Exempel på referenser enligt Harvard

Referenslistan

Referenslistan ska innehålla så pass mycket information att den som läser ditt arbete enkelt kan hitta tillbaka till den källa du använt dig av. Är du osäker på vad referensen ska innehålla kan du ta en titt på den här filmen från Luleå Tekniska Universitet (Java 1.5 eller senare).

Nedan följer ett antal exempel på hur man kan skriva referenser till olika typer av källor. Exemplen bygger på Högskolan i Borås "Guide till Harvardsystemet" men är även kompletterat med material som används inom SLU:s utbildningar.

Uppgifter som förekommer i löpande text ska tydligt återges så inget tvivel råder om vem som är upphovsman till respektive inlägg. Flertalet av dessa referenser skall sedan också återges i referenslistan som också kan benämnas källförteckning där man får mer utförlig information om källorna.  Det finns ett par undantag från redovisning i källförteckningen och det är  bland annat ”Tabeller och figurer” samt ”Bilder”

• Avhandlingar
• Bilder
• Blogg
• Broschyr
• Böcker
• Internetforum
• Kapitel i böcker
• Kartor
• Konferenstryck
• Lagar
• Muntliga källor
• Offentliga dokument
• Radio och tv-program
• Rapporter
• Studentarbeten
• Tabeller och figurer
• Tidningsartikel
• Tidskriftsartikel
• Uppslagsverk
• Verk med flera delar
• Video
• Webbsida/Internetsida

Avhandlingar

Referensen till en avhandling skrivs på följande sätt:

• Författare
• År
• Titel - kursiv
• Diss (doktorsavhandling)/lic.-avh. (licentiatavhandling)
• Universitet där avhandlingen lagts fram 
• (Förlagsort) 
• (Förlag)

Bilder

Bilder eller fotografier har liksom figurer texten under den återgivna bilden med namn och årtal på upphovsman. Ibland finns det behov av att redovisa ett stort antal bilder eller fotografier i sitt arbete med hänvisning till andra upphovsinnehavare. I dessa fall kan man skapa en bildförteckning i sin referenslista. Tänk på att bilder och fotografier som du själv inte skapat för ditt arbete eller inte omfattas av Creative Commons omfattas av upphovsrätten och kräver upphovsrättsinnehavarens tillstånd för publicering.

Blogg

Referensen till en blogg skrivs på följande sätt:

• Författare
• År
• Inläggets titel
• Namn på bloggen 
• [Blogg]
• Datum (då inlägget publicerats)
• URL - Bloggens adress
• Datum då du besökte sidan

Broschyr

Referensen till en broschyr skrivs på följande sätt:

• Författare / Organisationsnamn
• År
• Titel
• Utgivningsort
• Utgivare
• Eventuell serie
• Hakparentes som anger broschyr

Böcker

Referensen till en bok skrivs på följande sätt:

• Författare /utgivare
• Utgivningsår
• Titel
• Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
• Förlagsort
• Förlag

Ofta är den tryckta och e-boken identiska men om du har använt dig av den elektroniska är det ytterligare några uppgifter som skall vara med:

• Det ska framgå att den är elektronisk  - [Elektronisk] skall skrivas efter titeln.
• Var man kan hitta den - Tillgänglig: skall skrivas efter förlaget. Har du hittat boken via någon databas går det bra att skriva namnet t.ex. E-brary. Om boken däremot ligger på webben skriver du URL istället.
• Vilket datum du läste boken  - [Datum] skall skrivas sist i referensen.

Två eller fler författare

En redaktör/redaktörer

En bok som består av bidrag från flera olika författare kallas antologi. Ofta skriver författaren var sitt kapitel som sedan sammanställs av en eller flera redaktörer. Har du endast använt dig av ett kapitel i boken ska detta skrivas enligt  kapitel i böcker. Annars ska referensen för boken i sin helhet skrivas på följande sätt där "red" står för redaktör.

Organisation, myndighet e.t.c.

Internetforum

Referensen till ett forum skrivs på följande sätt:

• Upphovsman
• År
• Titel på inlägget
• Forumets namn
• [Forum]
• Datum för inlägget
• URL
• [Datum] när du besökte sidan

Kapitel i böcker

Det är vanligt att böcker består av bidrag från flera författare och du kanske bara har använt ett visst kapitel i ditt arbete. Du ska då referera till just det här kapitlet och inte hela boken. Det gör du genom att använd ”I” som en markering att det är ett kapitel som ingår i ett större verk. 

• Kapitlets författare
• Bokens utgivningsår
• Kapitlets titel, följt av "I"
• Bokens redaktör/redaktörer
• Bokens titel (kursiverad)
• Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
• Förlagsort
• Förlag
• Sidor

Kartor

Referensen till kartor skrivs på följande sätt:

• Upphovsman, t.ex. institution
• Utgivningsår
• Titel
• [Kartografiskt material]
• Upplaga (om det finns flera upplagor)
• Skala
• Förlagsort 
• Förlag
• Serie

Har du använt dig av en digital karta, skriver du referensen på samma sätt men lägger till följande:

• Istället för att skriva [Kartografiskt material] skriver du [Elektronisk]
• Var man kan hitta den - Tillgänglig: - och kartans URL

Konferenstryck

Konferenstryck kallas också för proceedings. De är en sammanställning av föredrag som presenterats vid en konferens. Konterenstrycket har ofta en redaktör/redaktörer och ska då skrivas som böcker med en redaktör/redakörer. Dessutom ska följande information finnas med: 

• Konferensort
• Datum då konferensen hölls
• [Elektronisk] om du läst den elektroniskt
• Tillgänglig: var man hittar den (URL) om du läst den elektroniskt  

Om du endast har läst ett föredrag/bidrag ska det hanteras som ett kapitel, se vidare kapitel i böcker.

Lagar

Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnumer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS). 

Muntliga källor

Muntliga källor, d.v.s. intervjuer, telefonsamtal, föreläsningar o.s.v. kan du också ta med i din referenslista. Det är viktigt att det framgår att det är källor som inte finns publicerade. Därför bör du skriva dessa källor separat i listan, under exempelvis rubriken "Icke publicerat material". 

Ibland anser man inte att denna typ av källor skall finnas med i litteraturlistan eftersom den inte går att hitta tillbaka till. Ett alternativ är att istället referera till källan genom en fotnot. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer är det viktigt att du ber personen i fråga om tillåtelse. 

Offentliga dokument

Till "Offentliga dokument" räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v. 

Referensen till ett offentligt dokument skrivs på följande sätt:

• Författare/Utgivare, t.ex. utgivande institution
• Utgivningsår
• Titel 
• Upplaga (om det finns fler)
• Förlagsort 
• Förlag
• Serie

Radio och Tv-program

Referensen till ett radio- eller tv-program skrivs på följande sätt:

• Programserie
• Årtal
• Titel på programmet
• Vilket medium det rör sig om
• Vem/vilka som står bakom
• Datum då det sändes

Rapporter

Referensen till en rapport skrivs på följande sätt:

• Författare
• Utgivningsår
• Titel
• Utgivningsort
• Utgivare
• Ev. Serie
• Rapportnummer

Många rapporter finns tillgängliga elektroniskt i PDF format. Rapporter som publicerats vid SLU finns samlade i Epsilons öppna arkiv. Referensen skrivs då på följande sätt:

Studentarbeten

Referensen till ett studentarbete skrivs på följande sätt:

• Författare
• Utgivningsår
• Titel
• Universitet / högskola där arbetet skrivits
• Institution/Utbildning
• Serie

Tabeller och figurer

Tabeller förses med en kort förklarande rubrik ovanför tabellen. En figur har istället sin eventuella rubrik och text under figuren. Figurtexter brukar avslutas med punkt i motsats till tabeller. Vanligtvis gör personen som skriver sin text också sin egen tabell eller figur, men hänvisar man till en annan tabell/ figur anges källan under respektive tabell/ figur. Tänk på att upphovsrätten omfattar tabeller och figurer och kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för publicering.

Tidningsartikel

Referensen till en tidningsartikel skrivs på följande sätt:

• Artikelförfattare
• Årtal
• Titel
• Tidningens titel (kursivt)
• Datum

Tidskriftsartikel

Referensen till en tidskriftsartikel skrivs på följande sätt:

• Artikelförfattare
• Årtal
• Titel
• Tidskriftens titel (kursivt)
• Volym och ev. nummer inom parentes
• Sidor

Om du läser en artikel som är publicerad elektroniskt lägger du till:

• [Elektronisk] - efter titeln
• Tillgänglig: URL 
• [Datum] - då du hämtade informationen

Uppslagsverk

Referensen till ett uppslagsverk skrivs på följande sätt:

• Vem som skrivit artikeln
• Årtal
• Uppslagsord
• Vilken källa
• (Vilket band)
• sidor/ URL och datum

Verk med flera delar

Om din källa är en del av ett större verk är det viktigt att det framgår vilken del det är du har använt. Det gör du genom att skriva vilken del, volym eller band det rör sig om:

• Kapitlets författare
• År
• Kapitlets titel, följt av "I"
• Utgivare av verket
• Verkets titel
• Del, volym, band
• Utgivningsort
• Förlag
• Sidor

Video

Referensen till en video skrivs på följande sätt:

• Vad videon heter
• Årtal
• Länk var man hittar den
• Datum då du tittade på den

Webbsida/Internetsida

När du använder material som du hittat på Internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det en rapport? En artikel? Ett blogginlägg? Eller kanske en vanlig webbsida? Är det en rapport från t.ex. Livsmedelsverket så ska referensen skrivas enligt instruktioner för rapporter. 

Referensen till en vanlig webbsida skrivs på följande sätt:

• Upphovsman
• Senast uppdaterad
• Titel på sidan
• URL elller sökvägen (se exemplen)
• [Datum] när du besökte sidan

Textinnehållet i Sök- och skrivguiden av SLU-biblioteket är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported licens.