Referenslista enligt Harvard

Publicerad: 12 augusti 2016 - slu.se
computer-1185626.jpg

Harvard är det vanligaste referenssystemet som används inom SLU. Här finner du exempel på hur man skriver en referenslista enligt Harvard.

Harvard är det vanligaste referenssystemet som används inom SLU. Det kännetecknas av att man i den löpande texten hänvisar till ett verk genom att skriva upphovsmannens efternamn och publiceringsår inom parentes (Namn, år). Syftet är att man som läsare på ett enkelt och tydligt sätt ska kunna hitta den fullständiga referensen i referenslistan.

Referenslistan

Referenslistan ska innehålla så pass mycket information att den som läser ditt arbete enkelt kan hitta tillbaka till den källa du använt dig av. Den ska vara uppställd i alfabetisk ordning. Vilken information som ska finnas med i den fullständiga referensen beror på vilken typ av källa det handlar om.

Nedan följer ett antal exempel på hur man kan skriva referenser till olika typer av källor. Exemplen bygger på Högskolan i Borås "Guide till Harvardsystemet" men är även kompletterat med material som används inom SLU:s utbildningar.

Det finns många olika sätt att skriva referenser på. Det viktigaste är att man är konsekvent. Om du är osäker på vad som gäller på just din institution är det bästa att fråga din lärare eller handledare.

Exempel

Avhandlingar

Referensen till en avhandling skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • År
  • Titel - kursiv
  • Diss (doktorsavhandling)/lic.-avh. (licentiatavhandling)
  • Universitet där avhandlingen lagts fram
  • (Förlagsort)
  • (Förlag)

Exempel:
Bröjer, C. (2012). Pathobiology of avian influenza in wild bird species. Diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid.

Bilder

Bilder eller fotografier har liksom figurer texten under den återgivna bilden med namn och årtal på upphovsman. Ibland finns det behov av att redovisa ett stort antal bilder eller fotografier i sitt arbete med hänvisning till andra upphovsinnehavare. I dessa fall kan man skapa en bildförteckning i sin referenslista. Tänk på att bilder och fotografier som du själv inte skapat för ditt arbete eller inte omfattas av Creative Commons omfattas av upphovsrätten och kräver upphovsrättsinnehavarens tillstånd för publicering.

Blogg

Referensen till en blogg skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • År
  • Inläggets titel
  • Namn på bloggen - kursiv
  • [Blogg]
  • Datum (då inlägget publicerats)
  • URL - Bloggens adress
  • Datum då du besökte sidan

Exempel:
Olsson, A. (2011). Hög avkastning är lika med bra djurvälfärd, eller hur?. Forskarbloggen [Blogg].18 april. Tillgänglig: http://blogg.slu.se/forskarbloggen/?p=8 [2012-05-15]

Broschyr

Referensen till en broschyr skrivs på följande sätt:

  • Författare / Organisationsnamn
  • År
  • Titel - kursiv
  • Utgivningsort
  • Utgivare
  • Eventuell serie
  • Hakparentes som anger broschyr
  • URL till broshyren om den finns tillgänglig online
  • Vilket datum du läste broschyren - [Datum] skall skrivas sist i referensen

Exempel:
Naturvårdsverket. (2015). Så bildas en nationalpark. Stockholm: Naturvårdsverket. [Broschyr] Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8721-0.pdf?pid=14322 [2015-07-08]

Böcker

Referensen till en bok skrivs på följande sätt:

  • Författare /utgivare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
  • Förlagsort
  • Förlag

Exempel:
McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press.

 

Elektronisk bok - exempel:

Ofta är den tryckta och e-boken identiska men om du har använt dig av den elektroniska är det ytterligare några uppgifter som skall vara med:

  • Var man kan hitta den - Tillgänglig: skall skrivas efter förlaget. Har du hittat boken via någon databas går det bra att skriva namnet t.ex. E-brary. Om boken däremot ligger på webben skriver du URL istället.
  • Vilket datum du läste boken - [Datum] skall skrivas sist i referensen.


McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press. Tillgänglig: E-brary. [2012-05-01]

Morey, D. (2010). Dogs: domestication and the development of a social bond. New York: Cambridge University Press. Tillgänglig: http://books.google.se/books [2012-05-02]


Två eller fler författare - exempel:

Mellor, D., Patterson-Kane, E. & Stafford, K. (2009). The science of animal welfare. Oxford: Wiley-Blackwell.


En redaktör/redaktörer - exempel:

En bok som består av bidrag från flera olika författare kallas antologi. Ofta skriver författaren var sitt kapitel som sedan sammanställs av en eller flera redaktörer. Har du endast använt dig av ett kapitel i boken ska detta skrivas enligt kapitel i böcker. Annars ska referensen för boken i sin helhet skrivas på följande sätt där "red" står för redaktör.

Dwyer, C. (red) (2008). The welfare of sheep. Dordrecht: Springer.


Organisation, myndighet e.t.c. - exempel:

Gentekniknämnden. (1997). Konsumenterna och gentekniken. Solna: Gentekniknämnden.

 

Datacitering

Informationen i detta stycke kommer från Svensk Nationell Datatjänst.
Datacitering innebär att referera till forskningsdata som till exempel bibliografiska referenser till tidskriftsartiklar, rapporter och andra publikationer. I katalogposter från Svensk Nationell Datatjänst (SND) finns alltid en citering på dataset som du kan kopiera och använda. DataCite och CrossRef har annars tagit fram en DOI Citation Formatter där du själv kan välja stil på citeringen. En citering till data bör inkludera tillräcklig information så att den korrekta versionen av data kan hittas.
Citeringen rekommenderas att innehålla:

  • Primärforskare/organisation
  • Titel
  • År
  • Version
  • Dataarkiv/förmedlare
  • DOI

Exempel
Palm, Lennart, 2013. Agricultural statistics on parish level, 1570. Available at: http://dx.doi.org/10.5878/001684

 

Internetforum

Referensen till ett forum skrivs på följande sätt:

  • Upphovsman
  • År
  • Titel på inlägget
  • Forumets namn - kursiv
  • [Forum]
  • Datum för inlägget
  • URL
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel:
Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum [Forum]. 2 december. Tillgänglig: http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]

Kapitel i böcker

Det är vanligt att böcker består av bidrag från flera författare och du kanske bara har använt ett visst kapitel i ditt arbete. Du ska då referera till just det kapitlet och inte hela boken. Det gör du genom att använda "I" som en markering att det är ett kapitel som ingår i ett större verk.

  • Kapitlets författare
  • Bokens utgivningsår
  • Kapitlets titel, följt av "I"
  • Bokens redaktör/redaktörer
  • Bokens titel - kursiv
  • Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Sidor

Exempel:
Lindberg, A. (2003). Riskvärdering och riskkommunikation. I: Ekdahl, K. & Giesecke, J. (red), Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur, ss. 99-103.

Kartor

Referensen till kartor skrivs på följande sätt:

  • Upphovsman, t.ex. institution
  • Utgivningsår
  • Titel
  • [Kartografiskt material]
  • Upplaga (om det finns flera upplagor)
  • Skala
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Serie

Exempel:
Lantmäteriverket. (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV [Kartografiskt material] : traktens karta med hus, småvägar och stigar. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.

Sveriges geologiska undersökning. (2004). Sveriges berggrund från urtid till nutid [Kartografiskt material] framställd i samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning. 1:1 500 000. Uppsala : SGU. Sveriges geologiska undersökning. Ba, 76.


Digital karta - exempel:
Har du använt dig av en digital karta, skriver du referensen på samma sätt men lägger till följande:

  • Var man kan hitta den - Tillgänglig: - och kartans URL

Lantmäteriverket (2000). Gröna kartan : topografiska kartan skala 1:50 000. 25N SV, Haparanda SV. 4. uppl. 1:50000. Gävle : LMV. Tillgänglig: kartans URL

Konferenstryck

Konferenstryck kallas också för proceedings. De är en sammanställning av föredrag som presenterats vid en konferens. Konterenstrycket har ofta en redaktör/redaktörer och ska då skrivas som böcker med en redaktör/redaktörer. Dessutom ska följande information finnas med:

  • Konferensort
  • Datum då konferensen hölls
  • Tillgänglig: var man hittar den (URL) om du läst den elektroniskt

Om du endast har läst ett föredrag/bidrag ska det hanteras som ett kapitel, se vidare kapitel i böcker.

Exempel:
Soh, C. & Markus, M.L. (1995). How IT creates business value: A process theory synthesis. I: Kemerer, C. F. (red.), Sixteenth International Conference on Information Systems (ICIS) (ss. 29-41). Amsterdam, Netherlands 10-13 December. Tillgänglig: http://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1047&context=icis1995 [2010-07-21]

Lagar

Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnumer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS).

Exempel:
Lag om fiskevårdsområden (1981). Stockholm. (SFS 1981:533)

Förordning om ekologisk produktion (2009) . Stockholm. (SFS 2009:27)

Utfärdande av pass för sällskapsdjur (2004). Jönköping. (SJVFS 2004:32)

Muntliga källor

Muntliga källor, d.v.s. intervjuer, telefonsamtal, föreläsningar o.s.v. kan du också ta med i din referenslista. Det är viktigt att det framgår att det är källor som inte finns publicerade. Därför bör du skriva dessa källor separat i listan, under exempelvis rubriken "Icke publicerat material".

Ibland anser man inte att denna typ av källor skall finnas med i litteraturlistan eftersom den inte går att hitta tillbaka till. Ett alternativ är att istället referera till källan genom en fotnot. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer är det viktigt att du ber personen i fråga om tillåtelse.

Användning av fotnot - exempel:

I texten: Svensson1 säger....

1I fotnoten: Anders Svensson DVM, Jordbruksverket, 2011-03-01

Opublicerat material

Texter under arbete eller ännu inte publicerade texter.

Ange så många komponenter som möjligt, samt webbadress om texten är hämtad från nätet. Finns det inget årtal skriver man (uå) = utan årtal.

Exempel:
Andersson, B.C. (2002) Source of pollution in the ocean. Opublicerat manuskript. Department of Fisheries and Wildlife. Michigan : Michigan University

Flygare, C. (uå) Bibliotekets undervisning inom grundutbildningen. Opublicerat manuskript. Hämtat från http://gur.bib.slu.se/bibliotek.doc

Offentliga dokument

Till "Offentliga dokument" räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v.

Referensen till ett offentligt dokument skrivs på följande sätt:

  • Författare/Utgivare, t.ex. utgivande institution
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Upplaga (om det finns fler)
  • Förlagsort
  • Förlag
  • Serie

Exempel:
Djurtransportutredningen (2003). Kännande varelser eller okänsliga varor?. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2003:06)

Arbetsmarknadsutskottet (2003). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2002/2003:AU1)

Radio och TV-program

Referensen till ett radio- eller tv-program skrivs på följande sätt:

  • Programserie - kursiv
  • Årtal
  • Titel på programmet
  • Vilket medium det rör sig om
  • Vem/vilka som står bakom
  • Datum då det sändes

Exempel:
Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram] Producent: Helena Groll. Sveriges Radio, P1 19 juli.

Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program] Sveriges Television, SVT 2 15 mars.

Rapporter

Referensen till en rapport skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Utgivningsort
  • Utgivare
  • Ev. Serie
  • Rapportnummer

Exempel:
Larsson, Å. (1998). Vindkraft i lokala och regionala nät: elektriska egenskaper och el-kvalitet. Stockholm: Elforsk (Elforsk Rapport, 1998:20).

Många rapporter finns tillgängliga elektroniskt i PDF format. Rapporter som publicerats vid SLU finns samlade i Epsilon.

Elektronisk rapport - exempel:

Lundqvist, P. & Nilsson, U. (2012). Människan i ekologisk produktion – perspektiven år 2002. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. (Lantbruk, trädgård, jordbruk, Rapportserie 2012:11) Tillgänglig: http://pub.epsilon.slu.se/8903/41/Lundqvist_et_al_120524.pdf (2012-05-18).

Studentarbeten

Referensen till ett studentarbete skrivs på följande sätt:

  • Författare
  • Utgivningsår
  • Titel - kursiv
  • Universitet/högskola där arbetet skrivits
  • Institution/Utbildning
  • Serie

Exempel:
Carlsson, Y. & Engerström, M. (2010). Utvärdering av equivästens användbarhet som hjälpmedel i ryttarens sitsträning. Sveriges lantbruksuniversitet. Hippologenheten/Hippologprogrammet (Fördjupningsarbete 2010: 392)

Tabeller och figurer

Tabeller förses med en kort förklarande rubrik ovanför tabellen. En figur har istället sin eventuella rubrik och text under figuren. Figurtexter brukar avslutas med punkt i motsats till tabeller. Vanligtvis gör personen som skriver sin text också sin egen tabell eller figur, men hänvisar man till en annan tabell/ figur anges källan under respektive tabell/ figur. Tänk på att upphovsrätten omfattar tabeller och figurer och kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för publicering.

Tidningsartikel

Referensen till en tidningsartikel skrivs på följande sätt:

  • Artikelförfattare
  • Årtal
  • Titel
  • Tidningens titel - kursiv
  • Datum

Exempel:
Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.

Tidskriftsartikel

Referensen till en tidskriftsartikel skrivs på följande sätt:

  • Artikelförfattare
  • Årtal
  • Titel
  • Tidskriftens titel - kursiv
  • Volym och ev. nummer inom parentes
  • Sidor

Exempel:
Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, vol. 31, ss. 74-75.

Om du läser en artikel som är publicerad elektroniskt lägger du till:

  • Tillgänglig: URL
  • [Datum] - då du hämtade informationen

Elektronisk artikel - exempel:
Mead, P.S., Slutsker, L., Dietz, V., McCaig, L.F., Bresee, J.S., Shapiro, C., Griffin, P.M. & Tauxe, R.V. (1999). Food-related illness and death in the United States. Emerging infectious diseases, vol. 5 (5), ss. 607-625. Tillgänglig: http://www.cdc.gov/ncidod/EID/vol5no5/mead.htm [2004-06-09]

Uppslagsverk

Referensen till ett uppslagsverk skrivs på följande sätt:

  • Vem som skrivit artikeln
  • Årtal
  • Uppslagsord
  • Vilken källa - kursiv
  • (Vilket band)
  • sidor/URL och datum

Exempel:
Hagström, B. (1989-1996). Norska. I: Nationalencyklopedin. Bd. 14, ss. 285-287.

Hagström, B. (2001). Norska. I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp [2001-08-20]

Verk med flera delar

Om din källa är en del av ett större verk är det viktigt att det framgår vilken del det är du har använt. Det gör du genom att skriva vilken del, volym eller band det rör sig om:

  • Kapitlets författare
  • År
  • Kapitlets titel, följt av "I"
  • Utgivare av verket
  • Verkets titel - kursiv
  • Del, volym, band
  • Utgivningsort
  • Förlag
  • Sidor

Exempel:
Selnes, F., & Sallis, J. (2003). Promoting relationship learning. I: Egan, J. & Harker, M.J. (red.), Relationship marketing. Vol.3. Paradigm or perspective: The future of relationship marketing. London: SAGE Publications, ss. 277-304.

Video

Referensen till en video skrivs på följande sätt:

  • Vad videon heter - kursiv
  • Årtal
  • Länk var man hittar den
  • Datum då du tittade på den

Exempel:
Vad är en vetenskaplig artikel? (2007). Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]

Webbsida/Internetsida

När du använder material som du hittat på Internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det en rapport? En artikel? Ett blogginlägg? Eller kanske en vanlig webbsida? Är det en rapport från t.ex. Livsmedelsverket så ska referensen skrivas enligt instruktioner för rapporter.

Referensen till en vanlig webbsida skrivs på följande sätt:

  • Upphovsman
  • Senast uppdaterad
  • Titel på sidan - kursiv
  • URL elller sökvägen (se exemplen)
  • [Datum] när du besökte sidan

Exempel:
Jordbruksverket (2014-04-14). Markavvattning och dagvatten. Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling
/draneringochbevattning/markavvattningochdagvatten.
4.7a446fa211f3c824a0e8000171076.html [2014-06-13]

Jordbruksverket (2014-04-14). Markavvattning och dagvatten.
Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se Odling / Dränering och vatten
/ Markavvattning och dagvatten [2014-06-13]

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se