Älgobs (obs/mantimme) är ett index som följer den absoluta älgtätheten. Älgobsen (antal älgar observerade per mantimme) är systematiska observationer av älgar under älgjakten.
Älgobsen är sedan 1985 det material som tillsammans med avskjutningsstatistik är rikstäckande som underlag för förvaltningsbeslut. Vid förvaltning av älg behöver man känna till hur stor älgpopulationen är eller om den ökar eller minskar. Med denna kunskap kan man formulera och utvärdera de mål som är en av grunderna i framgångsrik adaptiv förvaltning.
Genom att förvaltningen känner älgpopulationens storlek eller utveckling finns också ett underlag för planering av avskjutningen. Älgobsen är utvecklad, praktiskt testad och verifierad för att ta fram sådan kunskap. Utvärderingarna av Älgobsen visar att den korrekt följer populationens utveckling över tiden (obs/mantimme), att den följer variationen i reproduktionen (kalv/hondjur) samt att den kan jämföras över tiden i en region. Älgobsen har använts i Sverige sedan 1985 och med nuvarande insamlingsmetodik sedan 1997.
Älgobsen har utvärderats i en norsk–svensk samarbetsgrupp 1996–1997. Där kom vi fram till att indexet följer älgpopulationens utveckling mellan flera år om det baseras på tillräckligt många observationstimmar. Vi kan inte direkt jämföra Älgobsen mellan områden. Vi vet också att Älgobsen följer den verkliga reproduktionen i älgpopulationen väl.
I likhet med alla andra inventeringsmetoder har Älgobsen både möjligheter och begränsningar. Älgobsen är sedan 1997 års förbättringar den metod som rekommenderas att i första hand användas löpande (årligen) därför att den är enkel att utföra och tolka. Metoden är billig och kostnadseffektiv.
Eftersom Älgobs med den nuvarande metodiken finns sedan 1997 är varje nytt års data direkt tolkningsbart för att se om exempelvis älgpopulationen inom ett älgförvaltningsområde ökar eller minskar, eller om årets reproduktion är normal, hög eller låg. De samlade utvärderingarna visar att när Älgobs upprepas löpande år efter år får förvaltningen en bra skattning av älgpopulationens förändringar i antal och sammansättning. En begränsning är att vi inte helt kan fastställa populationens ålderssammansättning utifrån de data som samlas in.
Tillsammans med Älgobsen så registreras även observationer av stora rovdjur (björn, varg, lo och järv). Björnobservationer under jakt har utvärderats vetenskapligt och följer tätheten av björn över större områden. Björnen är en viktig predator på framför allt älgkalvar och kunskap om predation är en viktig del i den adaptiva älgförvaltningen. En förutsättning för att man ska kunna använda björnobservationer under jakt är att det sker tillsammans och på samma sätt som Älgobsen. Det krävs dock ett mycket större antal observationstimmar (mer än 100 000) för att man skall kunna analysera data.
Denna manual riktar sig i första hand till de som arbetar med älgförvaltning inom Älgförvaltningsområden (ÄFO) och Viltförvaltningsdelegationer (VFD). Metodbeskrivningen kan hjälpa beställare, genomförare och personer som tolkar resultaten att förstå Älgobsens bakgrund, genomförande och tolkning.
Älgobsen är i praktiken en enkel inventering där vi med hjälp av jägarnas observationer per jaktlag eller motsvarande skattar ett medelvärde av antal sedda älgar per timme (obs/mantimme). Det är ytterst viktig att antal timmar används som ett mått på observationsansträngningen, annars kommer älgpopulationens utveckling att under- eller överskattas då jaktdagens längd varierar stort. Älgobsen är ett index. Ett index följer populationens upp- och nedgång. Vi har i Sverige och Norge med hjälp av insamlade data beräknat säkerheten i skattningen för Älgobs.
För att Älgobsen ska kunna användas som en basmetod i älgförvaltningen krävs att
- en total ansträngning om minst 5000 timmar görs för att kunna fånga upp en verklig förändring i älgpopulationen mellan dagar eller mellan år.
- endast de sju första jaktdagarna jämförs mellan år.
- obs/mantimme används som mått på populationstäthet.
- kalv/ko eller kalvar/100 hondjur används som reproduktionsmått .
- övriga kvotmått som andel tjur/vuxna används med reservation för att de inte fullt är verifierade. Förväntan är att de beräknade utifrån minst 5000 mantimmar ger ett korrekt värde.
I den nya älgförvaltningen rapporteras Älgobsdata in till Viltdata.se för älg. Rätt utförd är Älgobs fortsatt ett värdefullt och kostnadseffektivt index som ska användas regelmässigt som verktyg i den adaptiva älgförvaltningen.