I större områden som huvudsakligen hyser en egen älgpopulation (och där in- och utvandringar därmed har mindre betydelse) påverkas populationens köns- och åldersstruktur så gott som enbart av reproduktion och dödlighet. Hos älg är dessa båda parametrar starkt beroende av åldern och man pratar ofta om den s.k. åldersspecifika reproduktionen (produktionen av kalv) respektive dödligheten.
Om den åldersspecifika reproduktionen och dödligheten är relativt konstant över tiden så kommer älgpopulationen efter en tid att uppnå en stabil köns- och åldersstruktur. Men så fort någon av dessa två parametrar ändras, t.ex. genom att reproduktionen ökar eller att dödligheten minskar i någon eller några åldersklasser, så leder detta under en tid till en förändring i populationens köns- och åldersstruktur.
2.1 Reproduktion
Produktionen av älgkalvar är en avgörande faktor när man ska beräkna utvecklingen i en älgpopulation eller effekterna av olika jaktstrategier. Unga älgkor har generellt lägre reproduktion än medelålders älgar.
Fruktsamheten bland ettåriga älgkor är låg, men den ökar snabbt med åldern. Älgkor har i genomsnitt redan vid fyra års ålder uppnått nästan maximal fruktsamhet (figur 1). Den högsta produktionen av kalvar förekommer vanligtvis i åldersklassen 6–10 år. Förmågan att producera kalv minskar bland äldre älgkor, men det är först vid riktigt höga åldrar (>15 år) som den märkbart reduceras.
Figur 1. Reproduktion hos älgkor mätt som medelproduktionen av kalv för olika åldersklasser (modifierad från Ericsson m.fl. 2001).
2.2 Dödlighet vid sidan av jakt och predation
Även om jakt är den dominerande dödsorsaken i den svenska älgpopulationen så förekommer alltid en viss dödlighet som orsakas av andra faktorer. Vanligtvis utgörs denna övriga dödlighet av trafik, sjukdomar, svält och olyckor. Omfattningen och den relativa betydelsen av dessa faktorer varierar mellan olika älgpopulationer, och beror t.ex. på trafikintensiteten och födosituationen i området. Gemensamt för dessa dödsorsaker är att de vanligtvis utgör en mindre del av populationens hela dödlighet när jakten räknas in. Denna övriga dödlighet uppvisar ofta ett åldersberoende, där äldre djur löper en ökad risk att dö av sjukdom och svält (figur 2).
Figur 2. Risken att dö av ”naturliga” orsaker (icke-jakt) som en funktion av ålder hos tjurar respektive kor hos älg (från Rönnegård m.fl. 2008).
I våra beräkningsmodeller har vi antagit att den övriga dödligheten uppgår till ca 5 % årligen för de flesta älgar, men att den ökar betydligt när älgarna börjar närma sig sin maximala livslängd som vi anger till 12 år för tjurar och 16+ år (alla kor som är 16 och äldre ingår i denna grupp) för kor. Enstaka älgar kan uppnå en något högre ålder men dessa påverkar inte älgpopulationens sammansättning och dynamik mer än ytterst marginellt.
2.3 Köns- och åldersstruktur
Eftersom fruktsamheten hos älgkor är starkt beroende av deras ålder har ålderssammansättningen i den lokala älgpopulationen stor betydelse för hur stor produktionen av kalvar blir. I Sverige är det vanligt att åldersfördelningen bland kor och tjurar skiljer sig åt. Medelåldern hos älgkor är i regel betydligt högre än hos tjurar och det är inte ovanligt med kor i åldern 10–20 år. Av tjurarna är det däremot oftast bara 5–10 % som uppnår en ålder av fem år. Orsaken är oftast att man bedriver ett mycket hårdare jakttryck på tjurar än på älgkor. En älgtjur står på toppen av sin förmåga, och har som störst horn, i åldern 6–10 år.
2.4 Kroppstillväxt
Älgar tillväxer kroppsligt främst under de tre till fem första åren i livet. Älgkor har normalt vuxit färdigt vid ca 3 års ålder, men tjurarna tillväxer under ytterligare några år och uppnår maximal kroppsvikt först vid ca 5–7 års ålder och de får därmed även en större slutlig storlek (figur 3). Den största tillväxten sker dock mellan kalvstadiet och ett års ålder, då älgarna mer än fördubblar sin kroppsvikt.
Figur 3. Kroppstillväxt (slaktvikt) hos älg vid olika åldrar, uppdelat på kön.
2.5 Variationer i tid och rum
Älgpopulationers reproduktion, dödlighet och kroppstillväxt varierar normalt både mellan olika populationer och mellan olika år. Den geografiska variationen i reproduktionsmönster och kroppstillväxt har troligen både genetiska och miljömässiga orsaker. Den variation som förekommer mellan olika år kan dock förklaras främst med att väderleken varierar, eftersom detta påverkar vegetationens tillväxt och därmed kvaliteten på älgarnas föda. Till exempel tycks det framförallt vara väderleken under sommaren som styr om det blir ett bra år för älgarnas kroppstillväxt, och därigenom en högre produktion av kalvar året efter. Något som tycks gynna älgens kroppstillväxt är svala och regniga försomrar. Förändringar i kroppstillväxt och reproduktion över längre tidsperioder hänger samman med mer långsiktiga förändringar i miljön, vilket vanligtvis rör mängden foderproducerande skog (5–25 år gammal skog) per älg i området. Om reproduktion och kroppstillväxt i en population är lägre än dess potential i ett område, eller om den naturliga mortaliteten är förhöjd, (i jämförelse med nivåer vid lägre älgtäthet eller vid bättre fodertillgång) säger man att populationen uppvisar täthetsberoende effekter.
2.6 Älgpopulationens produktionsförmåga
Sammantaget är det produktionsförmågan i den lokala älgpopulationen, dvs. hur många kalvar som produceras varje år vid en given älgtäthet, som styr hur många älgar som uthålligt kan beskattas ur populationen. Produktionsförmågan är beroende av könskvoten och åldersfördelningen bland de vuxna älgarna samt av fodertillgången, som i sin tur kan påverka reproduktion och dödlighet. Produktionsförmågan i den svenska älgpopulationen ligger vanligen i intervallet 25–45 %, beräknad som tillskottet av årskalv som överlever till hösten jämfört med älgpopulationens storlek under föregående vinter.