Vissa av bibliometrins rottrådar går tillbaka mer än hundra år. Den moderna bibliometrin har dock vuxit fram under 1900-talet. Trots att termen bibliometri myntades först 1969 finns det exempel på viktiga insatser inom området redan från första hälften av århundradet. Utveckling av indikatorer, metoder och källor sammanföll dock naturligt nog med den enorma expansionen av den naturvetenskapliga, tekniska och medicinska litteraturen efter andra världskriget. I fokus för bibliometrisk forskning och utveckling står idag tre huvudinriktningar:
- Metodutveckling
- Analyser av forskning och forskningsområden
- Forskningspolitisk styrning
Det finns många portalfigurer inom området. Få kan dock mäta sig i betydelse med Eugene Garfield. Garfield skapade 1961 ett innovativt citeringsindex – Science Citation Index (SCI). Arbetet gjordes inom ramen för Institute for Scientific Information (ISI) som även det grundats av Garfield (1958). Redan 1966 gjordes citeringsdatan tillgänglig för databearbetning via magnetband. Olika digitala distributionsformat utvecklades därefter fram till den idag aktuella webbaserade tjänsten Web of Science som släpptes 1997. ISI förvärvades av Thomson Corporation 1992 och heter numera Thomson Reuters även om man i allmänhet fortfarande talar om ISI-data.
ISI-data har varit oomstridd som primär källa för bibliometriska analyser under flera decennier men det är först under senare år som en konkurrenssituation uppstått. Mediejätten Reed Elsevier har startat tjänsten Scopus (2004). Scopus överträffar idag Thomson ISI beträffande täckningsgrad av den vetenskapliga litteraturen. Google har med Google Scholar också kommit in på marknaden. SLU-biblioteken tillhandahåller såväl Web of Science som Scopus för anställda och studenter inom SLU, Google Scholar är inte avgiftsbelagd. Med inbyggda verktyg i dessa tjänster eller mha tredjepartsverktyg är det idag fullt möjligt för enskilda att utföra bibliometriska analyser t.ex. av sin egen forskning eller sin egen enhets publicering.
Det är bl.a. i samband med forskningspolitiska ambitioner att skapa medelsfördelningsmekanismer vilka belönar starka forskningsmiljöer som intresset för bibliometri har ökat markant under senare år. Inte minst gäller detta i Europa. Frankrike, Danmark, Belgien, Finland och Norge har alla implementerat prestationsrelaterade fördelningssystem under senare år. I Sverige har resursutredningen, RUT2 (SOU 2007:81) föreslagit bibliometri som en grund för ett nytt medelsfördelningssystem för den svenska högskolan.