För att förstå hur nya publiceringsmodeller för vetenskapliga tidskrifter har vuxit fram och etablerats inom Open Access-rörelsen är det viktigt att också känna till hur publicering av traditionella tidskrifter fungerar. Gemensamt för de olika tidskriftsmodellerna som nämns i detta avsnitt är att samtliga använder sig av kvalitetsgranskning, oftast peer-review, för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet.
Man kan dela in vetenskapliga tidskrifter efter hur tidskrifterna gör sitt innehåll tillgängligt, hur upphovsrätten hanteras och hur omkostnaderna för publiceringen finansieras:
- Traditionella tidskrifter, kräver prenumerationer för att en läsare ska få tillgång till innehållet vilket därmed ger begränsad spridning och tillgänglighet. Upphovsrätten skrivs så gott som alltid över från författaren till tidskriftsförlaget. Läs mer nedan.
- Open Access-tidskrifter, ger fri spridning och tillgänglighet av artiklar på Internet och upphovsrätten stannar hos författaren. Omkostnader för publicering täcks vanligen av författaravgifter eller i vissa fall av medlemsavgifter och stöd från forskningsinstitutioner. Läs mer nedan.
- Hybridtidskrifter, är traditionella tidskrifter som erbjuder författaren att antingen välja en traditionell publiceringsmodell eller open access-publicering, dvs. att antingen publicera sin artikel gratis men då med en begränsad spridning eftersom det krävs prenumeration för tillgång eller att betala för att artikeln ska publiceras fritt tillgängligt. Läs mer nedan.
I synnerhet en webbtjänst erbjuder nära nog en fullständig lista över vetenskapliga kvalitetsgranskade Open Access- och hybridtidskrifter: DOAJ listar tusentals Open Access-tidskrifter och har även information om hybridtidskrifter.
Traditionella tidskrifter
Publicering i traditionella tidskrifter är fortfarande den dominerande publiceringsformen. Inom många ämnesområden är det idag dessutom det enda relevanta alternativet om man vill publicera en artikel i en vetenskaplig högt rankad tidskrift (för att läsa mer om rankning med s.k Impact Factor se exempelvis
här.)
Vanligen är det gratis för författaren att publicera i en traditionell tidskrift men det förekommer även författaravgifter för vissa tidskrifter. Omkostnader för publicering och distribuering täcks då framför allt av prenumerationskostnader - det är med andra ord läsarna som betalar. Många förlag som ger ut tidskrifter med en traditionell publiceringsmodell tillåter dock forskare att också parallellpublicera sina artiklar mot vissa villkor. Läs mer om hur forskare kan göra sina publikationer fritt tillgängliga i öppna arkiv under avsnittet Parallellpublicering. Där hittar du också några av de stora förlagens policys i sammanfattning.
Open Access-tidskrifter
Open Access-tidskrifter har startats som alternativ till och kritik mot den traditionella tidskriftsmarknaden. Grundtanken är att forskningsresultat ska publiceras på Internet, kostnadsfritt och tillgängligt för alla som vill citera, läsa eller ladda ner artiklar. Vetenskapens resultat ska inte bara vara tillgängliga för de som har råd att betala för dem. Open Access-tidskrifter kännetecknas av att dessa dels gör tidskriftens innehåll fritt tillgängligt på Internet och dessutom låter författaren behålla upphovsrätten till sin artikel. Viktigt att påpeka är också att Open Access-tidskrifter liksom de traditionella tidskrifterna genomför lika rigorös kvalitetsgranskning av artiklarnas vetenskapliga innehåll.
Av de kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifterna är det cirka tio-tolv procent som är fritt tillgängliga. DOAJ, Directory of Open Access Journals, listade över 5500 sådana tidskrifter i oktober 2010.
Det finns olika finansieringsmodeller för Open Access-tidskrifter och det finns såväl kommersiella som ideella initiativ. Modellerna har utvecklats som en kritik mot systemet för de traditionella tidskrifterna. I vissa fall tar Open Access-tidskrifter ut en publiceringsavgift från författaren, författarens institution eller forskningsfinansiär och i vissa fall tar man inte ut någon avgift alls. Forskningsfinansiärer kan ha särskilda pengar avsatta för forskarens publicering, inbakade i forskningsanslagen. Det finns också exempel på ämnesrelaterad finansiering – till exempel har CERN, världens största laboratorium inom högenergifysik, tagit ett initiativ som syftar till att ge alla användare fri tillgång till vetenskaplig publicering inom området partikelfysik.
Hybridtidskrifter
Flera förlag har startat en publiceringsmodell där författaren har möjlighet att välja Open Access-publicering av just sin artikel i så kallade hybridtidskrifter, mot en författaravgift. Hybridtidskriften är i alla andra avseenden en traditionell tidskrift. Den friköpta artikeln blir dock fritt tillgänglig för alla, även om inte resten av tidskriftens artiklar är det. Artiklar som publiceras fritt tillgängligt enligt denna modell genomgår samma kvalitetskontroll som traditionellt publicerade artiklar. Författaren behåller dessutom upphovsrätten till sin artikel.