Landskapsstudier

Gruvverksamhet i renskötselområdet - Ökad kunskap om gruvverksamhetens påverkan på renar, renskötsel och samisk kultur

Det övergripande målet för projektet är att öka och förbättra dialogen mellan gruvindustri, samhället och andra markanvändande aktörer. Det specifika målet för projektet är att utveckla verktyg och metoder för att sammanställa ny och bättre kunskap om hur gruvverksamhet påverkar renen, renskötseln och den samiska kulturen för att skapa bättre förståelse bland alla involverade markanvändare. Läs mer

Utvecklingsprojekt för ökad användning av drönare i rennäringen

Målsättningen med projektet är att utveckla drönare och metoder som underlättar och effektiviserar renskötseln, samtidigt som det bidrar till en ökad djurvälfärd för renarna. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Jordbruksverket och leds av SLU. Läs mer

Bygga gemensam kunskapsplattform för naturresursförvaltning i norr (BuSK)

Projektet är ett Northern Periphery and Arctic projekt och innefattar partners från Sverige, Norge, Finland, Island, Grönland, Färöarna och Irland. Projektet fokuserar på förvaltning av naturresurser, samordning av markanvändning och utvärdering av olika markanvändningsstrategier. Genom delstudier i de olika partnerområdena undersöks hur man tar hänsyn till, kombinerar och använder lokal, vetenskaplig och annan expertis i planering och förvaltning. Framför allt syftar projektet att ta fram planeringsverktyg som innefattar PGIS/PPGIS för att kunna ta till vara lokal och traditionell kunskap i beslutsfattande. Läs mer

Lokal utveckling baserad på traditionella och nya verksamheter inom familjeskogsbruket

Renbruksplan

Sedan 2000 pågår arbetet med att upprätta renbruksplaner i samarbete med samebyarna, Skogsstyrelsen och Sametinget. Läs mer

Kontakt: Per Sandström

Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND)

Den industriella markanvändningen ökar ständigt och det finns ett sug efter att ”producera mer av allting”. Det gör att behovet ökar för en bra förvaltning av den gröna infrastrukturen och att begränsa de kumulativa effekterna på miljön. Detta är särskilt akut för den samiska renskötseln som är beroende av sammanhängande betesmarker. CO-LAND undersöker hur myndigheter och beslutsfattare kan förbättra sin roll och sina beslut för att minska konflikterna mellan olika markanvändare i en tid när trycket på markerna ökar. Läs mer

Kontakt: Per Sandström

Study of the forest commons

PLURAL - Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation

Omkring hälften av den svenska skogsmarken ägs av småskaliga familjeskogsägare, vilket gör att småskogs- och sommarhusägare kan utgöra en betydande maktfaktor i att stödja lokal utveckling. Projektet utgår ifrån att det blivit mer och mer vanligt att leva och verka på fler platser, och att kommunal planering behöver anpassas till detta. Detta kan också stödja lokal utveckling och utöka länkarna mellan kommunen och dess utbor, samt öka förståelsen för olika preferenser och behov av markanvändning. Läs mer

Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan

Projektet syftar till att skapa inkluderande tillväxt i Norr- och Västerbottens skogssektor genom innovativ samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle i utveckling och utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för jämställdhet och jämlikhet. Läs mer

Jämställdhet som branschgemensam strategi för skogsbrukssektorn

Den svenska skogssektorn står inför stora utmaningar för att kunna anpassa sig till ökad konkurrens på råvaror, tjänster och arbetskraft i övergången mot en biobaserade ekonomin, vilket innebär större innovationsförmåga. Läs mer

Kartläggning av ekosystem och miljö förändringar inom renskötselområdet

Inom varje sameby pågår mängder av aktiviteter markanvändares aktiviteter vilka ofta förhindrar och försvårar renskötseln. Aktiviteterna gör ofta att vissa delar och samebyns marker är svårutnyttjade på grund av olika sorters hinder. Just nu finns ingen tydlig arena eller strukturerat arbetsätt för att föreslå och kommunicera hur, var och varför förbättrande åtgärder bör sättas in.  Detta projekt omfattar de två pilotsamebyarna Sirges och Tåssåsen egna specifika kartläggningar av faktorer som påverkar hur deras renskötsel bedrivs.

Kontakt: Per Sandström

Vindkraft i renbetesland

Utbyggnad av vindkraft ökar i renskötselområdet medan kunskapen om dess påverkan på renskötseln idag är begränsad till små och lokala studier.  Målet med detta projekt är att kartlägga möjliga ändringar i renens betesanvändning som en följd av vindkraftsexploateringar. GPS försedda renar, spillningsinventeringar och intervjuer med renskötare utgör datamaterialet i studieområdena Storrotliden i Vilhelmina Norra sameby och Markbygden i Östra Kikkejaur sameby samt 5 reinbeitedistrikt i Norge. Projektet pågick 2010-08-01 - 2015-12-31.

Samarbetspartners:  Norut, Alta; Christian Nellemann, UNEP; Anna Skarin SLU, Uppsala, Karin Baer Vilhelmina Norra sameby; Anders Ruuth, Östra Kikkejaur sameby, Stefan Sandström, SLU Umeå

Rapport från kunskapsprogrammet Vindval

Kontakt: Per Sandström

Läs rapport

Fokusgruppsanalyser av kvinnliga skogliga nätverk

Läs rapport

Uthålligt nyttjande av de svenska allmänningsskogarna

Läs mer

Lokalt naturresursberoende

Läs mer

Skogscertifiering för förbättrad skogsskötsel

Läs mer

Renskötselns anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Hur görs (o)jämställdheten i familjelantbruket?

Läs mer

Land use change in rural Ethiopia: driving forces and consequences on Gender and livelihoods

Read more

Förtroende i skogliga affärsrelationer : skogsägarens förtroende för virkesköparen beroende av skogsägarens avstånd till skogsfastigheten

Resultatet från studien visar att både närskogsägares och distansskogsägares förtroende skapas genom förutsägelseprocessen. Skogsägarnas förtroende för virkesköparen innefattar framförallt att de kan lita på att virkesköparen håller avtal och är ärlig. Skogsägarna anser också att förtroende beror av virkesköparens vilja att kundanpassa och dennes förmåga att kommunicera vad som händer under affären med skogsägaren. Läs mer.

Förtroende i skogliga affärsrelationer : skogsägarens förtroende till virkesköparen beroende av skogsägarens kön

Resultatet visar på att samtliga variabler är viktiga för att skapa förtroende mellan skogsägaren och virkesköparen i den skogliga affärsrelationen. Det finns skillnader i hur virkesköparen bemöter skogsägaren beroende på könet. Det visade också att alla processer formas på något sätt av kön, de är så kallade könade. Läs mer.

Förtroende i skogliga affärsrelationer : skogsägarens förtroende för virkesköparen beroende av skogsägarens generationstillhörighet

Resultatet visar att skogsägarens förtroende för virkesköparen i den skogliga affärsrelationen skapas genom olika förtroendeskapande processer beroende av skogsägarens livssituation. Skogsägarnas förtroende för virkesköparen i den skogliga affärsrelationen innefattade, enligt skogsägarna, att virkesköparen höll avtal och löften, att virkesköparen var skogligt kompetent, ärlig och att virkesköparen värnade om skogsägarens bästa i affären. Resultatet visar också att skogsägarens lojalitet till den skogliga aktören är beroende av skogsägarens förtroende för virkeköparen och virkesköparens arbetsgivare. Läs mer.

Implementering av markfuktighetskartor : maskinförares upplevelser av information, utbildning och användande av markfuktighetskartan

Resultatet visar att majoriteten av maskinförarna är nöjda med den information och utbildning som tillhandahållits. De få anledningarna till missnöje kring processen är upplevelser av låg insyn i processen och svag känsla av delaktighet. Majoriteten av maskinförarna använder markfuktighetskartan. De vanligaste anledningarna att inte använda markfuktighetskartan är att det tar tid att lära sig tolka den samt att den är svår att orientera sig i. Majoriteten ser dock nytta i att använda kartan samt ser denna som ett verktyg de kommer använda i framtiden. I första hand anses markfuktighetskartan kunna underlätta drivningsplaneringen. Läs mer.

Privata skogsägares inställning till alternativa kommunikationsmöjligheter i skogsbruket

Resultatet visade på att ”Mina sidor” skulle ge en trygghet i skogsägandet för en väldigt stor del av respondenterna/skogsägarna. En osäkerhet påvisades dock gällande behovet av ”Mina sidor”. Många uppgav svaret ”vet ej” på frågan om de var i behov av ”Mina sidor” eller inte. Detta kan bero på att man inte har någon uppfattning då denna typ av webbportaler är relativt nya inom skogsbranschen. Och att den egentliga anledningen inte är att de är osäkra på själva konceptet. Några funktioner utmärkte sig väl i frågan gällande vilka funktioner som efterfrågades på en eventuell portal i form av ”Mina sidor”. Kontentan av detta är att Meraskog skulle göra klokt i att skapa ”Mina sidor” då andra företag på marknaden erbjuder denna typ av tjänst och att vissa kluster inom den egna kundkretsen i hög utsträckning vill ha detta. Läs mer.

Förtroendeskapande kommunikation i virkesaffärer : en fallstudie inom Sveaskog.

Studien visar att förmågan till förtroendeskapande kommunikation är den enskilt viktigaste parametern för en virkesköpande organisation. För att uppnå ett högt förtroende krävs emellertid bra skoglig service, vilket i sig underhålls genom god kommunikation mellan kontraktstillfällena. Enklaste vägen till att snabbt förbättra skogsägarnas upplevda kommunikation är att i ökad utsträckning bjuda in skogsägarna till skogskvällar, skogsdagar och liknande aktiviteter. Vidare visar studien att långsiktiga relationer mellan skogsägarna och virkesköparna bör eftersträvas, då de bidrar till lägre transaktionskostnader för båda parter. För att uppnå de långsiktiga relationerna krävs att den virkesköpande organisationen förstår och uppfyller varje specifik skogsägares behov, samt infriar och helst överträffar deras förväntningar. I takt med att skogsägarnas behov tillfredsställs och deras förväntningar infrias eller överträffas växer sedan skogsägarnas förtroende gentemot företaget och dess virkesköpare. Slutligen anses en framtida webbportal kunna bära delar av den kommunikation som skogsägarkåren efterfrågar med avseende på virkespris och generell skoglig rådgivning. Läs mer.

Skogskollo för tjejer : en väg mot ett jämställt och konkurrenskraftigt skogsbruk?

Konceptet ”Skogskollo för tjejer” är en del i utbildningsområdet och vi har i vårt arbete valt att undersöka om intentionerna och innehållet i konceptet ger förutsättningar för att bryta stereotypa könsroller inom skogsbranschen. Konceptet verkar för att öka tjejers intresse för skog och för att förmedla en bred och positiv bild av skog och skogsbruk. Ett genomgående tema under kollot är att visa på kvinnliga förebilder verksamma inom skogsnäringen. Analysen av resultatet visar att det kan vara möjligt att bryta de stereotypa könsrollerna genom fortsatt utveckling av konceptet. Läs mer.

Ökar en sommarkurs för tjejer jämställdhet vid högre skogliga utbildningar? : en undersökning av deltagare i kursen Tjejer & skog

Skogsbruket har traditionellt varit mansdominerat och även idag märks tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och möjligheter inom skogssektorn. För att öka unga tjejers intresse för skog och locka dem att söka en högre utbildning inom skog och/eller arbeta inom skogssektorn anordnas det sedan 2009 en sommarkurs för tjejer i Skinnskatteberg. Arbetet har bestått av en enkätundersökning av deltagare i kursen mellan åren 2009-2014. Kursen är överlag väldigt uppskattad av deltagarna. En tredjedel av deltagarna har starkt skoglig bakgrund och majoriteten av deltagarna har sedan tidigare skoglig erfarenhet och/eller skogligt intresse. Kursen annonseras till största del i skogstidningar och på SLUs hemsida och når därför inte tjejer utan skoglig bakgrund. Därmed stärker kursen i de flesta fall endast den enskilde deltagarens beslut att endera söka eller inte söka en högre utbildning inom skog. Läs mer.

Går det att utbilda bort ojämställdhet i skogsföretag?

Tidigare resultat visar att utbildning ofta förekommer som aktivitetsförslag i jämställdhetsplanerna. Det saknas dock en klar kartläggning över hur företagen jobbar med utbildning inom organisationen och vilken definition som finns kring kunskapsbegreppet om jämställdhet, kunskap om vad. Studien har därför syftat till att undersöka detta kunskapsglapp, med utgångspunkt i att en ökad medvetenhet om lärande inom jämställdhet behövs för att utbildningsinsatserna tydligare ska kunna definieras och därmed få större effektivitet och effekt. Resultatet i denna studie visar att utbildningsaktiviteterna bör, för önskad effektivitet och effekt, definieras som kompetenshöjande aktiviteter med ett organiserat och metodiskt upplägg. Resultatet visar även att dagens definition kring kunskapsbegreppet är otydlig. En tydligare definition bör beröra ämnesområdena: organisationskultur, sociala normer och könsmärkning. Detta för att nå och kunna följa upp önskad förändring – en mer öppen organisationskultur utan strikta könsroller att förhålla sig till. Läs mer.