Ansvarig: Kristina Marquardt, Institutionen för stad och land, SLU
Att med lantbrukets aktörer pröva tillämpbarhet och konsekvenser på gårds- och samhällsnivå av resursallokering. Vi vet att andelen jordbruksmark i världen inte kan öka i någon större omfattning och att i stort sett all grön mark redan är under någon sorts mänsklig kontroll och användning. Detta innebär att vi måste kunna producera (mat, fibrer, energi) och upprätthålla ekosystemtjänsterna i samma produktionssystem i framtiden, och att underhålla ekosystemtjänster är en förutsättning för att upprätthålla en framtida god produktion. Ekosystemtjänster måste alltså tänkas in i planeringen för framtida produktionssystem, och frågan om hur resurser, på olika systemnivåer, allokeras för att uppnå dessa mål blir då centralt. Spänningen mellan produktionsmål och å andra sidan miljömål genererar en mängd politiska, sociala och ekonomiska konsekvenser på olika systemnivåer. Avgörande förändringar på en systemnivå (t.ex. en omfattande odling av perenna stråsädssorter istället för annuella) påverkar också andra systemnivåer (t.ex. potentiella påverkningar på landskap, lantbrukets lönsamhetsstruktur, miljöstödsutformning, vattenutnyttjandet i det odlade landskapet, möjligheter för biologisk kontroll av skadegörare), en påverkan som även kan påverka i båda riktningarna (t.ex. kan ett EU-stöd få omfattande effekter på hur odlingslandskapet utformas). Det finns därför ett stort behov av att jämföra och integrera relevanta frågeställningar och resultat på de olika systemnivåer som projektet omfattar (molekylär nivå, individ-, bestånds- och landskaps- och gårds-systemnivå).
I den kontexten är bönderna och deras brukarkunskap centrala. Svenska bönder har en hög kunskapsnivå vad det gäller miljöfrågor inom lantbruket och deras experimentella lärande och praktiska kunskap vad det gäller bevarande och gynnande av ekosystemtjänster företräder viktig kunskap för att finna på hur vi ska hantera utmaningen vad det gäller fortsatt fungerande ekosystemtjänster i framtiden och frågan om resursallokeringar inom ett lantbruk med allt fler krav på vad det skall generera. Arbetet i WP5 omfattar kvalitativ forskning som fokuserar på bonden och dennes brukarkunskap och växtodling från ett resursallokerings perspektiv på gårds- och landskapsskala. En sådan forskningsansats har potentialen att sätta de ekologiska aspekterna av framtida växtodling, som ska beforskas inom programmet, i sin socio-ekonomiska sammanhang.
Foto: A-M Gustavsson