Under lång tid har det dominerande sättet att kommunicera forskning varit att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Så är det fortfarande men under senare år har mycket hänt som föranleder nya ställningstaganden för forskare. Med ny teknik, som förbättrar kommunikationen mellan forskare, och delvis nya publiceringssätt, har man från forskarhåll ifrågasatt den dominerande ställning som förlagen intagit. Man söker nya vägar för hur vetenskap ska kommuniceras på bästa sätt. Man vill riva den barriär som idag finns mellan forskningens producenter och de som är intresserade och har användning av forskningens rön. Barriären upprätthålls bland annat genom höga prenumerationsavgifter på tidskrifter.
Forskarinitiativet började under 1990-talet när forskare började laborera och använda sig av möjligheten att deponera sin forskning på FTP-arkiv, där andra alltså kunde logga in för att ladda ned materialet. Det är från sådana inledande initiativ som man kan se utvecklingen fram till idag. Samlingsnamnet för denna strävan går under begreppet Open Access. Begreppet rymmer både tidskrifter och den så kallade parallellpubliceringen i öppna arkiv. I likhet med Open Access-tidskrifterna handlar parallellpubliceringen om att tillgängliggöra forskningen för alla som vill ta del av den. Parallellpublicering är alltså ett sätt för forskaren att göra sina publikationer fritt tillgängliga trots att den tidskrift som antagit artikeln inte är en Open Access-tidskrift.
2003 undertecknade bland annat Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Berlindeklarationen. Deklarationen syftar till att stödja Open Access-initativ. SLU:s policy kan ses som en del i den, såväl nationella som internationella, ambitionen från forskarvärlden och dess finansiärer att göra forskningen fritt tillgänglig. I dag finns den här typen av policybeslut vid flera svenska lärosäten.
Fördelarna med Open Access
Med Open Access-publicering följer, som bilagan till SLU:s policybeslut klargör:
- Ökad synlighet och spridning av SLU:s forskning. Flera undersökningar visar att en fritt tillgänglig publikation läses och citeras oftare.
- Publicering i Epsilons öppna arkiv kan normalt ske direkt när publikationen har accepterats vilket snabbar på publiceringsprocessen.
- Ökad synlighet och spridning av SLU:s forskning bidrar till att marknadsföra SLU och borde attrahera såväl nya forskare som nya studenter.
- Institutioner i tredje världen, där SLU redan idag har samarbetsprojekt, kan i betydligt större omfattning ta del av SLU:s forskningsresultat.
- Möjlighet till direkt kommunikation med forskningspolitiker, tjänstemän och experter inom departement och myndigheter vilka kan nå OA-artiklar genom sökning på Google.
- Besparing genom minskade tryckkostnader vid övergång till elektronisk publicering för t.ex. rapporter och annat forskningsmaterial.
- Publikationer från SLU finns samlade i ett enda digitalt arkiv.
- Arkivet ger en säkrare långtidslagring då man inte behöver förlita sig på olika e-tidskriftsförlag eller hemsidor.
Kan du parallellpublicera i Epsilons Öppna arkiv?
Under 2007 publicerade SLU:s forskare ca 1100 vetenskapliga artiklar, enligt SLU:s publikationsdatabas (uppgifterna hämtades i januari 2008). Av dessa artiklar skulle över 800 st kunna parallellpubliceras i Epsilons Öppna arkiv. De stora förlagen Elsevier (326 SLU-artiklar), Springer Verlag (109 SLU-artiklar) och Taylor & Francis (50 SLU-artiklar) tillåter parallellpublicering i Öppna arkiv. Läs mer om förlagens policys gällande Parallellpublicering.