 897-899).

Plan finns några lokaler - Antal försök: 40 varav 10 vilande

Slutår:                                2020

Publikationer:

Persson, O. A. 1986. Åtvidabergsförsöket- gallring i granskog. SLU, Department of  Forest Yield Research. Rep.18. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-2757-6. (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 897, 898 och 899.

Pettersson. N, Karlmats. U, Arlinger.J. 1998. Vedegenskaper i härskande och icke härskande granar. Rapport till Norrskogs forskningsstiftelse.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   447, 448, 467 och 604.

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Projektnr: 23

Projektnamn: Gödslingsförsök

Prioritet:      1                3

Projektbeskrivning:

Syfte: Att studera effekter på träd och mark vid tillförsel av vitaliserande gödselmedel. Försöken är anlagda 1995 och har förlagts till försurade marker med låg basmättnadsgrad och relativt högt kväveförråd samt hög kvävedeposition i sydvästra Sverige.

Plan finns – Antal försök: 3

Publikationer:

Projektnr: 30

Projektnamn: Äldre röjningsförsök - kvalitetsstudier

Prioritet:      1                25

Projektbeskrivning:

Ytorna anlagda av S-O. Andersson under 1950- och 1960-talen. Försöken är anlagda som randomiserade blockförsök. Tidig utglesning med stamantal varierande mellan 1800 - 8000 stammar per ha. Totalt finns 26 lokaler i tall, 4 lokaler i gran, 1 lokal i björk och 2 lokaler i blandbestånd tall/gran/björk. Har nu stort intresse ur kvalitetsstudiesynpunkt.

Plan finns - Antal försök: 25

Slutår: C:a 15 år efter första gallring

Publikationer:

Johansson, K. 1997. Effect of Early Competitions on Wood Properties of Norway Spruce.Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 19.

ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5303-8. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1015, 8059, 8061

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Tham, Å. 1988. Yield prediction after heavy thinning of birch in mixed stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birch (Betula pendula Roth & Betula pubescens Ehrh.). Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 23.

ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3514-5. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  205, 248, 517, 518, 711, 788, 791, 1200-1205, 1208, 1211, 1212,  8139 och 9058.

Agestam, E., Ekö, P.M. & Johansson, U. 1998. Timber quality and volume growth in naturally regenerated and planted Scots pine stands in S.W. Sweden. Stud. For. Suec. 204, 17 pp.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 8063, 8133, 8140, 8141.

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Projektnr: 32

Projektnamn: Yngre röjningsförsök

Prioritet:      1                90
                 2                    8
                      3                    2

Projektbeskrivning:

Syfte: Serien började anläggas under 60-talet under ledning av S-O. Andersson, dels med hjälp av personal från skogsvårdsstyrelserna, dels av personal från Skogshögskolan. Projektet avser att studera röjningens inverkan på tillväxt och kvalitet. Anläggning och drift hitintills externfinansierad.

Försöken anlagda som randomiserade blockförsök. Areal 0,04 - 0,06 ha. Röjningen gjord vid varierande ålder och stamantal samt i flera etapper. Några lokaler finns i ädel lövskog.

Följande typer av röjningsmodeller har använts:

-          Röjning,          schematiskt

-          ”                   i glesa och luckiga bestånd

-          ”                   i blandbestånd av gran och björk

-          ”                   i kombination med gödsling

-          ”                   stamkvistning och gödsling

-          ”                   med varierande krav på skiktning i höjd och diameter

-          ”                   med helträdsuttag

-          ”                   med stamkvistning

-          ”                   för främjande av kvalitet

I försöken ingår tall, gran, björk, ek, bok och asp. Många av försöken nu oskötta under lång tid. - Försöken är intressanta, då tillväxtförloppen observerats under lång tid. Högt prioriterat är de självföryngrade bestånden, möjligheter till studier av virkesegenskaper. Observationerna har pågått sedan en beståndsmedelhöjd av 2-3 m. Försöken bör slutrevideras ca 15-20 år efter 1:a gallring och slutrevision krävs för att tillvarata försöksresultaten.

Många av försöken kommer med största sannolikhet att bli intressanta och efterfrågade i framtiden och flera av grupperingarna skulle kunna utnyttjas till doktorandarbeten.

Flera lokaler måste gallras inom snar framtid, andra kan slutrevideras och släppas. De flesta är värda att åtminstone revideras en sista gång före nedläggning.

Plan finns - Antal försök: 100

Slutår:          Ca 15 år efter första gallring

Publikationer:

Naumburg, N. 2001. Yield pognoses, survival and damage in young stands of  Norway spruce  and Scots pine growing in central Sweden. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Management and Products. Report 14. ISSN 1403-9508. Lic.avhandl.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  Yta 5219.

Ekö, P-M & Pettersson, N.  1992. Precommerical thinning in European beech (Fagus silvatica L.) – Volume and quality in a field experiment at 35 years of age. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 32. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 5033.

Pettersson, N.  1986 Line thinning in young natulal regenerated pine stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 17. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-2646-4 (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 5023, 5068, 5220, 5224, 5231och 9252.

Roberts, B. 1999. The development of volume and quality after pre-commerical thinning of boreal pine at different stand heights. Examensarbete. Inst. f. skogsskötsel Umeå 1999-1.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 5015, 5020, och 5223.

Andersson, S-O. 1984. Om lövröjning I plant och ungskogar. SST 86:2, 3-19.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  788, 5024, 5210, 9250 och 9625.

Thernström, P-O. 1982. Några resultat från sex röjningsförsök med röjning i tallungskog vid olika beståndsålder. Examensarbete. Inst. f. skogsprod., Garpenberg.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  5002, 5003, 5015, 5020, 5222 och 5223.

Projektnr: 40

Projektnamn: Försöksytor i ädel lövskog

Prioritet:      1                69
                 3                    4

Projektbeskrivning:

Huvuddelen av ytorna är från 1940-talet, anlagda i ek, bok och ask, mestadels singelytor. Även ytor i lind och avenbok finns. Ytorna svåra att lägga ned p.g.a. naturvårdsintressen samt försurningshotet. Lokalerna har beskrivits vad gäller bestånd, vegetation och markprofiler. Jordprover tagna och ytorna fotograferade. Lokalerna, framför allt de gamla jordproverna, har utnyttjats i ett samprojekt med Lunds universitet. Ytorna är kostsamma, ofta stora arealer och tungarbetade bestånd med flera trädslag. Höjdmätning kan endast utföras, då träden är avlövade, d.v.s. vår eller höst, vilket oftast betyder två besök på varje lokal.

Plan finns för de flesta lokaler - Antal försök: 73  varav 4 vilande

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Carbonnier, C. 1975. Yield of oak plantations in southern Sweden. Studia Forestalia Suecia, No. 125. (In Swedish with English summary.)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 262, 480-483, 486-488, 526-529, 578, 619, 803, 804, 807,808, 823, 824, 829, 832, 845, 846, 861-864 och 8060.

Eriksson, H. & Johansson, U. 1994. Rödek - en amerikansk sprinter. SKOGEN 11:68-69. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  780, 830, 834, 8105, 8114.

Johansson, U. & Andersson, T. 1999. Demonstrationsytor i ädellövskog på Sperlingsholms gods i Hallands län. Swed. Univ. Agric. Sci., Southern Swedish Forest Research Centre, working report 22, 30 pp. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  1124

Projektnr: 41

Projektnamn: Försöksytor i främmande trädslag

Prioritet:      1                49
                 3                    17

Projektbeskrivning:

I denna serie, oftast singelytor beroende på små bestånd, ingår ett flertal trädslag:

-          Lärk- europeisk

-          ”       japansk

-          ”       sibirisk

-          ”       kuriler

-          ”       korea

-          Contortatall

-          Douglasgran

-          Sitkagran

-          Kustgran

-          Omorica

-          Rödek

-          Avenbok

-          Svartpoppel

-          Hybridpoppelarter

Det finns ett flertal lärkytor, medan de övriga trädslagen endast representeras av enstaka lokaler.

Plan finns för flertalet lokaler - Antal försök: 66 varav 10 vilande

Slutår:          Tidigast 2030

Publikationer:

Eriksson, H. 1984. Yield of aspen and poplars in Sweden. In: Perttu, K. (Ed.). 1984. Ecology and Management of Forest Biomass Production Systems. Dept. Ecol. & Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Rep. 15:393-419.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 376-378, 677, 885, 886, 1089 och 1093.

Eriksson, H. & Johansson, U. 1992. Sitka - utmaning och risk. SKOGEN 10:38-39. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  793, 794, 795, 796, 8061, 8124, 8156.

Eriksson, H. & Johansson, U. 1994. Rödek - en amerikansk sprinter. SKOGEN 11:68-69. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  780, 830, 834, 8105, 8114.

Projektnr: (42)

Projektnamn:

Prioritet:

Projektbeskrivning:

Gallringsförsök i contortatall Överförda till Ssko

(Samarbete med inst f skogsskötsel, se Ssko kod 13

Syfte: Försöken anlagda under slutet av 1980-talet. Avsikten är att studera produktion, tillväxt (total och trädvis), stormskador mm.

Plan finns - Antal försök: 13

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Projektnr: 50

Projektnamn: Korridorgallringsförsök

Prioritet:      1                22
                 3                    1

Projektbeskrivning:

Samverkan med inst f skogsskötsel.

Ytorna anlagda av f.d. inst för skogsföryngring. Både tall och granbestånd ingår. Då försöket bygger på mycket regelbundet anlagda planteringsförsök, är variationen inom blocken i utgångsläget osedvanligt liten. Korridorgallringsledet jämförs med ett led selektiv gallring med samma styrka som korridorgallringsledet.

Plan finns - Antal försök: 23

Slutår:          Tidigast 15 år efter 2:a gallring

Publikationer:

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Projektnr: 51

Projektnamn: Försöksytor i extrema klimatlägen

Prioritet:      1                51

Projektbeskrivning:

Syfte: Att studera utvecklingen av kulturbestånd i extremt kärva klimatlägen (hög h.ö.h., nordlig breddgrad, kraftigt exponerade växtlokaler). Ytor anlagda av f.d. inst för skogsföryngring). Försöksplan ännu ej fastställd p.g.a. låg beståndsålder.

Plan ännu ej fastlagd - Antal försök: 10

Slutår:          2030

Publikationer:

Eriksson, H. 1984. Yield of aspen and poplars in Sweden. In: Perttu, K. (Ed.). 1984. Ecology and Management of Forest Biomass Production Systems. Dept. Ecol. & Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Rep. 15:393-419.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 376-378, 677, 885, 886, 1089 och 1093.

Projektnr: 52

Projektnamn: Trädslagsförsök, tall/gran

Prioritet:      1                16

Projektbeskrivning:

Studier av totalproduktionen hos tall och gran på samma ståndort. Flertalet ytor övertagna från f.d. inst för skogsföryngring. Ytorna ska lämnas ogallrade för jämförelse av totalproduktionen. Regelrätta experiment. Viktiga försök.

Plan finns - Antal försök: 16

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Projektnr: 53

Projektnamn: Yngre förbandsförsök

Prioritet:      1                29

Projektbeskrivning:

Anlagda i början av 50-talet på initiativ av L. Tirén. I serien finns förband mellan 0,75-3,0 m för tall och 1,0-3,0 m för gran. Internationellt måste att försöksserien anses vara unik. Värdet av dessa försök är mycket stort. Flertalet ytor anlagda av f.d. inst för skogsföryngring.

Plan finns - Antal försök: 29

Slutår:          Tidigast 2030

Publikationer:

Johansson, K. 1997. Effect of Early Competitions on Wood Properties of Norway Spruce.Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 19.

ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5303-8. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1015, 8059, 8061

Pettersson, N. 1993. The effect on stand development of different spacing after planting and precommercial thinning in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.) stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 34.ISSN 0348-7636. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  195, 196, 752, 758, 767, 859, 988, 1011-1016, 1018-1021, 1024, 1028, 1206, 8061, 8115 och 8133.

Persson. O. A. 1992. A growth simulator for Scots pine (Pinus sylvestris L.) in Sweden. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 31. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 424, 425, 426, 889, 891, 892, 940, 1012, 8041, 8042, 8063, 8080, 8095, 8097, 8125, 8133, 8140, 8141, 8151

Pettersson, N. 1992. The effect of spacing on volume structure in planted Scots pine and Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 30.  
Utnyttjade försöksytor
:(Bb)  195, 196, 752, 758, 767, 859, 988, 1011-1016, 1018-1021, 1024, 1028, 1206, 8061, 8115 och 8133.

Kindblom, C. Inverkan av föryngringsmetod och ungskogsbehandling på kvalitetsdaning och produktion i tall. Examensarbete. Inst. f. skogsskötsel Umeå. 2000-5.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1016, 5068 och 5224.

Pettersson, N. 1986. Toppning och röjning i självföryngrad tall – några resultat från ett av J-E Wretlinds försök i Malå. SST 86:4, 39-47.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta 909.

Agestam, E., Ekö, P.M. & Johansson, U. 1998. Timber quality and volume growth in naturally regenerated and planted Scots pine stands in S.W. Sweden. Stud. For. Suec. 204, 17 pp.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 8063, 8133, 8140, 8141.

Eriksson, H & Johansson, U. 1993. Yields of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in two consecutive rotations in southwestern Sweden. Plant and Soil 154:249-254.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 427, 521, 523, 839,8001, 8004, 8013, 8016, 8018, 8019, 8032, 8061, 8064, 8065, 8067, 8083, 8085, 8086, 8100, 8155, 8161.

Eriksson, H. & Johansson, U. 1992. Sitka - utmaning och risk. SKOGEN 10:38-39. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  793, 794, 795, 796, 8061, 8124, 8156.

Rönnberg, J., Vollbrecht, G. & Johansson, U. 1998. Incidence of butt rot in two consecutive rotations of Picea abies in south-western Sweden. In: Sturrock, R. (ed.). Proceedings of the forty-fifth western international forest disease work conference, Prince George, British Columbia, September 15-19, 1997, pp. 31-35.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 8061, m fl.

Kindblom, C. 2000. Inverkan av föryngringsmetod och ungskogsbehandling på kvalitetsdaning och produktion i tall – analys av nära 50-åriga försök norr om Sundsvall. Examensarbete 2000:5. (Ssko 65, Sprod:Bb-5068, 5224, 1016)

Projektnr: 54

Projektnamn: Blandskogsförsök, gran/björk och tall/björk

Prioritet:      1                17
                 3                    1

Projektbeskrivning:

Samarbete med inst f ekologi och miljövård.

Syfte: Att undersöka total, långsiktig produktion hos granföryngringar med självföryngrad björk. Studier av olika behandlingars inverkan på tillväxten i blandbestånd av gran och björk.

Projektet startades av J. Fries, som anlade de första försöken. Etablering av nya försök fortsattes senare av Å. Tham i mellersta och södra Sverige och utgörs av blockförsök.

De senare är anlagda 1983-1985 och utgörs av jämnårig gran/björk med överväxande björk. Ofullständigt balanserat blockförsök med biomassauttag, kombinerat med olika gallringsmetoder.

Biomassa:                                       Gallringsmetod: 
All biomassa kvar                              Totalröjning av löv
Stam och grenar ut                          Björkskärm
Stam, grenar och stubbar ut                                Korridorgallring
                                                    Orörd kontroll

8 lokaler, 7 behandlingar, parcellstorlek 25 x 30 m. Tyngdpunkten: All björk ut, all avverkad biomassa lämnas, björkskärm. - Svårt att finna lämpliga bestånd. Revisionsintervall ca 5 år. Nästkommande revision: Skärmarna ska bort, röjning i gran, stamved av björk tas ut.

Studier av    röjningsbiomassauttagens effekt
    "            skärmeffekten
    "            skador på granen

Största utnyttjande av försöken är biomassastudierna mellan ut resp kvar samt björkskärmens inverkan på produktionen, dessutom studier av förnaomsättningen.

Plan finns - Antal försök: 18

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Brandtberg, P-O. 2001. Mixing birch in Norway spruce stands: impact on forest floor chemistry with implications for the buffering of acidity and the nutrition of spruce. Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 185.

ISSN 1401-6230. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211 och 1212.

Bergqvist, G. 1999. Stand and Wood Properties of Boreal Norway Spruce Growing under Birch Shelter. Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 108.

ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5642-8. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 791

Mård, H. 1997. Stratified Mixture of Young Norway Spruce and Birch as an Alternative to Pure Stands of Norway Spruce. Acta Universitatis Agricultuare Sueciae, Silvestria 35.

ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-5319-4. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211 och 1212.

Tham, Å. 1988. Yield prediction after heavy thinning of birch in mixed stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birch (Betula pendula Roth & Betula pubescens Ehrh.). Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 23.

ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3514-5. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  205, 248, 517, 518, 711, 788, 791, 1200-1205, 1208, 1211, 1212,  8139 och 9058.

Mård, H. 1998. Short-term Growth Effects of Whole-tree Harvest in Early Thinnings of Birch  (Betula spp.) Picea abies. Scand. J. For. Res. 13: 317-323.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211 och 1212.

Mård, H. 1996. The Influence of a Birch Shelter (Betula spp.) on the Growth of Young Stands of Picea abies. Scand. J. For. Res. 11: 343-350.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211 och 1212.

Tham, Å. 1987. Mixed spruce and birch. Thinning in young stands, experimental design and initial position. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 20.

ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3252-6.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211, 1212.

Johansson, T. 2001. Blandskog av björk och gran. SLU, Fakta Skog Nr 10. 
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 1200-1205, 1208, 1211 och 1212.

Andersson, S-O. 1984. Om lövröjning I plant och ungskogar. SST 86:2, 3-19.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  788, 5024, 5210, 9250 och 9625.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Bergqvist, G., Bergsten, U. & Ahlqvist B. 2000. Fibre properties of Norway spruce of different growth rates under birch shelterwoods of two densities. Can. J. For. Res. 30: 487-494. (Sprod:Bb-791).

Bergqvist, G. 1999. Wood volume yield and stand structure in Norway spruce understorey depending on birch shelterwood density. For. Ecol. Manage. 122: 221-229. (Sprod:Bb-791).

Bergqvist, G. 1998. Wood density traits in Norway spruce understorey: effects of growth rate and birch shelterwood density. Ann. Sci. For. 55: 809-821. (Sprod:Bb-791).

Projektnr: 55

Projektnamn: Blandskogsförsök, bok/gran

Prioritet:      1                4

Projektbeskrivning:

Samverkan med dansk skogsforskning.

Syfte: Med hjälp av SNS-medel har anlagts experiment, där olika former för systematisk blandning av bok och gran studeras. Försöken anlagda och drivna med hjälp av SNS-medel. Försöken är vilande för närvarande.

Plan finns - Antal försök: 4 varav 1 vilande

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Projektnr: 60

Projektnamn: Internationellt gallringsförsök i gran (IUFRO)

Prioritet:      1                1

Projektbeskrivning:

Försöket ingår i en sameuropeisk försöksserie för att studera beståndsutvecklingen vid olika former av schematisk gallring i samband med utformning av gallringsmaskiner. Totalt finns 21 lokaler med exakt samma försöksdesign anlagda av skogsforskningsorganisationer inom Europa, vilka är medlemmar i IUFRO. Försöket i Sverige, vilket drivs med interna medel, omfattar totalt 12 avd.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:          2020

Publikationer:

Eriksson, H., Johansson, U. & Karlsson, K. 1994. Effects of extraction road width and thinning pattern on stand development in an experiment with Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). SLU, Department of Forest Yield research. Rep. No. 38. ISSN 91-576-4926-x.(In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  786.

Eriksson, H. 1982. Stickvägbreddens inverkan på tillväxten i unga granbestånd – några nya resultat från ett sameuropeiskt forskningsprojekt. SST 82:6 47-56.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 786.

Projektnr: 61

Projektnamn: Blädningsförsök

Prioritet:      1                7

Projektbeskrivning:

Ingår i projektet alternativa skogsbrukssätt. Två lokaler under anläggning utanför försöksparkerna. Anläggningen har hitintills (1992) bekostats med externa medel, finansiering av fortsättningen är oklar. Viktiga försök vad gäller alternativt skogsbrukssätt.

Plan finns - Antal försök: 7 varav 3 vilande

Slutår:          2100

Publikationer:

Lundqvist, L. 1989. Blädning i granskog – strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Swed. Univ. Agric. Sci., Umeå. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Blädningsytor, Siljansfors försökspark.

Karlsson, K. 1998. A strategy for reducing the number of sample trees when estimating stand volume on sample plots. Swed. Univ. Agric. Sci., Dep. For. Yield Res. Report 43.ISSN 0348-7636.
Utnyttjade försöksytor:(Bb). Ett urval av 46 ytor samt yta 1230.

Karlsson, K. 1994. Hur skattar man lämpligen volymen hos skogsbestånd? Skogsfakta, SLU, nr 7, 5 pp.
Utnyttjade försöksytor:(Bb). Ett slumpmässigt urval av 46 ytor samt yta 1230.

Projektnr: 70

Projektnamn: Körskadeförsök

Prioritet:      3                2

Projektbeskrivning:

Syfte:

Plan? – Antal försök 2 båda vilande

Publikationer:

Projektnr: 80

Projektnamn: Trädslagsförsök

Prioritet:      1                10

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av olika trädslags produktionsförmåga på samma ståndort. Blockförsök. Antal studerade trädslag 5-9. Mycket intressanta och viktiga försök.

Plan finns - Antal försök: 10

Slutår:          Tidigast 2050

Publikationer:

Eriksson, H. 1984. Yield of aspen and poplars in Sweden. In: Perttu, K. (Ed.). 1984. Ecology and Management of Forest Biomass Production Systems. Dept. Ecol. & Environ. Res., Swed. Univ. Agric. Sci. Rep. 15:393-419.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 376-378, 677, 885, 886, 1089 och 1093.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Vollbrecht, G., Johansson, U., Eriksson, H. & Stenlid, J. 1995. Butt rot incidence, yield and growth pattern in a tree species experiment in southwestern Sweden. Forest Ecology and Management 76:87-93. 
Utnyttjade försöksytor:(Bb) 796

Eriksson, H. & Johansson, U. 1989. Ett intressant trädslagsförsök i Halland. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 6:27-35. (in Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  796

Eriksson, H. & Johansson, U. 1992. Sitka - utmaning och risk. SKOGEN 10:38-39. (in Swedish)
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  793, 794, 795, 796, 8061, 8124, 8156.

Projektnr: 90

Projektnamn: Nytt bestånd på tidigare försöksytemark

Prioritet:      0                   

Projektbeskrivning:

Syfte: Nya bestånd anläggs på tidigare försöksytemark med samma trädslag som tidigare. Syftet är att undersöka, hur det nya beståndet utvecklas i jämförelse med det ursprungliga. Projektet förekommer mest inom försöksparkerna, men enstaka försök finns även på andra lokaler. Plan ej fastlagd p.g.a. låg beståndsålder.

Plan ännu ej fastlagd - Antal försök: 37 varav 10 vilande

Slutår:          2100

Publikationer:

Andersson, O. 1988. Severely suppressed trees of Picea abies as complement at forest regeneration. SLU, Department of  Forest Yield Research. Rep.24. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3686-9. (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 9208, 9216, 9217 och 9218.

Eriksson, H., Johansson, U. & Kiviste, A. 1997. A site-index model for pure and mixed stands of Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. Scand. J. For. Res. 12:149-156.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) 711, 712, 784, 791, 958, 959, 1098, 8138, 8104, 8058, 9229, 9271.

Projektnr: 99

Projektnamn: Diverse försök - annan institution

Prioritet:      1                2
                 3                    3

Projektbeskrivning:

Antal försök: 5

Publikationer:

Projektnr. ÅP (Åkerplantering, försöken nedlagda)

Publikationer:

Johansson,T. & Karlsson, K.1988. Yield of 30-year-old Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), planted on farm land in southern and central Sweden, and recommendations for planting Norway spruce on farm land. SLU, Department of  Forest Yield Research. Rep.21. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-3464-5. (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor: (Bb)1250, 1252-1257, 1259-1268.

Övriga publikationer ej specificerade på projektnummer

Norén, A. 1996. Wood and pulp characteristics of juvenile Picea abies (L.) Karst. grown on agricultural and forest land. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 40. ISSN 0348-7636. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) En Siljansforsyta och troligen en yta vid Remningstorp.

Brandel, G. 1990. Volume functions for individual trees. Scots pine (Pinus sylvestris L.), Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birch (Betula pendula & Betula pubescens)stands. Norway spruce stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 26. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Sektionsmätta grova provträd från ett  antal av de äldre försöken har utnyttjats för materialkomplettering.

Persson, P. 1975. Windthrow in forests – It’s causes and the effect of forestry measures.Royal College of Forestry. Dept. of For. Yield Res. Research Notes 35, 128 pp. (In Swedish with English summary. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb)   De flesta ytor anlagda före 1974.

Elfving, B. 1975. Volume and structure in unthinned stands of Scots pine. Royal College of Forestry. Dept. of For. Yield Res. Research Notes 35, 128 pp. (In Swedish with English summary). Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Ca 60 ogallrade tallytor anlagda före 1974

Eriksson, H., & Karlsson, K. 1996. Long-Term Changes in Site Index in Growth and Yield Experiments with Norvay Spruce and Scots Pine in Sweden. In: Growth Trends in European Forests. European Forests Institute, Research Report No. 5 :79-88.
Utnyttjade försöksytor: (Bb) Alla rena tall- eller granytor  som ej gödslats eller höggallrats.

Björkdahl, G & Eriksson, H. 1989. Effects of crown decline on increment in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) in southern Sweden. In: Air pollution as stress factor in Nordic forests. Medd. Nor. inst. skogforsk 42(1): 19-36.

Johansson,T. 2000. Timber quality in stands of grey- and common alders. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Management and Products. Report 8. ISSN 1403-9508. (In Swedish with English summary.) 
Utnyttjade försöksytor:(Bb)  8 st.

Eriksson, H. & Karlsson, K. 1997. Effects of different thinning and fertilisation regimes on the development of Scots pine (Pinus sylvestris L.) and Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stands in long-term silvicultural trials in Sweden. Swed. Univ. Agric. Sci., Dep. For. Yield Res. Report 42, 135 pp. (In Swedish with English summary.)

Karlsson, K. 1997. Volume and growth estimation with volume functions with and without an upper diameter in differently treated Scots pine and Norway spruce stands. SLU, Dep. For. Yield Res. Report  41, 31 pp. ISSN 0348-7636. (In Swedish with English summary)

Agestam, E., Ekö, P-M. & Johansson, U. 1993. Ett gallringsförsök i ek i Skarhults försökspark. Swed. Univ. Agric. Svci., Southern Swedish Forest Research Centre, working report 2, 15 p. (in Swedish). 
Utnyttjade försöksytor:(Bb) Yta  8800

 

11 - Förädling

Projektnr: 100

Projektnamn: Schottes och Langléts äldre tallprovenienser

Prioritet:  2   10

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket skulle ha lagts ned, om det inte var av IUFRO-intresse. För närvarande ingen kostnad. Endast virkeskvaliteten av intresse. Senaste revision 1978.

Plan finns - Antal försök: 10 varav 1 vilande

Slutår:   2020

Projektnr: 200

Projektnamn: Schottes och Langléts äldre tallprovenienser

Prioritet:  2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket skulle ha lagts ned, om det inte var av IUFRO-intresse. För närvarande ingen kostnad. Endast virkeskvaliteten av intresse. Senaste revision 1978.

Plan finns - Antal försök: 3 varav 3 vilande

Slutår:   2020

Projektnr: 300

Projektnamn: Eiches tallprovenienser

Prioritet: 1   27

Projektbeskrivning:

Syfte: Täcker hela landet och innehåller överlappning av provenienser. Försöket av stort värde. Minst 1 revision till före slutrevision. - Övergång till produktions- och kvalitetsstudier. 50 - 80 träd inom varje avdelning, storlek 12x15 m, 4 upprepningar. Gallrade efter    gallringsmallar. Minst 50 års ålder vid slutrevision.

Plan finns - Antal försök: 27

Slutår:   2030

Publikationer:

Persson, B. 1994. Effects of climate and provenance transfer on survival, production and stem quality of Scots pine (Pinus sylvestris L.) in northern Sweden. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. of For. Yield Res. Report 37. ISSN 0348-7636. Doktorsavh.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3611 – 4911 och 5511. Eiche serien

Persson B. 1998. Will climate change affect the optimal choice of Pinus sylvestris provenances? Silva Fennica 32: 121-127.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 3611 -  4911, 5511 och 5711. Eiche serien

Persson, B. & Beuker, E. 1997. Distinguishing between the effects of changes in temperature and light climate using provenance trials with Pinus sylvestris in Sweden. Can. J. For. Res. 27: 572-579.  
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 2811 – 5411 och 5611, Eiche serien

Ståhl, E., Persson, B. & Prescher, F. 1994. Effects of  provenance and spacing on stem straightness and number of stems with spike knots in Pinus sylvestris L. – Northern Sweden and countrywide models.  in northern Sweden. Studia Forestalia Suecia, No. 184.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3811, 4111, 4211, 4511, 4611, 4711, 4811, 4911 och 5211.

Persson, B. 1994. Effect of provenance transfer on survival in nine experimental series with Pinus sylvestris (L.) in northern Sweden. Scand. J. For. Res. 9: 275-287.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3611 – 4911, 5511och 5711. Eiche serien

Persson, B., & Ståhl, E.G. 1990. Survival and yield of Pinus sylvestris L. as related to provenance transfer and spacing at high altitudes in northern Sweden. Scand. J. For. Res. 5, 381-395.   
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3811, 4111, 4211, 4511, l 4911 och 5211. Eiche-serien.

Ståhl, E.G., Persson, B. & Prescher, F. 1990. Effects of provenance and spacing on stem straightness and number of stems with spike knots in Pinus sylvestris - northern Sweden and countrywide models. Studia Forestalia Suecica 184.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3911, 4011, 4311, 4611 -l 4811,  5011 - 5311 och 5511. Eiche serien

Ståhl, E. G. 1988. Transfer effects and variations in basic density and trceid length of Pinus sylvestris L. populations. Studia Forestalia Suecica 180.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 2811 – 4911, 551 0ch 5711.

Prescher, F. & Ståhl, E. G. 1986. The eggect of provenance and spacing on stem straightness and number of spike knots of Scots pine in south and central Sweden. Studia Forestalia Suecica 172.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 2811 – 3511.

Persson, B. & Ståhl, E.G. 1993. Effects of provenance transfer in an experimental series of Scots pine (Pinus sylvestris L.) in northern Sweden. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Yield Research, Report 29, 92 pp.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 3611 – 4911 och 5511. Eiche serien

Lestander, T & Ståhl, E. 1979. Studie av ståndortens betydelse för plantöverlevnad hos två tallproveniensförsök i Jämtland och Västerbotten. SLU, Institutionen  för skoglig genetik och växtfysiologi. Intern rapport.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 4311och 4711.

Projektnr: 400

Projektnamn: Eiches tallprovenienser

Prioritet: 1   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Täcker hela landet och innehåller överlappning av provenienser. Försöket av stort värde. Minst 1 revision till före slutrevision. - Övergång till produktions- och kvalitetsstudier. 50 - 80 träd inom varje avdelning, storlek 12x15 m, 4 upprepningar. Gallrade efter    gallringsmallar. Minst 50 års ålder vid slutrevision.

Plan finns - Antal försök:  3

Slutår:   2030

Projektnr: 1700

Projektnamn: Förbandsförsök, tall, Vetlanda och Boxholm

Prioritet: 1   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Anlagt av Carin Ehrenberg. 3 förband. Noggrann uppföljning av trädindivider med grenmätningar. Försöket är intressant p.g.a. individvariation. Design av Bertil Matèrn. Virkeskvalieteten av intresse vid jämförelse mellan plus/minusträdavkommor.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår:      2015

Projektnr: 5212

Projektnamn: Tall, Norra Kvill, areal - 1-trädsparcell

Prioritet: 1   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Efter avkommeprövning grundad på höjdtillväxt, har vissa korsningar repeterats och planterats i dels 1-trädsparceller, dels produktionsparceller, som är 0,1 ha stora. Ett bra försök, som anses mycket viktigt.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår:   2030

Projektnr: 1300

Projektnamn: Avkommeförsök, tall, Bogesund

Prioritet: 3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Anlagt 1955 - 66. Studier av inavelsplantors utveckling i jämförelse med avkommor efter fri avblomning från samma föräldraträd. Samtliga försök anlagda på Bogesund.

Projektet behållas för studier av kvalitet. Liten kostnad. Försöken gallras i fortsättningen i samband med uttag av provsågningsträd.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår:   2020

Projektnr: 1400

Projektnamn: Avkommeförsök, tall, Remningstorp, Närsäter

Prioritet: 3   5

Projektbeskrivning:

Syfte: Anlagt 1955 - 66. Projekten behålls för studier av kvalitet. Låg kostnad. Försöken    gallras i framtiden i samband med uttag av provsågningsträd.

Plan finns - Antal försök: 5 vilande

Slutår:   2020

Projektnr: 1800

Projektnamn: Tallprovenienshybrider

Prioritet:  2   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket anlagt med avkommor från Eiche-serien. Korsningar mellan lokalprovenienser och olika provenienser i ett försök har utförts genom fri avblomning.

Plan finns - Antal försök: 2 vilande

Slutår:   2030

Projektnr: 4000

Projektnamn: Tallklonförsök

Prioritet: 3   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Anlagt 1955 - 66. Projektet behålls för studier av kvalitet. Låg kostnad. Försöken gallras i framtiden i samband med uttag av provsågningsträd.

Plan finns - Antal försök: 3 alla vilande

Slutår:   2020

Projektnr: 4100

Projektnamn: Tallklonförsök

Prioritet: 3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Anlagt 1955 - 66. Projektet behålls för studier av kvalitet. Låg kostnad. Försöken gallras i framtiden i samband med uttag av provsågningsträd.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:   2020

Projektnr: 3700

Projektnamn: Klonarkiv: Tall, björk, al, poppel och alm

Prioritet: 3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Ingen skötsel av försöket. Vissa registreringar med hjälp av kartor.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:   2050

Projektnr: 3800

Projektnamn: Klonarkiv: Tall, björk, al, poppel och alm

Prioritet: 3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Ingen skötsel av försöket. Vissa registreringar med hjälp av kartor.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:   2050

Projektnr:4700

Projektnamn: Klonarkiv: Tall, björk, al, poppel och alm

Prioritet: 3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Ingen skötsel av försöket. Vissa registreringar med hjälp av kartor.

Plan finns - Antal försök: 2 alla vilande

Slutår:   2050

Projektnr: 4800

Projektnamn: Klonarkiv: Tall, björk, al, poppel och alm

Prioritet: 3   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Ingen skötsel av försöket. Vissa registreringar med hjälp av kartor.

Plan finns - Antal försök: 1 vilande

Slutår:   2050

Projektnr: 5000

Projektnamn: Klonarkiv: Tall, björk, al, poppel och alm

Prioritet: 3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Ingen skötsel av försöket. Vissa registreringar med hjälp av kartor.

Plan finns - Antal försök: 2, alla vilande

Slutår:   2050

Projektnr: 4500

Projektnamn: Selektions- och förbandsförsök, tall och gran (Tidigt fenotypurval)

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: I normala förbandsförsök uppstår konkurrens. I detta försök görs urval innan konkurrensen inträder. När höjden är 1,6 x förbandet tas 3/4 av stamantalet bort genom subjektivt urval. Höjden är nu över 4 m. 2-metersförbandet är nu röjt. Det finns 4 korttidsförsök och 2 kompletta långtidsförsök. - Anlagda omkring 1980.

Långtidsförsöken bör vara kvar i totalt ca 80 år. Korttidsförsöken är nu färdiga för slutredovisning. Dessa försök är skötta med driftsmedel. Glesa revisionsintervall i framtiden.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:      2060

Projektnr: 4613

Projektnamn: Selektions- och förbandsförsök, tall och gran (Tidigt fenotypurval)

Prioritet: 1   2

Projektbeskrivning:

Syfte: I normala förbandsförsök uppstår konkurrens. I detta försök görs urval innan konkurrensen inträder. När höjden är 1,6 x förbandet tas 3/4 av stamantalet bort genom subjektivt urval. Höjden är nu över 4 m. 2-metersförbandet är nu röjt. Det finns 4 korttidsförsök och 2 kompletta långtidsförsök. - Anlagda omkring 1980.

Långtidsförsöken bör vara kvar i totalt ca 80 år. Korttidsförsöken är nu färdiga för slutredovisning. Dessa försök är skötta med driftsmedel. Glesa revisionsintervall i framtiden.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår:      2060

Projektnr: 700

Projektnamn: Proveniensförsök, gran

Prioritet: 1   2

Projektbeskrivning:

Syfte: 1938 års IUFRO-försök. 1,25-metersförband. Försöken är nu drygt 50 år gamla och har gjort sitt ur produktionssynpunkt. De har fortfarande intresse ur virkessynpunkt. Sista gallringen har gjorts i Dönjelt, nära Falkenberg, där virke för provsågning insamlats. Medel saknas till kvalitetsundersökningen. Serien är internationell och mycket intressant.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår:   Ca 2010

Publikationer:

Persson, B., Persson, A., Ståhl, E.G. & Karlmats, U. 1995 Wood quality of Pinus sylvestris progenis at various spacings. Forest  Ecology and Management.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 13111

Projektnr: 800

Projektnamn: Proveniensförsök, gran

Prioritet: 3   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Internationell serie inom IUFRO. Sådd 1964, plantering 1968. 1-trädsparceller. Bearbetningsmässigt en tung serie. Den sydligaste lokalen är gallrad och i samband med detta har vedstudier gjorts. Medel saknas till fortsatt undersökning av de mellansvenska och norra lokalerna.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:   2010 - 2030

Publikationer:

Persson, B. & Persson , A. 1997. Variation in stem properties in a IUFRO 1964/68 Picea abies provenance experiment in southern Sweden. Silvae Genetica 46: 94-101.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 9111, 9211 och 9311

Skroppa,T. Persson B, Persson A. 1993. Norway spruce provenances and Breeding. Proceeding of the IUFRO S2.211 Symposium Latvia.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 9111, 9211 och 9311

Persson, A. & Persson B. 1992. Survival, growth and quality of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) provenances at the three Swedish sites of the IUFRO 1964/68 provenance experiment. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Yield Research, Report 29, 67 pp. 
Utnyttjade försöksytor:(Fa)  9111, 9211 och 9311

Ståhl, E. G. 1985. Provenance and Plus Tree Selection at Different Age of Trees. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res., Rep. No. 16. ISSN 0348-7636. ISBN 91-576-2617-0 (In Swedish with English summary)
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 9111 .

Projektnr: 900

Projektnamn: Proveniensförsök, gran

Prioritet: 3   5

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket innehåller ett begränsat proveniensurval av tjeckoslovakiskt ursprung. Provenienserna rekommenderas inte. Parcellerna är små, 5x5 träd. Plantering utförd 1965-70. Stamsprickor förekommer. Försöket har låg prioritet.

Plan finns - Antal försök: 5 vilande

Slutår:   2010

Projektnr: 1100

Projektnamn: Proveniens- och avkommeförsök, gran (norska)

Prioritet:  2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket, som är anlagt ca 1970, ger möjlighet att studera genotypval och familjer av norska höghöjdsprovenienser på kärva lokaler i Sverige och Norge. Mycket värdefullt försök, statistiskt bra. Senaste revision c:a 1987.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:      2050

Projektnr: 1200

Projektnamn: Proveniensförsök, Douglas

Prioritet:  2   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöket, anlagt 1963-66, utgörs av 1-trädsparceller. Dålig överlevnad. Det har dock stort potentiellt värde.

Plan finns - Antal försök: 2 vilande

Slutår:      2020

Projektnr: 613

Projektnamn: Proveniensförsök, svartgran

Prioritet: 1   6

Projektbeskrivning:

Syfte: Allt frö importerat. Planterat 1976. Intressant försök. Kontroll finns med vanlig gran.

Plan finns - Antal försök: 6

Slutår:   2050

Publikationer:

Ståhl, E.G. & Persson, B. 1992. Provenance variation in early growth and development of Picea mariana (Mill) B.S.P. Studia Forestalia Suecica No, 187, 17 pp.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 1513, 1613, 1713, 1813, 1913 och 2313

Gyllemark, M. Hannerz, M. Ståhl, E.G. Sonesson, J & Karlmats, U. 2002. Svartgran – ett odlingsalternativ för torvmarker i södra och mellersta Sverige. Faktarapport nr X. Skogforsk. (Under publicering).
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 1513 , 1613, 1813 och 2313

Ståhl, E. G., Persson, B. & Karlmats,U. 1995. Svartgran en nödlösning. SLU, småskogsnytt nr 1.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 1513, 1613, 1713, 1813, 1913 och 2313

Ståhl, E:G., Persson ,B. & Karlmats, U. 1993. Svartgran - när inget annat lyckas. SLU, Skogsfakta nr 4.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 1513, 1613, 1713, 1813, 1913 och 2313

Karlmats,U. & Ståhl, E.G. 1990. Projekt Picea mariana - beståndsetablering och optimalt sortval för ett alternativt skogsodlingsmaterial. Slutrapport till Skogsstyrelsens Forskningsnämd.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 1513 + 1613 + 1713 + 1813+1913+ 2313

Projektnr: 5913

Projektnamn: Proveniensförsök, svartgran

Prioritet: 1   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Försök IDA 5913 anlagt med externa medel. Allt frö importerat. Planterat 1976. Intressant försök. Kontroll finns med vanlig gran.

Plan finns - Antal försök:  2

Slutår:   2050

Publikationer:

Karlmats, U.1992. Överlevnad och produktion i två halländska proveniensförsök med 19- årig Picea mariana. SLU, Institutionen  för skogsproduktion. Stencil nr 80. 1992.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 25211och 25311.

Projektnr: 1500

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Relativt gamla försök, intressanta för kommande provsågningar.

Plan finns - Antal försök: 2 (1 vilande)

Slutår:   2020

Projektnr: 2000

Projektnamn: Avkommeförsök, tall

Prioritet: 3   2

Projektbeskrivning:

Syfte: Skattning av genetiska parametrar hos plusträd av tall.

Relativt gamla försök, intressanta för kommande provsågningar.

Plan finns - Antal försök: 2 (båda vilande)

Slutår:   2020

Publikationer:

Lundkvist, K., Eriksson, G., Norell, L. & Ekberg, I. 1987. Inbreeding depression in two field trials of young Pinus sylvestris (L.). Scand. J. For. Res. 2, 281-290. IDA 2000.

Gullberg U. & Vegefors, B. 1987. Genotype-environment interaction in Swedish material of Pinus sylvestris. Skand. J. For. Res. 2 (4): 417-432. IDA 2000.

Projektnr: 713

Projektnamn: Tallkvalitet, södra Sverige

Prioritet: 1   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Avkommeförsök. 1-trädsparceller: 1-, 2- och 3-metersförband. Parcellförsök: 10x10 träd, gruppställdhetsförsök: 1- och 5-metersförband av en enda klon. Östad och Remningstorp. Anlagda för att följas under lång tid och med uthållig skötsel.  Försöken hägnade och skyddade mot snytbagge. Anläggning gjord med externa medel och även fortsatt skötsel beräknas kunna ske genom externfinansiering. Kontrollkorsningar finns.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:   2040

Publikationer:

Karlmats, U. Ståhl, E.G, Tegelmark Olsson, Dag. 2001. Produktion, skador och kalitetsegenskaper hos 10-årig tall i ett kombinerat förbands och avkommeförsök. Rapport nr 11, 2001 Avdelningen för Skog och Träteknik, Högskolan Dalarna. ISSN 1403-8188. 
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 2413.

Projektnr: 500

Projektnamn: P. contorta, proveniensförsök

Prioritet: 1   8

Projektbeskrivning:

Syfte:   Försöket planterat år 1962 och omfattar flera lokaler. Värdefullt p.g.a. nordliga provenienser, stora parceller (ca o,03-0,04 ha) samt 3 upprepningar. Virkesstudier ska göras med bl.a. provsågning. Bör kunna drivas i samarbete med SkogForsk för långsiktiga produktions- och kvalitetsstudier.

Plan finns - Antal försök: 8 varav 3 vilande

Slutår:      Ca 2020

Publikationer:

Persson, B. & Downie, B. 1992. Variation in bark thickness of young Pinus contorta var. latifolia Engelm. in Sweden. Scand J. For. Res. 7, 99-106. 
Utnyttjade försöksytor: (Fa)  6411, 6511 och 25411

Projektnr: 513

Projektnamn: P. contorta, proveniensförsök

Prioritet: 2   4

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöksserien kompletterar IDA 500, men de ingående parcellerna är mindre.

Plan finns - Antal försök: 4

Slutår:      Ca 2030

Projektnr: 600

Projektnamn: P. contorta, proveniensförsök

Prioritet: 2   3

Projektbeskrivning:

Syfte: Planterat år 1971, 1-trädsparceller. Inte så intressant p.g.a. avgångar och skador.

Plan finns - Antal försök: 3

Slutår:   2020

Publikationer:

Fries.A, Lindgren.D, Ying C. Cheng, Routsalainen.S, Lingren. K, Elfving.B, Karlmats.U. 2000. The effect of temperature on site index in wester Canada and Scandinavia estimated from IUFRO Pinus contorta provenance experiments. Can. J. For. Res. 30:921-929.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 7011, 7111 och 7411

Projektnr: 99

Projektnamn: Stamkvistningsförsök - annan institution

Prioritet: 1   11

Projektbeskrivning:

Syfte: Kvistningen gjordes i slutet av 1960- och i början av 1970-talet. De kvistade tallarna måste få tid för övervallning. Försöken i dagsläget ej kostsamma men slutrevisionen kommer att bli dyrbar, då den kommer att innefatta provsågning. Radförsöken bör nu glesas ut och de mellanstående granraderna bör huggas ner.

Plan finns - Antal försök: 11

Övriga publikationer från projekt som ej finns i projektkatalog

Projektnr: 1900

Publikationer:

Karlmats, U. Pettersson, N. 2001. Effekter av älgbetning på tallens virkesegenskaper. Rapport nr 12. Avdelningen för Skog och Träteknik, Högskolan Dalarna. ISSN 1403-8188.
Utnyttjade försöksytor: (Fa) 14211

Projektnr: 2700

Publikationer:

Norén, A & Ståhl, E. G. 1996. Variation in basic density between and within fast-grown Picea abies (L.) Karst. Stands. Swed. Univ. Agric. Sci., Dept. For. Yield Res. Manus.
Utnyttjade försöksytor:(Fa) 16911.

 

12 - Lövgruppen

Projektnr: 01

Projektnamn: Konkurrensstudie, gran/björk - tall/björk

Prioritet: 1           4

Projektbeskrivning:

Syfte: Försöken är dels anlagda på åkermark, dels på skogsmark. I försöken följs kväve- och stärkelsehalt samt ljusinsläpp inom konkurrensen. Studier av säkra samband, varför plantorna dör.

Åkermark:Tönnerjöhedens försökspark: 1 försök med gran/björk, 5.000 - 40.000 plantor/ ha, 3 upprep-ningar.

Noggrann kännedom om utgångsläget är en stor fördel. Försök görs att skatta lövmassan.

Försöken anlagda 1986 och följs varje år t.o.m. år 2001, därefter vart 5:e år.

 

Skogsmark: Garpenberg: 2 försök med tall/björk och gran/björk, 3 upprepningar.

Siljansfors försökspark: 1 försök med gran/björk, 3 upprepningar. Försöken är hägnade. Barr- och lövträdslag i 3 förband, 0,75 - 1,5 m.

Försöken ska följas varje år de första 5 åren därefter vart 5:e år.

Plan finns - Antal försök:4

Slutår: 2020

Projektnr: 02

Projektnamn: Åkermarksstudier - björkplanteringar

Prioritet:   1           12

Projektbeskrivning:

Syfte: Studier av etablering och tillväxt. Anlagt 1988-1990, 50 plantor/parcell, 5 upprepningar. Etableringen inte långsiktig. Studier av förbandets betydelse på tillväxten, 4 förband (1,3, 1,5, 1,8 och 2,6 m). Glas- och vårtbjörk ingår. Hjälpplantering har gjorts, dock har försöken inte drabbats av stora skador. Lokaler: Älvbacka, Sala, Katrineholm och Östad. Årliga studier under perioden 1993-1998, därefter vart 5:e år. Jordprover har tagits och jordprofilerna har registrerats. Intressant är vatten- och näringsfrågor. Försöken är unika.

Funderingar finns på andra trädslag på åkermark: al, hybridasp, gran, vårtbjörk, glasbjörk på lermark.

Försöken är hägnade.

Plan finns - Antal försök: 12

Slutår: Tidigast 2020

13 - Förnyelse

Projektnr: 01

Projektnamn: Formning av täckrotsplantors rotsystem - Fransbo

Prioritet: 1       2

Projektbeskrivning:

Syfte: Att studera rotformningsprinciper och effekter på

  1. plantorna i plantskolan

  2. under etableringsfasen

  3. stabiliteten i beståndet

Fältförsöket anlagt våren 1987 i Fransbo, Garpenberg, och är en variant av 1-trädsparceller. En lokal har svallad morän som underlag, en lokal sandigmoig morän. Trädslag: Tall och gran. Antal försöksled 7. Totalt antal individer 1.400. Revisioner gjorda 1987 med intensivstudier av etableringen. 1988, 1989, 1990 och 1991 har plantutvecklingen efter etableringen registrerats och sistnämnda år har rotstudier gjorts av tallen. Framtida planering innefattar  fortsatt skötsel och underhåll. 1996 och 2006 ska stabilitetsmätningar och rotstudier utföras.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: Tidigast 2006

Projektnr: 04

Projektnamn: Plantodlings- och rotformningsförsök - Ulvkisbo, Grönsinka

Prioritet: 1        1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att studera långsiktiga effekter på stabilitet och rotutveckling i fält för plantor, som odlats:

  1. med olika täthet och substratvolymer

  2. med och utan kemisk vägg (diklorophen)

  3. trädslagen P. silvestris och P. contorta

Försöket anlagt våren 1979. Radförsök med 4 block. Antal försöksled 11, totalt antal individer 860. Revisioner utförda 1979, 1980 och 1981.

Framtidsplanering: Fortsatt skötsel och underhåll vid revisioner 1993 och 2003, inklusive stabilitetsstudier och rotgranskning.

Plan finns - Antal försök: 1

Slutår: Tidigast 2003

Projektnr: 05

Projektnamn: Försök med olika behållartyper - Hornsjön

Prioritet: 1        2

Projektbeskrivning:

Syfte: Att studera långsiktiga effekter på stabilitet och rotutveckling i fält för plantor, som odlats i olika behållare. Försöket anlagt våren 1979. Radförsök med 4 block. Antal försöksled 11, totalt antal individer 720. Revisioner utförda 1979, 1980, 1981 och 1982. Vid 1988 års revision gjordes stabilitets- och rotstudier.

Fortsatt drift: Skötsel och underhåll med stabilitetsstudier och rotgranskning 1998. Resultaten från 1988 års revision visar, att vissa plantbehållare ej är lämpliga.

Plan finns - Antal försök: 2

Slutår: Tidigast 1998

Projektnr: 09

Projektnamn: Stabil framtidsskog

Prioritet: 1        6

Projektbeskrivning:

Syfte: Att undersöka betydelsen av behållarutformning, rotstyrningsprincip, behållarvolym och odlingstid för plantans stabilitet på skogs- och åkermark. I projektet ingår även försök för att fastställa planteringspunktens betydelse för stabiliteten. Tall, gran och contortatall ingår i undersökningen.

Fältförsöken anlagda våren 1992. Försöksleden lottade på parceller med 5-12 plantor/parcell. Samtliga försök anlagda med 6 upprepningar/lokal. Planen innebär fortsatt skötsel samt tillväxtstudier och rotgranskning.

Plan finns - Antal försök: 6

Slutår: 2010

 

14 - Skogsskötsel

Projektnr: 01

Projektnamn: Försök med alternativa planteringsförband

Prioritet:   1            4      Försök anlagda inom försöksparkerna

                   2           28    Försök anlagda utanför försöksparkerna

Projektbeskrivning:

Syfte:Att visa biologiska, tekniska och ekonomiska för- och nackdelar vid övergång från kvadratförband till enkel- eller dubbelradförband vid plantering. Anlagt 1982-84.

Antagande: Planteringar kan förbättras genom att ändra förbandets mönster, kostnad kan minskas utan försämrat slutresultat. Projektet kopplat till praktisk användning, etablerat över hela landet. Försöken anlagda av respektive markägare (AssiDomän och företag) med undantag av ett försök inom varje försökspark, de senare anlagda med större noggrannhet och med flera försöksled.

Försöksled inom FP: Bra standard, jämn mark, 3 upprepningar med kappor, 5 försöksled. Olika trädslag på olika lokaler.

Försöksled utanför FP:  3 försöksled/lokal, 1 ha/led och ett förbandsmönster:

  1. kvadratförband

  2. enkelradsförband

  3. dubbelradsförband

Plantantal/ha lika för samtliga förband. SLU svarar för det biologiska, SkogForsk för det tekniska och ekonomiska. Uppskattning: 10 cirkelytor/försöksled med fast, dold markering. Resultatet varierande. Markförhållandena inte jämförbara mellan försöksleden. Svårt att ordna enkelrads/dubbelradsförband med korrekt plantantal, 2.500 plantor/ha. Av anlagda lokaler/försök finns 28 kvar.

Avsikt: SkogForsk skulle pröva mekaniserad röjning inom försöken, men intresset nu svalt. Försöken kan ev. utnyttjas till undersökningar med kvistning och gödsling. Resultaten antyder sänkta föryngrings- och röjningskostnader. Kvarvarande försök nu på tillväxt, ev. reducering till 10 st lokaler utanför försöksparkerna.

Plan finns -  Antal försök: 4 - 28

Slutår: 2050

Publicering:

Davidsson, A. 2002. Värdering av granplantering i rektangelförband jämfört med kvadratförband. Examensarbete under tryckning. (Ssko 2339-2344)

Projektnr: 02

Projektnamn: Skogsskötselintensitet

Prioritet:   1

Projektbeskrivning:

Syfte: Att visa produktionen efter olika ambitionsnivåer avseende skogsvårdsåtgärder för att överbrygga en eventuell framtida virkessvacka. Försöken anlagda i mitten av 1980-talet på initiativ av B. Elfving och P-O. Bäckström.

Försöken skulle resultera i ett paket med åtgärder. 3 försöksled/nivåer:

  1. hög: Sköt skogen efter bästa förmåga, praktiskt sett (på företagsnivå), satsa mer arbete/mer pengar. Ingen hyggesvila, noggrann och effektiv markberedning (högläggning), genetiskt förädlat frö, bästa möjliga plantor, snytbaggeskydd, rätt tidpunkt för röjning etc.

  2. låg: Inga åtgärder.

  3. mellan: Normal skötsel, ingen information om försöksverksamhet till ägaren.

Varje försöksled - 1 ha.

Försökslokaler rekognoserade före slutavverkning av gamla beståndet, då försöksområdena valdes och undersöktes. Ytorna, 2 st anlagda synligt, den tredje med dolda markeringar. Inga synpunkter på slutavverkning lämnades av projektledarna. Anläggning våren efter avverkning. 15 av 16 lokaler återstår. Projektet ger bra kontroll av kostnader och åtgärder. Markbehandling och plantmaterial inte jämförbart. På flera lokaler har kännedom om det gamla beståndet gått förlorad, då slutavverkningen ej följde ursprunglig planering (annat bestånd avverkades i stället). Etableringsfasen avslutad. Lövröjning utförd på några lokaler. Inga åtgärder planerade före 1997.

Plan finns -  Antal försök: 15

Slutår: 2050

Publicering:

von Sydow, F. 1992. Snytbaggarna och skogsvården. Skog & Forskning, 3: 22-26.

von Sydow, F. 1995. Abundance and impact of the pine weevil Hylobius abietis (L.) in relation to breeding substrate condition and silvicultural practices. Dissertation: Swed. Univ. of Agri. Sciences. Uppsala. 24 pp. ISBN-91-576-5057-8.

Sjögren, H. & Näslund, B-Å. 1996. Försök med olika skogsskötselintensitet. Dokumentation av försöksanläggning 1984-1988. SLU, inst. för skogsskötsel. Arbetsrapporter 117. 35 sidor. (projekt 2)

Örlander, G. & Elfving, B. 1997. Olika intensitet vid beståndsanläggning. K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 136(5):29-33.

von Sydow, F. 1997. Abundance of pine weevils (Hylobius abietis) and damage to conifer seedlings in relation to silvicultural practices. Scand.J.For.Res. 12: 157-167.

Projektnr: 03

Projektnamn: Värdeproduktion i skiktad skog skapad genom befriande gallring och berikande plantering

Prioritet:   3

Projektbeskrivning:

Inom tolv ytor, vardera 9 ha, har bestånd och ståndort beskrivits runt 144 fasta provpunkter. Registreringarna har skett dels före avverkningen, dels omedelbart efter. På vissa punkter har natur- och kulturplantor samt träd koordinatsatts.

Avsikt: Att följa utvecklingen under 20 år efter avverkningen.

Tre fjärdedelar av arealen har grönrisplanterats med insektsskyddade plantor av såväl gran som tall. Inom denna del har avverkningsintensiteten varierats alltifrån kalläggning till svag höggallring. En fjärdedel av ytan har planterats på konventionellt sätt efter markberedning.

Bearbetningen ska främst belysa vilken beståndsstruktur som kännetecknar punkter där tall producerar högvärdigt virke i stor mängd. I andra hand ska samma sak belysas för gran.

Plan finns -  Antal försök: 1

Slutår: 2015

Publicering:

Jäghagen, K. 1997. Impact of competition on survival, growth, and tree characteristics of young conifers. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 32:1-29. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-5316-X. (skötsel-ytor 200, 867, 2051-2054)

Hagner, M., Lohmander, P. & Lundgren, M. 2001. Computer-aided choice of trees for felling. For. Ecol. Manage. 151: 151-161.

Hagner, M. & Molin, M. 1998. Liberation thinning combined with enrichment planting. A full-scale test in a mountain forest in northern Sweden. Biologic and economic results after six years. SLU, inst för skogsskötsel. Arbetsrapporter 129, 75 sidor.

Hagner, M. 1992. Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning kombinerad med plantering. Arbetsrapporter 63.

Ekelund, M. 1999. Wind- and snow damage in uneven-sized conifer forest in Sweden thinned from above. Examensarbete 1999:2. (skötsel-yta 2057)

Projektnr: 04

Projektnamn: Föryngring och tillväxt i fjällnära granskog samt i Blekinge

Prioritet:   1            2

                   D            2

Projektbeskrivning:

Försöken anlagda 1989-91. Kontrollerat experiment, 6 behandlingar, dels blädning, dels låggallring. 4 upprepningar, 2 st/lokal. Parcellstorlek 30x30 m netto, föryngringen uppskattas inom 5 st 100 m² stora cirkelytor. Allt uppmätt är koordinatsatt. Stämpling på rummet med hjälp av dator. Första inventeringen avser beståndsföryngringen. Revisioner efter 2, 5, 8, 12 och 20 år.

Demonstrationsytor anlagda i samarbete med SVS.

Plan finns -  Antal försök: 4

Slutår: 2015

Publicering:

Nilson, K. 2001. Regeneration dynamics in uneven-aged Norway spruce forests with special emphasis on single-tree selection. Doctoral thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 209. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-6093-X

Nilsson, K. & Lundqvist, L. 2001. Effect of stand structure and density on development of natural regeneration in two Picea abies in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 16, 253-259.

Lundqvist, L. & Fridman, E. 1996. Influence of local stand basal area on density and growth of regeneration in uneven-aged Picea abies stands. Scandinavian Journal of Forest Research 11, 364-369. (

Lundqvist, L. 1994. Beståndsföryngring i fjällnära granskog. SLU, Institutionen för skogsskötsel, Arbetsrapporter 80.

Projektnr: 06

Projektnamn: Helträdsutnyttjande och skogsproduktion

Prioritet:   1          20

                   2            1

Projektbeskrivning:

Till en del samverkan med inst f ekologi och miljövård.

Undersökning av effekten av ökad skördeintensitet på skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga.

På lång sikt har försöken störst värde, om de

  1. medger, att såväl beståndsutvecklingen som markegenskapernas förändring kan studeras parallellt

  2. behandlas konsekvent i syfte att provocera ekosystemet (ex.vis genom upprepat helträdsutnyttjande)

  3. har en enkel försöksdesign med tillräckligt många upprepningar och med en parcellstorlek, som ger en säker tillväxtskattning på beståndsnivå

  4. är oskadade.

I de flesta fall är behovet av åtgärder och revisioner litet under de närmaste 5-10 åren. Av projektets ytor, som registreras inom inst f skogsskötsel, har de 19 viktigaste åsatts högsta prioritet.

Plan finns -  Antal försök: 20 + 1

Slutår: 2050

Publicering:

Egnell, G. Leijon, B. 1999. Survival and growth of planted seedlings of Pinus sylvestris and Picea abies after different levels of biomass removal in clear-felling. Scandinavian Journal of Forest Research 14: 303-311.

Egnell, G. & Leijon, B. 1996. Harvest intensity in thinning - effects on short term production of Scots pine and Norway spruce stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 12: 17-26.

Egnell, G. 1999. Miljökonsekvenser av ökat uttag av biomassa från skogen. Från: De areella näringarnas roll i det svenska energisystemet efter år 2010 - Konsekvenser för markägare, näringsliv, kommuner och enskilda. Konferens på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien den 14 oktober 1998. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 5: 47-52.

Egnell, G. Nohrstedt, H-Ö. Weslien, J. Westling, O. Örlander, G. 1998. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation. Rapport nr 1. Skogsstyrelsen, Jönköping. Kan beställas eller laddas ner som PDF-fil från Skogsstyrelsen.

Egnell, G. 1997. In: The link between industry and research in Sweden with respect to the development of indicators of sustainable forest management. In: Indicators of Sustainable Forest Management. Abstracts. IEA Bioenergy, Task XII Activity 4.2 Conference, Eddleston, Scotland, 20-25 September 1997,  pp 34-35.

Egnell, G. 1997. Så får du bäst plantöverlevnad och uthållig produktion: Tag ut trädresterna men lämna barren kvar. Skogseko nr 2: 10-11

Egnell, G. Leijon, B. 1996. Kortsiktiga effekter på skogsproduktionen av helträdsuttag i gallring och slutavverkning. Från: Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring. Konferens på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien den 5 juni 1996. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 13: 73-82. KSLA, Stockholm.

Leijon, B. Egnell, G. 1996. Långsiktiga effekter på skogsproduktionen av stora uttag av avverkningsrester. Från: Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring. Konferens på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien den 5 juni 1996. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 13: 83-89.

Luhr, F. 1998. Helträdsutnyttjande i slutavverkning- en jämförande studie av tall- och granföryngringens tillväxtreaktion. Examensarbete 1998:2. (skötsel-ytor 2438+2444)

Projektnr: 07

Projektnamn: Föryngringsmetoder i svårt klimatläge

Prioritet:   2            5

Projektbeskrivning:

Analys av plantöverlevnad, höjdutveckling och skador samt bedömning av metodernas tilllämpbarhet i svårt klimatläge.

3 försök i höglägen anlagda i slutet av 1960-talet i trakterna av Arjeplog Nilsdal och Vallakielas, där föryngringen kommit upp under högskärm av björk, vilket medfört stor och tidig avgång bland planterade och sådda plantor. Ytorna 50x50 alt. 50x100 m, 6 resp. 4 upprepningar. Centra för tidigare cirkelytor måste lokaliseras på nytt.

Plantering av tall (3 sorter), gran (3 sorter), contortatall, svartgran och rysk lärk på sydväst- och nordostsluttning samt på krönet av 478 m höga Peltovaara, på gränsen till Ätnarova försökspark.

Plantering med 1-åriga tallplantor 1987, 2-åriga övriga trädslag 1988. 10 upprepningar med 10 plantor i rader/ståndort. Även demonstrationsytor à 50 eller 100 plantor finns.

Plan finns -  Antal försök: 5

Slutår: 2010

Publicering:

Fries C. 1991. Aspects of forest regeneration in a harsh boreal climate. Dissertation. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. (skötsel-ytorna 1397, 1398, 2405, 2569)

Projektnr: 08

Projektnamn: Produktionsytor i äldre tallkulturer

Prioritet:   2            10

Projektbeskrivning:

Syfte: Produktionsytor, varav de flesta engångsgallrade. Ytor anlagda av MoDo inom egna skogar. Ytorna, 45 - 85 år gamla utgör de äldsta kulturbestånden i Norrland. Mätning utförd 1988, 1997.

Plan finns -  Antal försök: 10

Slutår: 2008

Projektnr: 09

Projektnamn: Äldre produktionsytor med contortatall

Prioritet:   2            37

Projektbeskrivning:

Uppföljning av produktion och avgång i de äldsta contortatallbestånden i Sverige. Används för produktionsprognoser för contortatall samt studier av stormfastheten. Beståndet ofta så litet, att det utgör försöksytan. Se vidare inst f skogsskötsel, Arbetsrapport nr 34, 1990.

Plan finns -  Antal försök: 37

Slutår: 2008

Projektnr: 10

Projektnamn: Beskogning av öppna skogliga våtmarker

Prioritet:   1            4

Projektbeskrivning:

Syfte: Att utveckla ståndortsanpassade metoder för beståndsanläggning på öppen myr.

Behandling: Dels ogödslat, dels gödslat.

Plan finns -  Antal försök: 4

Slutår: 2020

Projektnr: 11

Projektnamn: Beståndsvård på skogliga våtmarker

Prioritet:   1            6

Projektbeskrivning:

Syfte: Att bestämma gallringsstyrkans inverkan på volym- och värdetillväxt i bestånd på dikad våtmark samt effekten av kompletteringsdikning vid hög gallringsstyrka. 6 lokaler i södra Sverige, totalt 30 ytor, areal 25x40 m. Projektet sker i samarbete med FFRI (Metla), Rovaniemi, Finland, som har etablerat motsvarande försök.

Grundvattennivåmätning, kartering av varje enskilt träd samt barr- och torvprovtagning ingår i materialinsamlingen.

Plan finns -  Antal försök: 6

Slutår: 2020

Publicering:

Hökkä, H., Penttilä, T. & Hånell, B. 1996. Effect of thinning on foliar nutrients in boreal pine stands on drained peatlands. Can. J. For. Res. 26: 1577-1584.

Projektnr: 12

Projektnamn: Beståndsavveckling och skogsförnyelse på högproduktiva torvmarker

Prioritet:   1            9

Projektbeskrivning:

Torvmarksförsök - plantering och naturlig föryngring. Avser att finna lämpliga metoder för att avveckla slutavverkningsmogen granskog på högproduktiv torvmark och att därefter etablera nytt bestånd.

Plantering och självföryngring på kalhygge och i olika täta högskärmar. 2 st lokaler i norra Sverige, 3 i Mellansverige och 3 i södra Sverige. Det finns drygt 1 miljon ha torvtäckt mark i de tre högsta bonitetsklasserna, där nästa skogliga åtgärd är slutavverkning. Hög biologisk mångfald. Snytbaggefaran mindre under högskärm än på kalyta.

Plan finns -  Antal försök: 9

Slutår: 2010

Publicering:

Holgén, P. 1999. Seedling Performance, Shelter Tree Increment and Recreation Values in Boreal Shelterwood Stands. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 120:1-43. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.  ISBN 91-576-5642-8. 

Holgén, P. & Hånell, B. 2000. Performance of planted and naturally regenerated seedlings in Picea abies-dominated shelterwood stands and clearcuts in Sweden. For. Ecol. Manage. 127: 129-138.

Hånell, B. & Ottosson-Löfvenius, M. 1994. Windthrow after shelterwood cutting in Norway spruce peatland forests. Scand. J. For. Res. 9: 261-269.

Hånell, B. 1993. Regeneration of Norway spruce forests on highly productive peatlands - Clearcutting or selective cutting? Scand. J. For. Res. 8, 518-527.

Projektnr: 13

Projektnamn: Gallringsförsök samt förbandsförsök i contortatall

Prioritet:   1            23

Projektbeskrivning:

Studier av olika gallringsstyrkors inverkan på contortatallens produktion samt studier av produktion, kvalitet och stormfasthet i förbandsförsök. Av de senare är 3 anlagda av SCA i mellersta och övre Norrland och 2 nyanlagda av SLU i Småland. 10 st gallringsförsök etablerade, några återreviderade efter första gallringsingreppet. Se Agestam, E. 1990, inst f skogsskötsel, Arbetsrapport nr 50.

Plan finns -  Antal försök: 23

Slutår: 2050

Publicering:

Elfving, B. 1998. Thinning models and yield in lodgepole pine and Scots pine stands in Sweden. In: Bamsey, C. (ed.). Stand density management: planning and implementation. Proceedings, conference Nov-97 in Edmonton, Canada. ISBN 0-9695385-4-5, pp 12-17. (Sprod projekt 20, Ssko projekt 13 m fl)

Elfving, B. 1996. Förbands- och gallringsförsök med contorta. Mätdata från 1992-1995. SLU, inst för skogsskötsel. Arbetsrapporter 110. 23 sidor.

Projektnr: 14

Projektnamn: Fasta försök med Abies grandis

Prioritet:   2            7

Projektbeskrivning:

Studien omfattar 7 bestånd/lokaler med 1 försöksyta i varje, areal 0,10 ha. Varje lokal har en jämförelseyta med gran. Anläggning och 1:a revision gjord 1987, beståndsålder 8-20 år. Revision 2 utförd 1992. Examensarbete 1987:6.

OBS finns ej i register!

Plan finns -  Antal försök: 7

Slutår: 2050

Publicering:

 

Projektnr: 15

Projektnamn: Skogsodling i hårt klimat, Gippervare

Prioritet:   2            1

Projektbeskrivning:

Skogsodlingsförsök/trädslagsförsök i svårt klimatläge anlagt 1987. Följande trädslag ingår: Tall, gran, contortatall, sibirisk lärk, Abies sibirica och Alnus crispa. Anläggning dels med markberedning, dels utan markberedning, dels i björk, dels röjt. Parcellstorlek 0,10 ha.

Plan finns -  Antal försök: 1

Slutår: 2040

Projektnr: 16

Projektnamn: Gallring i lärk

Prioritet:   1            2

Projektbeskrivning:

Projektet omfattar 2 st lokaler:

Valåberget, N Hoting: Planterat 1932, 3 förband med lärk från Arkangelskområdet, 6,0 ha. Försöket omfattade 2 mindre avdelningar, mätta vid 3 tillfällen. 1988 anlades 6 parceller, vardera c:a 0,5 ha. 3 ytor gallrades, 3 lämnades orörda. Samtliga träd koordinatsatta och parcellkartor upprättade. Jämförelse med tall finns.

Fiskåvattnet, SO Gäddede: Beståndet anlagt 1958, 4,5 ha. Försöket anlagt 1987, 7 parceller, 0,10 ha stora, varav 1 jämförelseyta i tall. 2 gallringsstyrkor samt stamkvistning. Koordinatsättning har gjorts och ytkartor upprättats.

Plan finns -  Antal försök: 2

Slutår: 2050

Projektnr: 17

Projektnamn: Proveniensförsök med douglasgran

Prioritet:   1            7

Projektbeskrivning:

7 försök anlagda 1989-90. Försöket omfattar 13 provenienser, 160 enskilda-trädavkommor. Försöksareal c:a 4 ha/lokal. 2 typer av försök:

  1. 1-trädsparceller för studium av ungdomsutveckling.

  2. Demonstrations- och produktionsförsök, 1 yta/proveniens (0,072 ha) per lokal.

Plan finns -  Antal försök: 7

Slutår: 2040

Publicering:

Martinsson, O. 2001. Tillväxt och överlevnad i familjetest av Douglas (Pseudotsuga menziesii(Mirb) Franco) åtta eller nio år efter anläggning i södra och mellersta Sverige. SLU, inst. för skogsskötsel. Arbetsrapporter 168. 10 sidor.

Martinsson, O & Kollenmark, R 1994: Överlevnad i proveniensförsök av Douglas (Pseudotsuga menziesii (Mirb) Franco). SLU, inst för skogsskötsel, Arbetsrapporter 91. 53 sidor.

Projektnr: 18

Projektnamn: Proveniensförsök med contortatall på myr

Prioritet:   2            Svenjunga

                   3            Bullmyran

Projektbeskrivning:

Proveniensstudier med contortatall på myrmark. 5 contortatall-, 1 tall- och 2 Picea marianaprovenienser. Totalt 1,70 ha/lokal, kappor finns.

Försöksdesign: Blockförsök, 10x10 plantor/försöksled, 6 upprepningar. Antal lokaler 2 (ursprungligen 3), Svenljunga och Bullmyran (Näbban nedlagt). Bullmyran omplanterat med 1 proveniens contortatall.

Plan finns -  Antal försök: 2

Slutår: 2040

Projektnr: 19

Projektnamn: Proveniensförsök med 6 olika trädslag på rotrötemark

Prioritet:   3            2

Projektbeskrivning:

Proveniensförsök/trädslagsförsök på rotrötemark anlagt 1981. 12 försöksled finns samt följande trädslag: Pinus contorta - 7 provenienser, Larix sibirica, Picea glauca, Picea abies, Pinus sylvestris, Betula pendula.

Försöksdesign: 1-trädsparceller, 12 försöksled, 150 träd/försöksled, 0,76 ha/lokal.

OBS finns ej i register.

Plan finns -  Antal försök: 2

Slutår: 2040

Projektnr: 20

Projektnamn: Proveniensförsök med lärk

Prioritet:   2            23

Projektbeskrivning:

Proveniensförsök med lärk, 18 ytor, anlagda 1960-74 av Milan Simak. Avser att klarlägga de biologiska förutsättningarna för de olika lärkarternas introduktion i Sverige. 6 olika lärkarter, mellan 7 och 55 provenienser/lärkart och lokal. Varierande försöksdesign:

1-, 4x4-, 5x5-, 7x7-, 10x10- eller 20x20-plantsparceller. 7 lokaler är mera värdefulla och värda att följa:

Larix decidua: Siljansfors, Remningstorp

Larix laricina: Svevekull, Falträsk, Remningstorp

Larix kaempferi: Öskär, Maglehem

Plan finns -  Antal försök: 23

Slutår: 2040

Publicering:

Martinsson, O. 1998: International activities on Larch. In: LARIX 98 - World resources for breeding, resistance and utilization, IUFRO Interdivisional Symposium, September 1-5, 1998, Krasnoyrask Siberia, Russia, p 62.

Martinsson, O. 1998: Yield of Larix sukaczewii Dyl. in northern Sweden. In: LARIX 98 - World resources for breeding, resistance and utilization, IUFRO Interdivisional Symposium, September 1-5, 1998, Krasnoyrask Siberia, Russia, p 62.

Abaimov, A, Lesinski, J, Martinsson, O and Milyutin L 1998: Variability and ecology of Siberian larch species - SLU, Dep of Silviculture, Report 43, 123 pp.

Projektnr: 21

Projektnamn: Äldre sibirisk lärk

Prioritet:   2

Projektbeskrivning:

19 äldre lärkbestånd, i regel små, anlagda mellan 1898 och 1952. Samtliga etablerade i Norrland (BD, AC, Y, och Z län). Försöken reviderade 3 gånger.

Plan finns -  Antal försök: 19

Slutår: 2020

Publicering:

Martinsson, O. 1998: International activities on Larch. In: LARIX 98 - World resources for breeding, resistance and utilization, IUFRO Interdivisional Symposium, September 1-5, 1998, Krasnoyrask Siberia, Russia, p 62.

Martinsson, O. 1998: Yield of Larix sukaczewii Dyl. in northern Sweden. In: LARIX 98 - World resources for breeding, resistance and utilization, IUFRO Interdivisional Symposium, September 1-5, 1998, Krasnoyrask Siberia, Russia, p 62.

Abaimov, A, Lesinski, J, Martinsson, O and Milyutin L 1998: Variability and ecology of Siberian larch species - SLU, Dep of Silviculture, Report 43, 123 pp.

Projektnr: 22

Projektnamn: Proveniens- och odlingsförsök med fågelbär, rönn, hägg och masurbjörk

Prioritet:   2            1

Projektbeskrivning:

Lokaler:

  • Fågelbär: Lerdala, Tranemåla, Remingstorp

  • Masurbjörk: Tranemåla, Remingstorp

  • Rönn, hägg, masurbjörk: Innertavle, Tobiero, Granberget

Plan finns -  Antal försök: 8

Slutår: 2040

Publicering:

Martinsson, O. 2001: Wild cherry (Prunus avium L.) for timber production – Consequences for early growth from selection of open-pollinated single tree progenies in Sweden. Scand J For Res., 16, 117-126.

Martinsson, O. 2000. Fågelbär (Prunus avium L.) för virkesproduktion – genetiskt urval och tidig höjdtillväxt baserad på svenska frökällor. SLU, inst. för skogsskötsel. Arbetsrapporter 148. 25 sidor.

Martinsson, O. 2000: Masurbjörk Produktion och virkesanvändning. Konferens vid Lövträinstitutet i Ydre, 11-12 augusti 1998. SLU, inst skogsskötsel, Arbetsrapporter 149. 20 sidor.

Martinsson, O. 2000: Nordens ädla träd i skog och träpodukter – Temadag vid Sveriges lantbruksuniversitet den 26 oktober 1999. SLU, inst. för skogsskötsel, Arbetsrapporter 150. 15 sidor.

Martinsson, O., 2000: Nordens ädla lövträd i skog och träprodukter. Landsbygd i Västerbotten, 1, 23-24. 

Martinsson, O. & Vetchinnikova, L. 1999: Management, reproduction and protection of Karelian birch in Fennoscandia, In:Biological basis of the study, management and protection of flora, fauna and soil cover in eastern Fennoscandia. International conference and scientific session of the Department of General Biology, RAS, Petrozavodsk, 64-65. 

Martinsson, O. 1997. Masurbjörk. Anläggning av fröplantage och avkommeförsök. SLU, inst. för skogsskötsel. Arbetsrapporter 128. 15 sidor.

Martinsson, O. 1994: Odlingsförsök på åkermark med rönn, hägg och masurbjörk - SLU, inst för skogsskötsel, Arbetsrapporter 85. 15 sidor.

Martinsson, O & Kvillemo, P. 1994: Odlings- och proveniensförsök med fågelbär - SLU, inst för skogsskötsel, Arbetsrapporter 81. 26 sidor.

Projektnr: 23

Projektnamn: Skogsodling i höglägen - Stefanssons serie

Prioritet:   3            15

Projektbeskrivning:

I försöken ingår trädslagen tall, gran och lärk. - Odokumenterade försök.

Plan saknas -  Antal försök: 15

Slutår: 2020

Projektnr: 24

Projektnamn: Produktionsfrämjande markberedning

Prioritet:   2            15

Projektbeskrivning:

Samprojekt med P-O. Bäckström och J-E. Lundmark. Ett nordligt och ett sydligt försök är anlagt. Försöket avser långsiktiga studier av olika markberedningseffekter. Bra, välskötta, väletablerade försök, statistiskt fulländade. Avsikten var, att Lundmark skulle utföra markundersökningar, men detta har inte fullföljts.

Plan finns -  Antal försök: 15

Slutår: 2050

Publicering:

Mattsson, S. 2002. Effects of site preparation on stem growth and clear-wood properties in boreal Pinus sylvestris and Pinus contorta. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 240. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-6324-6 . 

Egnell, G., Albrektson, A., Örlander, G., Jansson, E. & Sjögren, H. 1991. Hesselmans helhackningsförsök på tallhed i Vindeln - tillväxt och näringsförhållanden 67 år efter markberedning. Arbetsrapporter nr 55. Institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå. (skötsel-yta 2655)

Jansson, E. & Näslund, B-Å. 1993. Markberedningens inverkan på produktionen. Data från 10-årsrevisionen av Rätanförsöket. SLU, inst. för skogsskötsel. Arbetsrapporter 72. 30 sidor.

Projektnr: 26

Projektnamn: Beståndsanläggning och produktion av ädla lövträd

Prioritet:   2            1

Projektbeskrivning:

Försöket anlagt 1989 (block 1 och 2) samt 1991 (block 3). I försöket ingår följande trädslag: Ek/lärk, lind, lönn, fågelbär, ask och päron/valnöt. Areal, totalt c:a 7 ha. Parcellstorlek 0,30 - 0,60 ha/ trädslag och upprepning. Hägnat. Privat, mycket intresserad markägare, som sköter försöket.

Plan finns -  Antal försök: 1

Slutår: 2050

Publicering:

Gustavsson, S. 1998. Beståndsdynamik i en almdominerad ädellövskog i rasbranten av Kinnekulle munkängar. Examensarbete 1998:12.

Projektnr: 27

Projektnamn: Nya trädslagsförsök

Prioritet:   2            11

Projektbeskrivning:

Samprojekt SLU/SkogForsk.

Projektet omfattar totalt 9 lokaler och anläggning skedde 1992-94.

SkogForsk skötte anläggningen och SLU har därefter tagit över försöket.

Plan finns -  Antal försök: 11

Slutår: 2050

Projektnr: 28

Projektnamn: Snabbväxande lövträd

Prioritet:   2            3

Projektbeskrivning:

Åkerplanteringar med balsampoppel, björk och gran, Innertavle (AC-län), röjningsytor i hybridasp, Stöde (Y-län) och ask (E-län). De senare ytorna omförs på sikt till homogena produktionsytor för långsiktig uppföljning. Ytorna vid Innertavle utgör produktionsförsök med olika trädslag i 2-3 upprepningar.

Plan finns -  Antal försök: 3

Slutår: 2050

Projektnr:

Projektnamn: Produktionsytor i naturskog

Prioritet:   1            13

Projektbeskrivning:

Långsiktig uppföljning av naturskogens dynamik. Ytorna etablerade inom reservat, i bestånd på väg att utvecklas till granbestånd. Vid anläggningen genomfördes detaljerad vegetationsbeskrivning med fotodokumentation, inventering av lågor etc. 20 m cirkelytor. Koordinatsättning. Revideras med c:a 10 års intervall.

Objekt

Län

Naturgeografisk region

1. Hällberget

BD

Norra Norrlands barrskogsområden och bergkulleslätter

2. Solberget

BD

-”-

3 Kirjesålandet

AC

Förfjällregion med huvudsakligen nordligt boreal vegegetation

4 Kirjesålandet

AC

-"-

5 Fågelmyrkölen

AC

Norra Norrlands barrskogsområden och bergkulleslätter

6 Rävliden

AC

-"-

7 Offerdalsberget

Z

Jämtlands kambrosilurområden

8 Stenbittjärn

Y

Norrlands vågiga bergkullterräng och mellanboreala skogsområde

9 Svartnäsudden

Y

-"-

10 Ensjöreservatet

X

-"-

11 Ensjöreservatet

X

-"-

12 Brassberget

X

-"-

13 Gåsberget

W

-"-

 

Beståndstyper

Objekt

Granskog utan brandpåverkan

1, 3, 5, 7

Barrdominerad skog med svag brandpåverkan

8, 9

Lövskog uppkommen efter brand

4, 12, 13

Blandskog uppkommen efter brand

6

Barrdominerad skog med stark brandpåverkan

2, 10

Brandpräglad tallskog

11

 

Plan finns -  Antal försök: 13

Slutår: 2050

Publicering:

Linder, P., Elfving, B. & Zackrisson, O. 1997. Stand structure and successional trends in virgin boreal forest reserves in Sweden. For. Ecol. Manage. 98:17-33.

Linder, P. & Elfving, B. 1996. Permanenta provytor i urskogsartade bestånd i norra Sverige.  SLU, inst för skogsskötsel. Arbetsrapporter 111. 103 sidor.

Projektnr: 30

Projektnamn: Årsmånsförsök - försöksparkerna

Prioritet:   2            6

Projektbeskrivning:

Startade 1985 på Svartbergets försökspark och på Ätnarova, Jädraås, Siljansfors, Tönnersjöheden och Asa försöksparker 1991. Varje år utsås frö ur ett bestämt parti under standardiserade former. Sådd efter markberedning, dels direkt på mineraljorden, dels i fördjupningar, efter s.k. pyramidbehandling. Vardera behandling omfattar 30 såddfläckar, 10 frön/fläck. Fläckarna fördelade på 2 block. Blocken omfattar 11 st 15 m långa rader med 2 m förband. Raderna besås i löpande ordning, en rad/år under en 10-årseriod. Inom raden är fläckarna parade med 1 m förband. Behandlingen lottas inom fläckpar. Plantorna avverkas vid 10 års ålder, varefter marken i aktuell rad trädas 1 år, innan den åter besås.

Sådden görs på våren vid för varje försökslokal lämplig tidpunkt och plantbildningen inventeras efter 1, 2 och 3 månader. Äldre plantor räknas endast på hösten, då även planthöjder mäts. År 1-3 mäts högsta planta/fläck. Efter 4 vegetationsperioder utförs röjning till maximalt 15 plantor/rad. På dessa plantor mäts bl.a. höjd, toppskottslängd, barrvikt och grenantal. Även skador registreras.

Från år 4 omfattar höstmätningen även toppknoppens diameter, antal sidoskott i årets grenkrans samt barrens torrvikt.

Plan finns -  Antal försök: 6

Slutår: 2030

Projektnr: 31

Projektnamn: Förband-röjning-gallring-produktion

Prioritet:   1            1

                   2            4

                   3            4

                   D            1

Projektbeskrivning:

Studier av beståndsutveckling och produktion vid vitt skilda skötselalternativ.

Prioritet

Lokal

Försöksnr

2

Lövkonkurrensförsöket, Mickelsträsk

2351

3

Punktröjning, Kvarnlund

2352

3

Wretlinds toppningsförsök i Malå

2181

3

Försök med gallring o gödsling, Svartberget

3000

1

Extrem hög-resp. låggallring, Svartberget

2182

2

Granröjning, Storkåtatjärnberget

2177

3

Lövplanteringsförsök, Alvik

2180

2

Naturbestånd/kulturbestånd, Storliden

2176

D

Best.föryngr./plantering, Svartberget

2178

2

Produktionsförsök, Rosinedal

2180

Plan finns ? -  Antal försök: 6

Slutår: ?

Publicering:

Mörling, T. 1999. Effects of Nitrogen Fertilisation and Thinning on Growth and Clear Wood Properties in Scots Pine. Doctoral thesis Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 84. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-5618-5. (skötsel-yta 3000)

Karlsson, A., Albrektsson, A., Elfving, B. & Fries, C. 2002. Development of Pinus sylvetris main stems following  three different precommercial thinning methods in a mixed stand. Scand. J. For. Res., in press. (skötsel-yta 2352)

Valinger, E., Elfving, B. & Mörling, T. 2000. Twelve-year growth response of Scots pine to thinning and nitrogen fertilisation. For. Ecol. Manage. 134:45-53. (skötsel-yta 3000)

Mörling, T. (2001). Intra-annual ring characters in Scots pine during 12 years following nitrogen fertilisation and thinning. Wood Science (in press) (skötsel-yta 3000)

Mörling, T. (2001). Evaluation of annual ring width and ring density development following fertilisation and thinning of Scots pine . Annals of Forest Science 59:xx-xx (skötsel-yta 3000)

Mörling, T. & Valinger, E. 1999. Effects of fertilisation and thinning on heartwood area, sapwood area, and growth in Scots pine. Scandinavian Journal of Forest Research 14, 462-469. (skötsel-yta 3000)

Valinger, E. 1993. Effects of thinning and nitrogen fertilization on growth of Scots pine trees: total biomass increment, needle efficiency, and aboveground allocation of biomass increment. Canadian Journal of Forest Research 23, 1639-1644. (skötsel-yta 3000)

Valinger, E. 1993. Crown development of Scots pine trees following thinning and nitrogen fertilization . Studia Forestalia Suecica 188, 1-12. (skötsel-yta 3000)

Valinger, E. 1992. Effects of wind sway on stem form and crown development of Scots pine (Pinus sylvestris L.). Australian Forestry 55, 15-21. (skötsel-yta 3000)

Valinger, E. 1992. Effects of thinning and nitrogen fertilization on stem growth and stem form of Pinus sylvestris trees. Scandinavian Journal of Forest Research 7, 219-228. (skötsel-yta 3000)

Ottosson Löfvenius, M., Elfving, B. & Jones, J. 2000. Globalstrålningen i bestånd med olika gallringssyrka. SLU, Vindelns Försöksparker. Skog & Trä 2000:1. 7 sidor. (skötsel-yta 2182)

Elfving, B & Fries, C. 1995. Lövkonkurrensförsöket 2351 vid Mickelsträsk. SLU, inst för skogsskötsel. Arbetsrapporter 101. 17 sidor. (skötsel-yta 2351)

Mörling, T. & Valinger, E. 1996. The effect of fertilisation and thinning on heartwood formation in Scots pine (Pinus sylvestris L.). Poster and handout presentation at the Second IUFRO workshop (IUFRO WP S5.01-04, Biological Improvements of wood properties), Connection between silviculture and wood quality through modelling approaches and simulation software. Kruger National Park, South Africa, Aug. 24 - Sept. 1, 1996. (skötsel-yta 3000)

Valinger, E. 1992. Tallen vänder tillväxten efter vinden. Skogsfakta Nr 11. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Info/Skog, Uppsala. (skötsel-yta 3000)

Projektnr: 32

Projektnamn: Försök på försöksparkerna

Prioritet:   368 försök anlagda inom försöksparkerna

Projektbeskrivning:

Alla försök vilande.

Publicering:

Hansson, P. 1996. Gremmeniella abietina in Northern Sweden. Silvicultural aspects of disease development in the introduced Pinus contorta and in Pinus sylvestris. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Silvestria 10:1-40. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-5209-0. (skötsel-yta 2569)

Fries C. 1991. Aspects of forest regeneration in a harsh boreal climate. Dissertation. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. (skötsel-ytorna 1397, 1398, 2405, 2569)

Hansson, P & Karlman, M. 1997. Survival, height and health status of 20-year-old Pinus sylvestris and P. contorta after different scarification methods and planting periods in harsh boreal climate. - Scand. J. For. Res. 12:340-350. (skötsel-yta 2569)

Örlander, G., Hallsby, G., Gemmel, P. & Wilhelmsson, C. 1997. Inverting improves establishment of Pinus contorta and Picea abies – 10-year results from a site preparation trial in northern Sweden. Scand. J. For. Res. 13: 160-168. (skötsel-ytorna 2470-2483)

Roberts, B. 1999. The development of volume and quality after pre-commercial thinning of boreal pine at different stand heights. Examensarbete 1999:1. (Sprod:Bb-5001, 5015, 5020)

Publikationer från övriga fältförsök (ej specifierade försök eller nedlagda försök)

Publikationer från försök som enbart gjorts vid andra institutioner finns redovisade vid dessa projekt. Det gäller framförallt f.d. skogshushållning och skogsekologi.

Nyström, K. 2001. Growth models for young stands - Development and evaluation of growth models for commercial forests in Sweden. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 180. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.  ISBN

91-576-6064-6 (en lång rad äldre fältförsök vid SLU och SkogForsk)

Witzell, J. 1999. Risks Associated with the Introduction of Pinus contorta in Northern Sweden with Special Attention to Gremmeniella abietina and North American Rusts. Doctoral thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 89:1-32. Swedish University of

Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 91-576-5623-1. (skötsel-ytorna 3001-3005)

Norgren, O.1995. Growth differences between Pinus sylvestris and Pinus contorta . Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. ISBN 576-5003-9. (en stor mängd proveniens- och produktionsförsök vid SLU och SkogForsk)

Karlman, M. van der Kamp, B.J. & Witzell, J. 1997. The susceptibility of Pinus sylvestris to the rusts of Pinus contorta in western Canada. - Scand. J. For. Res. 12:168-178. (skötsel-ytorna 3001-3005)

Örlander, G., Egnell, G., Albrektson, A. 1996. Long-term effects of site preparation on growth in Scots pine. Forest Ecology and Management 86: 27-37. (äldre markbehandlings-försök)

Elfving, B., Ericsson, T. & Rosvall, O. 2001. The introduction of lodgepole pine for wood production in Sweden - a review. For. Ecol. Manage. 141: 15-29. (en mängd långsiktiga försök med tall och contorta vid SLU och SkogForsk)

Elfving, B. 1998. Thinning models and yield in lodgepole pine and Scots pine stands in Sweden. In: Bamsey, C. (ed.). Stand density management: planning and implementation. Proceedings, conference Nov-97 in Edmonton, Canada. ISBN 0-9695385-4-5, pp 12-17. (gallringsförsök med tall och contortatall vid SLU)

Elfving, B. & Kiviste, A. 1997. Construction of site index equations for Pinus sylvestris L. using permanent plot data in Sweden. For. Ecol. Manage. 98:125-134. (en mängd produktionsytor i planterade tallbestånd vid SLU)

Elfving, B. & Nyström, K. 1996. Yield capacity of planted Picea abies in northern Sweden. Scand. J. For. Res. 11:38-49. (en mängd försöksplanteringar med gran vid SLU och SkogForsk)

Elfving, B. & Nyström, K. 1996. Stability of site index in Scots pine (Pinus sylvestris L.) plantations over year of planting in the period 1900-1977 in Sweden. In: Spiecker et al. (eds.) Growth trends of European forests. European Forest Research Report No 5. (en mängd produktionsytor i planterade tallbestånd vid SLU)

Elfving, B., Tegnhammar, L. & Tveite, B. 1996. Studies of growth trends of forests in Sweden and Norway. In: Spiecker et al. (eds.) Growth trends of European forests. European Forest Research Report No 5. (en mängd produktionsytor i planterade tallbestånd vid SLU)

Norgren, O. & Elfving, B. 1994. Needle size and nitrogen concentration of Pinus sylvestris and Pinus contorta. Scand. J. For. Res. 9: 165-169. (en mängd proveniensförsök med contorta vid SLU och SkogForsk)

Jäghagen, K. & Albrektsson, A. 1996. Induced competition among Scots pine seedlings and its effect on future timber quality. New Forests 12: 163-174. (skötsel-ytorna 200+863) FvS finns ej. Nedlagda?

Lundqvist L. 1993. Changes in the stand structure on permanent Picea abies plots managed with single-tree selection. Scandinavian Journal of Forest Research 8, 510-517. (äldre försöksytor med blädning)

Egnell, G., Albrektson, A., Leijon, B., Lundmark, J.-E. & Örlander, G. 1994. Markbehandlingsförsöket på Ruuttirovaheden 56 år efter spadvändning och bränning. Arbetsrapporter nr 83. Institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå. (äldre mb-försök)

Egnell, G., Leijon, B. Sjögren, H. & Örlander, G. 1994. Markbehandlingsförsöket på Mölnafältet 70 år efter markberedning, risavröjning och risgödsling. Arbetsrapporter nr 87. Institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå. (äldre mb-försök)

Sonesson, J., Albrektson, A., Egnell, G., Lundmark, J.-E. & Örlander, G. 1994. Markbehandlingsförsöket på Anderforsheden - Bestånd, markvegetation och markkemi 62 år efter markberedning och bränning. Arbetsrapporter nr 82. Institutionen för skogsskötsel, SLU, Umeå.  (äldre mb-försök)

Elfving, B., Tegnhammar, L. & Tveite, B. 1996. Studies of growth trends of forests in Sweden and Norway. In: Spiecker et al. (eds.) Growth trends of European forests. European Forest Research Institute, Report No 5. (en mängd långsiktiga försök vid SLU och SkogForsk)

Elfving, B. & Nyström, K. 1996. Stability of site index in Scots pine (Pinus sylvestris L.) plantations over year of planting in the period 1900-1977 in Sweden. In: Spiecker et al. (eds.) Growth trends of European forests. European Forest Research Report No 5. (en mängd långsiktiga försök vid SLU och SkogForsk)

Elfving, B. & Tegnhammar, L. 1995. Varför ökar tillväxten? Fakta Skog nr 18 1995. (en mängd långsiktiga försök vid SLU och SkogForsk)

Norgren, O. & Elfving, B. 1995. Tall eller contorta - valet mellan stabilitet och tillväxt avgör. Fakta Skog nr 15 1995. (en mängd långsiktiga försök vid SLU och SkogForsk)

Elfving B. & Norgren, O. 1993. Volume yield superiority of lodgepole pine compared to Scots pine in Sweden. In Lindgren, D. (editor): Pinus contorta. From untamed forest to domesticated crop. Proceedings from meeting of IUFRO WP 2.02.06 Aug. 1992. Department of forest genetics and plant physiology, Swedish University of Agricultural Sciences, Report 11:69-80. (en mängd proveniens- och produktionsytor vid SLU och SkogForsk)

Lundqvist L. 1992. Blädning. Skog och Forskning nr 4/92, 4-9. (gamla blädningsytor)

Ahnlund, K 1999. Utvärdering av skador inom proveniensförsök med Pinus contorta i Nattavaara och Tärendö. Examensarbete 1999:4. (proveniensförsök med contorta hos SkogForsk)

Kindblom, C. 2000. Inverkan av föryngringsmetod och ungskogsbehandling på kvalitetsdaning och produktion i tall – analys av nära 50-åriga försök norr om Sundsvall. Examensarbete 2000:5. (Ssko 65, Sprod:Bb-5068, 5224, 1016)

Gufler, V. 2002. Available light at the forest floor as function of stand density and stand structure. Diplomarbeit am Institut für Waldbau, BOKU, Wien. (in press) (ett 20-tal långsiktiga försök vid Vindelns försöksparker)

15 - Trävetenskap

Projektnr: 01

Projektnamn: Långtidsförsök med träskyddsmedel - markkontakt och marin miljö

Prioritet:      3               1

Projektbeskrivning:

För att få sälja träskyddsmedel för impregnering krävs:

  1. Godkännande av Nordiska träskyddsrådet (NTR) beträffande effektiviteten i

    • markkontakt (klass A)

    • marin miljö (klass M)

  2. Godkännande av Kemikalieinspektionen beträffande miljö, arbetarskydd mm.

Provningar av effektiviteten utförs i långtidsförsök. NTR samordnar provningarna i Norden. Provningarna utförs vid:

  • SLU Sverige

  • DTI Danmark

  • VTT Finland

  • NTI Norge

Markförsök: Impregnering av försöksvirket utförs på inst. f. trävetenskap. Ett försöksled går alltid till Simlångsdalen, ett andra försöksled går till Danmark, Finland och Norge (rotation). Merparten av arbetet med provningarna utförs vid inst f trävetenskap, Uppsala.

Marina provningar: Utförs av inst. för trävetenskap vid Kristinebergs marinbiologiska station i Fiskebäckskil.

Standarder: Fältförsöken utförs enligt EN 252 (Europe Norm. Liknar en tidigare NTR-standard.) - De marina försöken enligt EN 275 (Liknar också en tidigare NTR-standard.)

Fältförsöken i Simlångsdalen startade i början av 1940-talet. Stolpar från första försöket finns fortfarande kvar på fältet.

Sedan 1968 är de flesta försök utsatta i NTR:s regi. År 1991 påbörjades provningar av 10 nya träskyddsmedel, som inte innehåller krom och arsenik. Dessutom provas helt metallfria medel, kemiskt modifierat trä och naturlig beständighet hos trä.

I Simlångsdalen finns också stolpar utsatta av WEI (Västeuropeiska Institutet). Mindre för-söksfält finns även i Sävar, Bogesund och Ultuna.

Även provningar ovan mark finns och dessa provningar kommer att öka i omfattning.

De fältförsök inst. f. trävetenskap driver, är internationellt uppmärksammade.

Fältet i Simlångsdalen är bland de största och mest kända i världen. Från vetenskaplig synpunkt utgör fältförsöken en källa till kunskap om vilka vednedbrytande organismer som finns i olika terrestra och marina miljöer.

Finansiering: Medelstillverkaren betalar en startavgift för de första 5 åren för varje träskyddsmedel, som provas. Från Svenska Träskyddsinstitutet får institutionen ett årligt anslag för de äldre försöken.

Publikationer:

Edlund, M-L and Bergman, Ö 2000. NWPC Field test with wood preservatives. Results from trials 1968 to 1989. NWPC Information No. 36/00

Bergman, Ö och Mazur, F 1994. Fältförsök med träskyddsmedel. 1992 års revision. Svenska Träskyddsinstitutets Meddelande 169

Borsholt, E and Henriksen, K 1992. Guideline for EN 252: Fieldtest method for determining the relative protective effectiveness of wood preservatives in ground contact. NWPC Information No. 23/90

Edlund, M-L 1998. Durability of untreated wood exposed in terrestrial test fields and microcosms . Material und Organismen 32 1998 Heft 4, 253-275.

Edlund, M-L 1998. Durability of preservative treated wood in terrestrial field tests. Material und Organismen 32 1998 Heft 4, 277-299.

Larsson Bredlid, P, Simonsson, R, Bergman, Ö and Nilsson, T. 2000. Resistance of acetylated wood to biological degradation. Holz als Roh- und Werkstoffen 58, 331-337.

Bergqvist, G and Holmroos, S 1994. Analysis of creosote posts after 40 years of exposure. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 94-50035

Larsson Bredlid, P and Simonsson, R. 1997. Resistance of acetylated wood to biological degradation. Evaluation of field test. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 97-30139.

Häger, B and Bergman, Ö 1997. Stake test with ammoniacal copper in combination with different agents started in 1962. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 97-30130.

Bergman, Ö 1998. Glued laminated poles. Progress report after 18 years’ testing. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 99- 20140.

Bergman, Ö 1996. Field trials with poles of Scots pine treated with six different creosotes. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 96- 30115.

Bergman, Ö 2000. Performance of treated and untreated fens posts of Scots pine and Norway spruce. The International Research Group on Wood Preservation. Document IRG/WP 00-30247.

Edlund, M-L.2002. Beständighet hos träskyddsbehandlade stavar provade i nordiska fältförsök sedan 1968. Uppdrag från Norsk Treteknisk Institutt

 


Kontaktinformation
Sidansvarig: ola.langvall@slu.se