Foto: Jan Henricson/Svensk Jakt
Vid förvaltning av en älgpopulation är det viktigt att känna till antal djur, reproduktion och dödlighet. Dödligheten orsakas till största delen av jakt. Den delen har vi möjlighet att få mycket goda data på. Det kräver dock att vi samlar in avskjutningsstatistik på ett korrekt sätt. För att få riktiga uppgifter om dödligheten bör älgförvaltningen även samla data om trafikolyckor, predation, sjukdomar, olyckor och åldersrelaterad dödlighet.
Avskjutningen används för att reglera älgpopulationens storlek och sammansättning enligt de mål som finns i älgförvaltningsplanerna. Förvaltningsmålet omvandlas oftast till antal älgar av olika kategorier som skall fällas inom älgförvaltningsområdet (ÄFÖ) för att dessa skall uppnås. I ett ÄFÖ baseras målet på de ingående älgskötselområdenas planer och tilldelning för licensområden. Genom att jämföra det faktiska utfallet av jakten med målen för älgförvaltningen kan vi sedan följa upp och anpassa eller korrigera åtgärderna, det vill säga bedriva en adaptiv förvaltning av älg.
Om vi analyserar avskjutningsstatistiken – antal fällda djur tillsammans med uppgifter om ålder och kön hos de fällda älgarna – finns det metoder som ger möjlighet att skatta antalet älgar i populationen. Det kräver dock data utöver vad som är obligatoriskt att samla in. Avskjutningsstatistiken kan också ge uppgifter om trender i en älgpopulations storlek och sammansättning över tiden, men då avskjutningen till stor del styrs av tilldelningen kan dessa trender vara svåra att tolka.
Manualen vänder sig till de som praktiskt utför jakten och ansvarar för avskjutningsstatistiken. I den nya älgförvaltningen är det älgförvaltningsområden, licensområden, älgskötselområden (samt däri ingående jaktlag) eller ett jaktlag som fäller älg (älgkalv) på ett oregistrerat område. Den riktar sig även till de som planerar och beslutar i frågor som berör viltförvaltning.
- Avskjutningsstatistik är uppgifter om alla de älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Statistiken delas upp i antal älgar av olika kön och på vuxna respektive kalvar.
- Dödlighet är antalet älgar som dör under året. Jakten står för merparten av dödligheten, men dessutom tillkommer dödlighet i form av trafikolyckor, predation och övrig dödlighet t.ex. ålder, sjukdomar eller ej trafikrelaterade olyckor.
- Fjoling kallas en vuxen älg (tjur eller kviga) under sitt andra levnadsår; året efter den varit kalv.
- Reproduktion är antalet älgar som föds under året och uttrycks vanligen som kalv per ko. Vid jämförelser över tiden är det viktigt att antalet kalvar relateras till antalet hondjur i en population.
- Vuxen älg är en älg av han- eller honkön (tjur respektive ko/kviga) som är äldre än ett år räknat från födseln i maj eller juni.
- Älgkalv (årskalv) är en älg av han- eller honkön (tjurkalv respektive kvigkalv)som är yngre än ett år från födseln i maj eller juni. Älgkor som föder får normalt en eller två kalvar, men även tre kalvar förekommer. Är man osäker på om det är en älgkalv eller ett äldre djur kan man räkna antalet kindtänder på ena sidan i den undre käken; för älgkalvar ska det vara fyra kindtänder.
Avskjutningsstatistik för älg har insamlats i Sverige under flera hundra år. Under lång tid var den sporadisk både i tid och rum och dessutom av dålig kvalitet. Först i slutet av 1800-talet kom en mer sammanhållen statistik i Domänstyrelsens regi. Vid den tiden och en bit in på 1900-talet var tjuvjakten omfattande, men kunde av naturliga skäl inte redovisas. Svenska Jägareförbundets länsföreningar började också en insamling av viltstatistik under 1800-talets senare del, men även den var bristfällig. Viltstatistiken utsattes inledningsvis för omfattande kritik. Först från och med 1939 startade Svenska Jägareförbundet en avskjutningsstatistik som insamlades på ett systematiskt sätt och som täckte hela landet. Som en följd av kritiken insåg dåtidens viltförvaltare att statistiken kunde bli bra bara om den kom från jägarna själva. Förändringar i synsätt och älgförvaltningssystem under 1960- och 1970-talen ledde till ett större intresse kring älgens populationsdynamik. Därigenom ökade intresset för att hålla ordning på populationerna och avskjutningen i form av till exempel köns- och ålderssammansättning. Länsstyrelsernas uppgifter om älgavskjutning har fram till 2004 sammanställts av Naturvårdsverket, men därefter av Svenska Jägareförbundet.
Figur 1. Rapporterad älgavskjutning i Sverige sedan 1900. Källa: Svenska Jägerförbundets viltövervakning
Avskjutningsstatistik är en grundläggande del i älgförvaltningen och avser alla de älgar som fälls under jakt inom ett licensområde, älgskötselområde eller på en oregistrerad mark. Uppgifter om antalet fällda älgar under jakt skall samlas in av varje jaktlag för vidare registrering i en databas. För varje individ skall kön (tjur eller ko/kviga) och ålderskategori (vuxen eller kalv) anges. Sammanställning av antalet fällda älgar kan ske på olika skalor, från enskilda jaktlag upp till antalet fällda älgar i hela Sverige. Den kan också uttryckas som antalet fällda älgar per ytenhet (vanligen per 1 000 hektar) som blir mer generellt och gör att viltförvaltningen kan jämföra avskjutningen mellan områden av olika storlek. Alla älgar som fälls under jakt skall rapporteras vilket innebär att förvaltningen får en total rapportering av alla fällda älgar. Detta skiljer avskjutningsstatistiken från andra metoder som används i älgförvaltningen där man i huvudsak försöker skatta olika egenskaper med hjälp av ett urval (stickprov).
Avskjutningsstatistiken utgör också grunden för annan information som kopplas till fällda älgar, såsom reproduktion (livmödrar), kondition (kalvvikter) och ålder (tandsnittning).
- Alla fällda älgar registreras individuellt i databasenviltdata.se tillsammans med andra uppgifter så snart som möjligt. Dock skall de obligatoriska uppgifterna vara registrerade senast 14 dagar efter det att älgen fällts. Varje registrerad jaktenhet ansvarar för att uppgifterna blir registrerade och därmed tillgängliga för länsstyrelsen och övriga delar av förvaltningen. De obligatoriska uppgifterna utgörs tillsammans med uppgifter om jaktenheten av:
Typ av djur: anges som tjur, ko/kviga, tjurkalv eller kvigkalv
- Ålder: anges som 0 år för kalvar (sker automatiskt när man valt tjur- respektive kvigkalv) . För fjolingar anges åldern som 1 år och för övriga vuxna älgar anges ålder som helt år om den åldersbestämts.
- Tidpunkt: anges som datumet då älgen fälldes
- Plats: anges genom att antingen markera var jaktområdetfinns eller var platsen för varje fälld älg är. Det görs på en karta i viltdata.se med så stor noggrannhet som möjligt. Uppgifter om län, älgförvaltningsområde, kommun och församling bör vara inlagda i databasen före jakten.
Foto: Tor Lundberg, Naturfotograferna
Ytterligare frivillig information om den fällda älgen registreras antingen samtidigt som de obligatoriska uppgifterna eller vid ett senare tillfälle när denna information har blivit tillgänglig.
Oregistrerade områden
De jaktområden som inte är registrerade hos länsstyrelsen (oregistrerade områden) skall också uppge informationen enligt ovan angående fällda älgkalvar. Dessa jaktlag måste själva registrera sig i viltdata så att de kan uppge samma information som de registrerade områdena och att man därmed får full kunskap om dödligheten genom jakt inom älgförvaltningsområdet.
Avskjutningen utgör den absolut största delen av dödligheten i en älgpopulation och är därför mycket viktig i förvaltningen. Något förenklat kan man säga att om dödligheten är lägre än reproduktionen kommer antalet älgar i populationen att öka och är den högre än reproduktionen så minskar antalet älgar. En älgpopulation med en viss populationsstorlek kan, beroende på populationens sammansättning av kön och åldrar, behöva olika stor avskjutning för att till exempel balansera tillväxten. Det är därför viktigt att ha kunskap om andra saker som påverkar älgpopulationen för att avskjutningen skall få den effekt som man har räknat med. Om vi har en stor övrig dödlighet från exempelvis predation behövs också kunskap om hur många och vilken kategori av dessa älgar som dör. Avskjutningen behöver därefter anpassas så att målsättningen med älgförvaltningen kan nås.
Vi rekommenderar att avskjutningsstatistiken redovisas som antalet fällda älgar av olika köns- och ålderskategorier samt som det totala antalet fällda älgar inom ett område för varje år och över tid. Statistiken bör även presenteras som antalet fällda älgar per 1000 hektar jaktmark så att den går att jämföra mellan områden av olika storlek och mot andra typer av inventeringsdata.
Figur 2. Avskjutningssstatistik för älg uppdelat på ålder och kön. Under 60- och 70-talen ändrades älgförvaltningen och andelen fällda kor/kvigor minskade samtidigt som kalvandelen ökade. Källa: Svenska Jägeraförbundets viltövervakning.
Avskjutningen jämförs med tilldelningen (fyllnadsgrad) för älgförvaltningsområdet, älgskötselområdet och licensområdena. Om de uppställda målen i älgförvaltningen inte nås så kan avskjutningen justeras till nästkommande år. Avskjutningsstatistiken kan med fördel kombineras med information från älgobs och spillningsinventering för att läsa av utfallet i relation till uppsatta mål vad gäller avskjutningens sammansättning i relation till populationens verkliga antal och sammansättning.
Metoden ger i första hand ett mått på dödligheten vid jakt och detta är dess huvudsakliga användning. Registrerade jaktområden och uppgifter om dessa finns i Viltdata.se före jaktstarten men områden som är oregistrerade finns inte. Det är viktigt att få alla jaktenheter att rapportera in avskjutningen så att uppgifterna om fällda älgar blir korrekt inom ett älgförvaltningsområde (ÄFO).
Med kvalitetssäkring menas att vi säkrar kvaliteten i alla led – från planering av insamlingen av avskjutningsstatistik via jägare, rapportör och Viltdata.se till tolkning. I kvalitetssäkringsbegreppet ingår också att de grundläggande förutsättningarna för att använda avskjutningsdata för inventeringen finns. En sådan förutsättning är att i princip alla jaktenheter rapporterar in sin avskjutning. Hittills genomförda utvärderingar i Sverige och andra länder visar att avskjutningsdata speglar den verkliga avskjutningen väl.
Ett huvuddrag i kvalitetssäkringen är att varje jägare och rapportör bör kunna korrekt avgöra ålder och kön på de skjutna älgarna. Vi bedömer att det krävs en kvälls eller en halvdags utbildning med praktiska fältmoment för att nå det målet. Inläggningen av data i Viltdata.se måste också följa etablerade rutiner. Exempel på ytterligare kvalitetssäkring är löpande fortbildning, plan för kontroll av de olika momenten och extern granskning av delar av materialet.
En grund vid alla inventeringar är att tillvägagångssättet dokumenteras och arkiveras, att data läggs in i databas på ett standardiserat sätt och att data och resultat sparas på ett säkert sätt för framtida arbete inom älgförvaltningen. Den kommande IT-portalen för älg och Viltdata.se är redan nu utvecklade för att hantera avskjutningsdata.
För att minska risken för fel av olika slag är det viktigt att utse ansvariga personer – rapportörer – i jaktlaget eller i det registrerade området som sköter insamling och inregistreringen av uppgifterna i Viltdata.se. Det är också viktigt att detta sker så snart som möjligt för att minska risken för felaktigheter. Det är dessutom ett krav att rapportera avskjutningen inom 14 dagar efter att älg har fällts. Den som rapporterar ska ha tillräckliga datakunskaper för att rätt kunna registrera uppgifterna i Viltdata.se.
Att ange platsen för den fällda älgen direkt på karta i databasen minskar risken för problem med koordinater och kartprojektioner, som uppgifter från GPS:er eller avläsningar på papperskartor kan ge upphov till.
Skalski, J. R., Ryding, K. E. och Millspaugh, J. J. 2005. Wildlife demography: Analysis of sex, age, and count data. Academic Press. San Diego, CA. 656 pp.
Jonas Kindberg, fil.dr.,
institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå, jonas.kindberg@slu.se
Göran Ericsson, professor,
institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå, goran.ericsson@slu.se
Roger Bergström, professor,
Skogforsk, Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala, roger.bergstrom@skogforsk.se
Kjell Danell, professor,
institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå, kjell.danell@slu.se
Foto: Daniel Papic