Ger Open Access-publicering utslag i bibliometriska analyser?
Genom grundantagandet att citeringar är ett mått på en artikels genomslag och betydelse inom det vetenskapliga fält där artikeln återfinns har forskare sedan slutet av 1990-talet försökt att utreda om Open Access-publicering, istället för publicering i traditionella tidskrifter, ökar citeringsgraden.
En kritik som ibland riktas mot dessa studier är att citeringsstudier kräver ett visst tidsfönster, eftersom publiceringscykeln ger att det tar tid innan artiklar kan citeras. Under den här tiden som löper från publiceringen till att det är möjligt att analysera citeringarna har den vetenskapliga kommunikationen förändrats menar man (Bessemer 2006, Turk 2007). Studier som visar att Open Access-publicering ökar citeringsgraden har kritiserats för metodologiska brister (se Craig et al 2007). Men metoderna förbättras och förfinas efterhand som det vetenskapliga fältet blir större. Från Scopus kom under februari 2008 en lista över de mest citerade artiklarna under perioden 2004-2008. Listan innehåller 20 artiklar och alla är Open Access (http://info.scopus.com/topcited/).
Till nyligen så har Web of Science-data varit den enda egentliga källan i dessa citeringsanalyser men idag utgör Scopus och inom kort också Google Scholar viktiga verktyg, vilket gör att de bibliometriska analyserna i framtiden kommer ge en mycket bättre och mer heltäckande bild av forskningens genomslag (Meho & Yang 2007). I dag räknar man med att ungefär 15 % av forskningen tillgängliggörs genom Open Access-lösningar som Öppna arkiv och Open Access-tidskrifter. Flera forskare har framhållit att så länge som relativt få artiklar publiceras Open Access så kommer citeringsförsprånget att bestå.
Open Access och nya indikatorer?
Nya spännande sätt att värdera forskningens genomslag utvecklas i takt med att Open Access-publiceringen blir vanligare. Brody, Harnad och Carr frågar sig om det är möjligt att förutse en artikels senare citeringar genom att studera nedladdningsgraden av en given artikel. De söker ett samband mellan graden av användning/nedladdning och senare citeringar. Genom nedladdnings- och citeringsanalyser av det öppna arkivet arXiv så visar de att det föreligger ett sådant samband och menar att det här öppnar för en ny typ av bibliometriska indikatorer som kan ta tillvara på material från Öppna arkiv. Kopplat till de Öppna arkiven loggförs en mängd statistik som sannolikt kommer att få allt större betydelse i de bibliometriska analyserna.
Användarsstatistiken från Epsilon, SLU:s publikationssystem för elektronisk publicering, visar att de elektroniska resurserna utnyttjas i allt högre grad. Vill Du veta mer om hur användandet av de elektroniska publikationerna som publicerats i Epsilon ser ut så kan du läsa statistiken här.
Litteratur
Bessemer, H. (2006), “Gathering evidence about the effectiveness of ‘open access’ publishing policies in agriculture”, Tillgänglig (080319): http://agriscontent.wordpress.com/2006/08/23/gathering-evidence-about-the-effectiveness-of-“open-access”-publishing-policies-in-agriculture/
Brody, T. Harnad, S. & Carr, L. (2006) “Earlier Web usage statistics as predictors of later citation impact”, Journal of the American Society for Information Science and Technology, Vol. 57:8, s.1060 – 1072.
Craig, I. D. et al. “Do open access articles have greater citation impact? A critical review of the literature”, Journal of Informetrics, Vol. 1:3, s. 239-248.
Meho, L. I. & Yang, K (2007) “Impact of data sources on citation counts and rankings of LIS faculty: Web of science versus scopus and google scholar”, Journal of the American Society for Information Science and Technology, Vol. 58:13, s. 2105 – 2125.
Kousha, K. & Abdoli, M. (2010). The citation impact of Open Access agricultural research: A comparison between OA and non-OA publications. Online Information Review 34(5), 772-785.
Turk, N. (2008) “Citation impact of Open Access journals”, New Library World,
Vol. 109:1/2, s. 65 – 74