Avskjutningsstatistik – sammanfattning

Vid förvaltning av älg behöver vi känna till hur stor älgpopulationen är, och om den ökar eller minskar. Med den kunskapen kan vi formulera och utvärdera de mål som är en av grunderna i en framgångsrik adaptiv förvaltning.

Genom att förvaltningen känner älgpopulationens storlek eller utveckling finns också ett underlag för planering av avskjutningen. Flera inventeringsmetoder finns utvecklade, praktiskt testade och verifierade för att ta fram sådan kunskap. 

Avskjutningsstatistik är en av dessa metoder. I likhet med alla inventeringsmetoder har även denna metod möjligheter och begränsningar. En begränsning är att avskjutningsstatistiken inte alltid direkt speglar älgpopulationens antal och sammansättning ett enskilt år. Om vi däremot analyserar avskjutningsstatistiken (antal fällda djur) under flera år tillsammans med uppgifter om ålder och kön hos de fällda älgarna finns det metoder som ger oss möjlighet att skatta antalet älgar i populationen. Sverige samlar löpande in avskjutningsdata om älg sedan 1939.

Manualen riktar sig i första hand till de som arbetar med älgförvaltning inom Älgförvaltningsområden (ÄFO) och Viltförvaltningsdelegationer (VFD). Metodbeskrivningen kan hjälpa beställare, genomförare och personer som analyserar resultaten att förstå avskjutningsstatistikens bakgrund, genomförande och tolkning. I den nya älgförvaltningen rapporteras data in till Viltdata.se och IT-portalen för älg.

Rätt utförd är avskjutningsstatistiken ett värdefullt verktyg i den adaptiva älgförvaltningen.