När vi talar om SLU-serier syftar vi i dagligt tal kanske oftast på de rapportserier som de flesta institutioner har en eller flera av. Eftersom det också finns andra typer av serier bör man för att undvika missförstånd ägna en kort stund åt skillnaden mellan serietyperna och göra klart för sig, innan man går vidare i publiceringsprocessen, vilken typ av serie man står i begrepp att starta.
Monografiserie – ”Rapportserie”
Serietypen kännetecknas av att samtliga ingående delar i serien utgör var för sig en egen monografi, med uppgift om egen (bok-/rapport-) titel samt författarnamn (eller andra upphovsmän och editorer). Delarna tilldelas också individuellt delnummer i serien (normalt av resp. utgivande institution – undantag i Alnarp).
ISSN kan inte längre erhållas från Kungl. biblioteket för nya monografiserier, men däremot kan ISBN för varje nyutgiven del erhållas på begäran från SLU-biblioteket.
OBS! Gamla löpande serier fortsätter att använda sitt tilldelade ISSN som förut!
Tidskriftsserie
Det vanligaste seriealternativet är den välbekanta tidskriften. I denna publiceras oftast ett flertal artiklar, men resp. ny del i serien har ingen egen titel eller upphovsman utan tilldelas bara ett häftesnummer och ev. volymnummer, samt årtalsbeteckning. De internationella tidskrifter där våra författare gärna publicerar sina artiklar tillhör den här serietypen, men ett mindre antal utges också av SLU.
Om man avser att starta en ny tidskriftsserie är det fortfarande möjligt (rekommenderas) att erhålla ISSN från Kungl. biblioteket för den nya tidskriften. (http://www.kb.se/om/issn/ansokan-issn/)