Dina publikationers synlighet

Senast ändrad: 15 december 2016
vitblomma_publ-synlighet-2x3.jpg

Det finns flera saker du kan göra för att öka synligheten för dina publikationer så att de blir lästa, citerade och medräknade i fördelningsunderlag .

Ange universitetets namn korrekt

För att du och din forskning ska synas och SLU:s vetenskapliga produktion ska bedömas korrekt och inte underskattas är det viktigt att alla vid SLU anger sin hemhörighet på ett korrekt och enhetligt sätt. Den ska skrivas enligt följande, där texten med fetstil är obligatorisk:

  • Sveriges lantbruksuniversitet, institution, eventuell ytterligare bestämning, postadress med box- och postnummer.
  • Swedish University of Agricultural Sciences, Department, possible further attributes, postal address with box- and postal number.

I de fall det är angeläget att ange dubbel universitetsanknytning ska två separata adresser anges. För ytterligare information se rektorsbeslut angående hur universitets namn skall skrivas vid publicering

Regeringen började 2009 tillämpa ett prestationsrelaterat system för att tilldela 10 procent av forskningsanslagen till universitet och högskolor. I systemet ingår vetenskapliga artiklar och omfattningen av externa bidrag. Den vetenskapliga publiceringen mäts endast från publikationer registrerade i Thomson/ISI databaser. Det är endast publikationer som är försedd med en korrekt SLU-adress som räknas med i fördelningsunderlaget!

Skriv ditt namn konsekvent 

Var konsekvent och skriv alltid ditt namn likadant. Fundera på att använda fler initialer om du har ett vanligt namn. Om du har dubbla efternamn, använd bindestreck.

Registrera dig för författarID

Det kan bli svårt att hitta alla dina publikationer om du har publicerat under flera olika namnvarianter eller om ditt namn blivit tolkat på olika sätt. Ett exempel på detta är att dubbla efternamn utan bindestreck, till exempel: Anders Berg Webber som kan registreras antingen som Berg A eller Webber AB i referensdatabaser.

FörfattarID används för att identifiera dig som forskare och om du knyter alla dina publikationer till ett sådant ID kommer de att återfinnas lättare. Exempel på författarID är ORCID och ResearcherID.

Sökbara titlar och abstracts

Försök att inkludera relevanta termer i titlar och abstracts och välj nyckelord som är vanligt förekommande inom ditt ämne. 

När man söker i referensdatabaser är det vanligt att söka inom titel, abstact och nyckelord, men många begränsar sin sökning till att gälla endast titlar. Därför kan det vara bra att nämna viktiga begrepp redan i titeln. 

Begrepp som nämnts i titel, abstract eller nyckelord kommer att påverka hur högt upp i träfflistorna du syns i de databaser som sorterar utifrån relevans, exempelvis Google.

Närvaro på många forum

Var synlig med dina publikationer och din profil på många olika forum. Exempelvis i SLU:s öppna arkiv Epsilon, vetenskapliga publiceringsplattformar som F1000Research samt i olika nätverk för forskare. Det kan resultera i kontakter med potentiella samarbetspartners och fler citeringar. Det sprider även din forskning till en bredare publik och genererar ytterligare uppmärksamhet genom altmetri. På samma sätt ökar det synligheten för ditt universitet.

Nätverk för forskare

Exempel på sociala nätverk speciellt inriktade på forskare och forskningspublikationer är ResearchGate och Academia.edu. De är plattformar skapade av och för forskare som vill kommunicera omkring sin forskning. Du kan skapa en egen profil, ladda upp publikationer, följa andra forskare, ställa frågor eller skriva egna inlägg. Tänk på att beakta upphovsrätten innan du laddar upp dina publikationer!

I Januari 2016 hade ResearchGate mer än 9 miljoner och Academia mer än 31 miljoner medlemmar. Båda  visar besöks- och nedladdningsstatistik. 

Sociala medier

Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram är är välanvända sociala medier där du kan delta, läsa och orientera dig och även göra dig själv och din verksamhet känd. Ett bra exempel från SLU är Kjell Bolmgrens Naturens kalender, som aktivt använder sig av Facebook, Twitter och Instagram. Ett annat exempel är Wikipediasatsningen som leds av Olle Terenius.

Fakta:

Bibliometriska aspekter på synlighet

  • Om du maximerar din och dina publikationers synlighet finns det större chans att publikationerna blir funna, lästa, använda och citerade.
  • Korrekt universitetsadress, konsekvent användning av namn och författarID säkerställer att dina publikationer blir medräknade på ett korrekt sätt i bibliometriska analyser.
  • Om du registrerar alla dina publikationer i SLU:s publikationsdatabas, SLUpub, kommer dina publikationer att bli inkluderade i bibliometriska analyser, uppföljningar och utvärderingar av totalt publikationsutfall inom SLU och på nationell nivå.
Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se