Tidigare rektorer

Lennart Hjelm, rektor 1977–1982, var en starkt pådrivande kraft när SLU skulle bildas och han blev också dess förste rektor. Han hade då varit rektor för Lantbrukshögskolan sedan 1963 och hämtade inspirationen till sammanslagningen från de stora lantbruks­universiteten i USA.

Förutom samverkan över ämnesgränser och förenklad administration handlade det om att hävda SLU i universitetsvärlden och att samverka med näringslivet genom helhetslösningar.

Lennart Hjelm avled 2009, 94 år gammal.

Mårten Carlsson, rektor 1982–1994, är den rektor som har suttit längst på posten, i 12 år. I framtidsplaner och utvärde­ringar framträder ett universitet mitt i samhällsutvecklingen.

Miljöövervakning, en professur i agrarhistoria och Genetikcentrum är exempel på satsningar under Mårten Carlssons tid som rektor.

Mårten Carlsson initierade arbetet med den fortlöpande miljöanalysen. Dessutom stärktes u-landsavdel­ningen och kontakterna med Sida och Sarec. En annan hjärte­fråga var studenterna.

Thomas Rosswall, rektor 1994–2000, hade arbetat internationellt med globala miljöförändringar när han blev rektor. SLU:s styrelse hade beslutat att inrätta en framtidsgrupp i samband med att han tillrädde. Det var nödvändigt att positionera SLU internationellt, men också på den nationella spelplanen.

Breddningen var en kärnfråga för Thomas Rosswall. Precis som Lennart Hjelm tidigare gjort, såg han behovet av ett gemensamt fokus för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner inom universitetet.

Fortlöpande miljöanalys inrättades som en egen verksamhetsgren vid sidan av forskning och utbildning under denna rektorsperiod.

Ann-Christin Bylund, rektor 2000–2006, tillträdde som rektor med visioner om campusutveckling och en vilja att synliggöra SLU:s viktiga roll i den hållbara samhällsutvecklingen. Att säkra kvaliteten i utbildning och forskning kom att bli ett tufft arbete.

Under Ann-Christin Bylunds tid skapades en ny fakultets- och institutionsstruktur med fyra nya ortsbundna fakulteter.

En satsning av helt annat slag var att göra SLU mer känt och hon inledde ett långsiktigt arbete för att marknadsföra universitetet.

Lisa Sennerby Forsse, rektor 2006–2015, har haft ett starkt engagemang för klimat- och energifrågor, och var drivande vid bildandet av SLU Global, som ska främja lantbrukets utveckling i låginkomstländer.

Under Lisa Sennerby Forsses tid som rektor har SLU:s utbildningsutbud närmat sig den europeiska så kallade Bologna-modellen; bland annat ges de flesta av SLU:s tvååriga masterutbildningar på engelska idag.

Även fakultetsindelningen har stöpts om, med större fokus på verksamhetsområde än på ort.

Lisa Sennerby Forsses rektors­period har också präglats av byggverksamhet, framför­allt i form av det nya campuset i Uppsala.

Peter Högberg, rektor 2015–2018, fortsatte att förstärka SLU:s internationella inriktning genom att tillsätta en vicerektor för internationalisering.

Peter Högberg beslutade om en satsning på plattformarna SLU Framtidens djur, natur och hälsa, SLU Framtidens mat, SLU Framtidens skog och SLU Framtidens städer. Där samverkar forskarna tvärvetenskapligt och för en dialog med olika samhällsintressenter om aktuella frågor och framtida lösningar.

Forskningsinfrastrukturen utökades med en ny biotron i Alnarp samt renovering och utbyggnad av ladugården i Götala. Forskningsfartyget Svea byggs på regeringens uppdrag och hon beräknas bli tagen i drift under år 2019.

Peter Högberg initierade 2018 års utvärdering av SLU:s forskning, Kvalitet och Nytta (KoN). Av rapporten framgår att universitetet har en unik profil och att forskningen har stora samhällseffekter.

År 2017 firades att det var 40 år sedan SLU bildades med olika aktiviteter på SLU:s orter.

Mot slutet av rektorsperioden lanserade prorektor Karin Holmgren en vision om att fördubbla antalet studenter på tio år. Samhällets behov av välutbildade SLU:are kommer att vara stort i framtiden.