Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Biblioteket

Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer om open access

Under menyerna nedan hittar du mer information om open access och hur det fungerar med olika typer av tillgängliggörande av vetenskap.

Vad är open access?

 

Open Access innebär att vetenskapliga resultat på ett kontrollerat vis görs permanent och fritt tillgängliga på internet. Med vetenskapliga resultat menar man då främst vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter men även böcker, forskningsdata och metadata. Forskningen som publiceras open access blir möjlig att läsa, använda och ladda ner för alla som har en internetuppkoppling. Full hänsyn tas till författarens lagstadgade ideella upphovsrätt.

Open access växte fram som ett forskarinitiativ under 1990-talet när forskare började laborera och använda sig av möjligheten att deponera sin forskning i FTP-arkiv, där andra alltså kunde logga in och ta del av materialet. Open access-begreppet rymmer både tidskrifter och så kallad parallellpublicering i öppna arkiv. I båda fallen handlar det om att forskaren tillgängliggör  sina publikationer för alla som vill ta del av dem.

2003 undertecknade bland annat Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Berlindeklarationen. Deklarationen syftar till att stödja open access-initativ. SLU:s policy kan ses som en del i den, såväl nationella som internationella, ambitionen från forskarvärlden och dess finansiärer att göra forskningen fritt tillgänglig. I dag finns den här typen av policybeslut vid flera svenska lärosäten.

Varför är open access viktigt?

  • När fler får tillgång till forskningsresultaten kan de användas i större utsträckning. För utvecklingsländer och allmänhet är det idag svårt att få tag i traditionellt publicerade artiklar, på grund av de höga prenumerationspriserna - något vi som sitter på ett universitetscampus ofta inte märker av. Det är också viktigt för forskningsvärlden att informationen flödar så fritt och snabbt som möjligt.  
  • Offentligt finansierad forskning bör vara tillgänglig för alla. De flesta traditionella förlag har idag höga prenumerationspriser och gör stora vinster, ofta på forskning som finansierats med allmänna medel. Eftersom forskaren överlåter upphovsrätten till förlagen blir universitet och högskolor tvungna att betala för att få tillgång till resultaten av forskning som de själva har finansierat. Med open access-publicering kan alla ta del av den forskningen.
  • Din publikation kan bli läst av fler och kan då citeras mer. En majoritet av studier som gjorts visar att open access-material citeras mer än traditionellt publicerat material. Här finns en bibliografi med länkar till studier.

Om open access-tidskrifter

 

För att förstå hur nya publiceringsmodeller för vetenskapliga tidskrifter har vuxit fram och etablerats inom Open Access-rörelsen är det viktigt att också känna till hur publicering av traditionella tidskrifter fungerar. Gemensamt för de olika tidskriftsmodellerna som nämns i detta avsnitt är att samtliga använder sig av kvalitetsgranskning, oftast peer-review, för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet.

Man kan dela in vetenskapliga tidskrifter efter hur tidskrifterna gör sitt innehåll tillgängligt, hur upphovsrätten hanteras och hur omkostnaderna för publiceringen finansieras:

Traditionella tidskrifter

Publicering i traditionella tidskrifter är fortfarande den dominerande publiceringsformen. Inom många ämnesområden är det idag dessutom det enda relevanta alternativet om man vill publicera en artikel i en vetenskaplig högt rankad tidskrift (för att läsa mer om rankning med s.k Impact Factor se exempelvis här.)

Vanligen är det gratis för författaren att publicera i en traditionell tidskrift men det förekommer även författaravgifter för vissa tidskrifter. Omkostnader för publicering och distribuering täcks framför allt av prenumerationskostnader - det är med andra ord läsarna som betalar. Författaren skriver så gott som alltid över upphovsrätten till sin artikel till förlaget. Många förlag som ger ut tidskrifter med en traditionell publiceringsmodell tillåter dock forskare att också parallellpublicera sina artiklar i öppna arkiv.

Open access tidskrifter

Open access-tidskrifter kan ses som alternativ till och kritik mot den traditionella tidskriftsmarknaden. Grundtanken är att forskningsresultat ska publiceras på Internet, kostnadsfritt och tillgängligt för alla som vill citera, läsa eller ladda ner dem. Vetenskapens resultat ska inte bara vara tillgängliga för de som har råd att betala för dem. Open access-tidskrifter kännetecknas av att de dels gör tidskriftens innehåll fritt tillgängligt på Internet och dessutom låter författaren behålla upphovsrätten till sin artikel. Viktigt att påpeka är också att Open Access-tidskrifter liksom de traditionella tidskrifterna genomför lika rigorös kvalitetsgranskning av artiklarnas vetenskapliga innehåll.

Av de kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifterna är det cirka tio-tolv procent som är fritt tillgängliga.

Det finns olika finansieringsmodeller för open access-tidskrifter och det finns såväl kommersiella som ideella initiativ. Ofta tar open access-tidskrifter ut en publiceringsavgift från författaren, författarens institution eller forskningsfinansiär men i vissa fall tar man inte ut någon avgift alls. Forskningsfinansiärer kan ha särskilda pengar avsatta för forskarens publicering, inbakade i forskningsanslagen. Det finns också exempel på ämnesrelaterad finansiering – till exempel har CERN tagit ett initiativ som syftar till att ge alla användare fri tillgång till vetenskaplig publicering inom området partikelfysik.

Hybridtidskrifter

Flera förlag har startat en publiceringsmodell där författaren har möjlighet att välja open access-publicering av just sin artikel i så kallade hybridtidskrifter, mot en författaravgift. Hybridtidskriften är i alla andra avseenden en traditionell tidskrift. Den friköpta artikeln blir dock fritt tillgänglig för alla, även om inte resten av tidskriftens artiklar är det. Artiklar som publiceras fritt tillgängligt enligt denna modell genomgår samma kvalitetskontroll som traditionellt publicerade artiklar. Författaren behåller dessutom upphovsrätten till sin artikel.

Webbtjänsten DOAJ erbjuder nära nog en fullständig lista över vetenskapliga kvalitetsgranskade Open Access- och hybridtidskrifter.

Spridningen av OA-publikationer

 

Även om artikeln deponeras i ett lokalt arkiv som Epsilon på SLU så blir spridningen global. Hur det fungerar i detalj kan beskrivas med de rutiner som biblioteket tillämpar vid parallellpublicering. Det handlar om metadata, den bibliografiska beskrivningen av dokumentet. För att kunna utnyttja interoperabiliteten mellan olika arkiv, navigera, analysera och återfinna dokument i alla öppna arkiv samtidigt krävs att man överallt beskriver dokumenten på samma sätt, oavsett i vilket arkiv som artikeln deponeras.

Metadatamodellen eller beskrivningen av publikationen är utarbetad av Open Archives Initiative och standardprotokollet kallas OAI-PMH (Open Archives Initiative - Protocol for Metadata Harvesting). OAI, skapades av några forskare i samarbete med forskningsbibliotek i USA 1999. Standarden är helt oberoende av innehållet i databasen. De flesta arkiv med vetenskapligt material stöder idag OAI-PMH. Som ett exempel kan OAIster nämnas, som hämtar vetenskapligt material från över 1100 högskolor, universitet, forskningsorganisationer och institutioner över hela världen.

Spridningsvägarna för parallellpublicerade artiklar är välutvecklade och blir allt bättre vilket gör att artikeln synliggörs i många sammanhang där artiklar som är publicerade i traditionella tidskrifter inte visas. Det kan alltså ses som en fördel både för den enskilde forskaren och för de som har intresse av forskningen.

 

 

Länkar

DOAJ, Directory of Open Access Journals
Listar tusentals fritt tillgängliga kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter som är tillgängliga OA.

SHERPA RoMEO
Förteckning över de flesta förlag och tidskrifter, och deras policy till annan publicering, t.ex. på forskarens egen webbplats eller i universitetets arkiv. 

 


Fulltextarkiv

Epsilons öppna arkiv  är ett av många fulltextarkiv världen över! 

OAIster är en söktjänst för över 1100 fritt tillgängliga fulltextarkiv världen över. Produceras av Univ. of Michigan Digital Library Production Services, USA.

BASE - Bielefeld Academic Search Engine är en multidisciplinär webbsöktjänst för vetenskapliga informationskällor och fulltextarkiv, där även SLU:s arkiv Epsilon ingår.

 


Informationsmaterial

Open Access Information. Material om OA, bakgrund, upphovsrätt (KB).

Timeline of the Open Access Movement, kortfattad historik om open access av Peter Suber (SPARC).

Open access explained! Film på Youtube av Nick Shockey och Jonathan Eisen

Sidan uppdaterad: 2015-05-21. Sidansvarig: jenny.casey.eriksson@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se