Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Bibliometri

På vilket sätt kan bibliometriska analyser vara av relevans för dig eller din forskningsgrupp? Hur kan vetenskapliga sociala nätverk kartläggas och visualiseras? Vilka bibliometriska indikatorer är viktiga att känna till?

Vad är bibliometri?

Bibliometri är en informationsvetenskap som arbetar med kvantitativa analyser av den vetenskapliga litteraturen. Man kan också säga att bibliometri studerar (formell) vetenskaplig kommunikation. Kunskap om vetenskaplig status, vetenskapliga beroenden och samband i forskarsamhället byggs genom att man studerar citeringsfrekvens och citeringsmönster.

Bland mer praktiskt inriktade tillämpningar kan nämnas att bibliometri används vid tjänstetillsättningar, utvärdering, uppföljning och medelsfördelning såväl nationellt, internationellt som inom enskilda lärosäten. Stora forskningsfinansiärer använder i ökande grad bibliometriska analyser vid beredning av projektansökningar

Bibliometriska analyser 

Bibliometriska analyser kan vara till hjälp på olika sätt. Främst kan de sammanfatta en större datamängd på tusentals artiklar och presentera resultatet på ett övergripande och strukturerat sätt. Detta kan hjälpa till att få en överblick över ett specifikt ämnesområde eller forskningsfråga och kan vara mycket användbart i det initiala stadiet av ett forskningsprogram. För en orientering i ett fält eller forskningsfråga där man som forskare är ny kan en bibliometrisk analys erbjuda en klarare struktur att ta avstamp ifrån.

Frågeställningar som kan besvaras inkluderar: Vilka artiklar eller tidskrifter kan betraktas som kärnartiklar (core articles) eller kärntidskrifter (core journals) inom ett specifikt ämnesområde; Vilka artiklar hör till de högst citerade; Vilka författare samförfattar i en högre utsträckning; Vilka artiklar citeras oftast tillsammans och kan sägas utgöra grund för ett ämnes sk forskningsbas; Vilka nypublicerade artiklar har gemensamma refereringsmönster och kan sägas utgöra grund för ett ämnes sk forskningsfront.

Kartläggning och visualisering av vetenskapliga nätverk

Det vetenskapliga publiceringssystemet kan kartläggas och visualiseras med hjälp av en uppsjö olika bibliometriska och scientometriska tekniker. Utgångspunkten är bibliografisk data rörande tidskriftspublicerade artiklar, i majoriteten av fall indexerade i databaserna Web of Science eller Scopus. Många bibliometriska analyser kan visualiseras och på så viss erbjuda en extra tolkningsdimension. Exempel på detta kan vara att i ett GIS-system rita ut platserna för de mest produktiva och högciterade institutionerna/forskningsgrupperna inom ett specifikt ämnesområde och se om och hur de sammanfaller. Detta erbjuder en klar geografisk bild av viktiga samarbetspartners och konkurenter inom ett forskningsområde, något som kan vara av nytta både i strategiska satsningar på olika nivåer.

Andra former av visualiseringar kartlägger analysenheter (exempelvis författare eller tidskrifter) som enskilda noder vars relation till varandra i kartan är en funktion av den totala samförekomstmatrisen. Sådana på automatisk väg skapade kartor kan exempelvis erbjuda en överblick över nätverk av frekvent samförfattande forskare eller visualisera relationerna mellan kärntidskrifter inom ett ämnesområde (som synes i visualiseringen av kärntidskrifter för Future-plattformen Animal Health and Welfare). Högerkolumnen erbjuder ett antal exempel på visualiseringar baserade på bibliografisk data från Web of Science (Thomson Reuters).

Grundläggande bibliometriska indikatorer

Den utvärderande delen av bibliometriområdet erbjuder en mängd indikatorer och metrics. Vissa av dessa (h-index, normaliserad citeringsgrad) ämnar kvantifiera forskningens kvalitét och excellence på olika nivåer (exempelvis artikel eller tidskriftsnivå, enskild forskare eller helt lärosäte, etc.) medan andra försöker mäta källitteraturens åldrande (Cited Half-life) eller samarbete mellan enheter (Share of articles co-authored with another unit).

Några indikatorer måste beräknas internt medan andra tillhandahålls av kommersiella aktörer som Thompson Reuters (Web of Science, Incites) eller Elsevier (Scopus). Ett känt exempel på en indikator tillhörande den senare kategorin är Journal Impact Factor. Kunskap om indikatorer liknande de ovan är viktigt för att kunna följa och ha en uppdaterad bild av det egna forskningsfältet: Hur ofta citeras i genomsnitt en review-artikel inom Forestry-området; Hur länge kan man förvänta sig att det tar för en genomsnittlig artikel inom "Agriculture, multidisciplinary"-området att tilldra sig hälften av sina citeringar och hur skiljer sig det mot närliggande ämnesområden som exempelvis "Agriculture, Animal and Dairy Science". Vissa indikatorer efterfrågas även av vissa forskningsfinansiärer eller i post-evaluations och kan därför vara värda att känna till närmare.

 

Ange rätt SLU-adress vid publicering 

Kontakt

SLU-bibliotekets bibliometrigrupp

Visualisering av SLU-forskning

No. 1. Collaboration network of SLU-publications (articles & reviews) in the journals Science and Nature during the time period of 2006-2011

No. 2. SLU-publications (articles & reviews; 2010-2012) within the WOS-category of Forestry clustred into sub-groups on the basis of bibliographic coupling

No. 3. Core Journals for the SLU research plattform Future Animal Health and Welfare

No. 4. Co-authorship analysis provided by InCites (Thomson Reuters) for SLU publications during 2006-2011

Tematiska seminarier

Publiceringsstrategi

Bibliometri

Övriga resurser

Publication Strategy 

 

Litteratur, webbresurser
Allmänt | Datakällor | Indikatorer | Rankning

Sidan uppdaterad: 2014-06-27. Sidansvarig: marie.strahle@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se