4.1 Att välja jaktstrategi innebär oftast en kompromiss
Syftet med att beskriva de olika jaktstrategierna i föregående kapitel i sin mest extrema form får inte uppfattas som en rekommendation, utan som ett sätt att öka förståelsen för hur förändringar i jakttryck på olika kategorier av djur påverkar sammansättningen i populationen och det möjliga uttaget som uthålligt kan beskattas. Det är med säkerhet ytterst sällsynt att man beskattar älgpopulationer genom att följa någon av dessa extrema strategier fullt ut. I de flesta områden kompromissar man (medvetet eller omedvetet) mellan de olika strategierna genom att välja en slags medelväg för att uppfylla den lokala målsättningen med jakten. Ett viktigt budskap är därför att man inte kan maximera uttaget i form av antalet skottillfällen, mängden kött eller andel kapitala tjurar samtidigt, utan det blir alltid en kompromiss mellan dessa strategier (figur 7). Denna kompromiss är till stor del beroende av vad man i det aktuella ÄFO:t finner vara viktigast.
Figur 7. Olika typer av jaktstrategier på älgstammen, baserade på andelen kalvar och andel tjurar (av vuxna) i jaktuttaget. Tre olika typer av jaktstrategier kan särskiljas där man antingen vill maximera 1) antalet skjutna djur (skottillfällen), 2) mängden erhållet kött från skjutna älgar eller 3) antalet kapitala tjurar. Strategierna 2 och 3 är nästan identiska med varandra medan strategi 1 avviker kraftigt från de övriga. I praktiken tillämpar man i de flesta jaktområden en kombination av dessa olika strategier.
4.2 Ålder och könsfördelning bland skjutna älgar
Som ett exempel på ålders- och könssammansättning i ett jaktuttag redovisar vi nedan kön och ålder på (3271) skjutna älgar i tre områden i Dalarna och Gävleborgs län under perioden 1991–2002, dvs. huvudsakligen innan vargen etablerade sig i dessa områden. I hela detta material utgjorde kalvar 54 % (variation mellan områden: 52–55 %) av det totala antalet fällda älgar medan andelen tjurar av alla vuxna älgar uppgick till 53 % (variation mellan områden: 48–54 %).
Medelåldern bland skjutna tjurar var generellt lägre än bland älgkor (figur 8) och varierade för vuxna (> 1 år) tjurar mellan 2,1 och 2,6 år, medan motsvarande värde för vuxna älgkor varierade mellan 3,2 och 4,8 år. Åldersfördelningen bland skjutna djur kommer att spegla den verkliga åldersfördelningen i populationen i olika grad
beroende på vilken jaktstrategi som tillämpas i populationen. Om populationen beskattas slumpmässigt, dvs. om man skjuter de djur som man ser utan urval, kommer fördelningen i avskjutningsmaterialet att ligga relativt nära den verkliga i populationen. Om man däremot tillämpar olika typer av jaktstrategier liknande dem som anges ovan (eller begränsningar som rör taggantal hos tjurar eller typ av kalvförande kor) så kommer materialet i avskjutningen att avvika mer från populationen ju mer riktad jakt man bedriver.
Om vi på ovan nämnda material gör det förenklade (och sannolikt felaktiga) antagandet att man har skjutit slumpmässigt skulle man kunna dra slutsatsen att vi hade en verklig skillnad i åldersfördelningen bland vuxna djur i populationen, med generellt yngre tjurar än kor.
4.3 Beskattningsstrategier i praktiken
I avsnitt 3 ovan beskriver vi olika ytterligheter bland de jaktstrategier som man teoretiskt kan tillämpa om man har mycket specifika och precisa mål med jakten. I praktiken gäller samma principer vid beskattning, men de flesta älgpopulationer beskattas vanligtvis genom att man kombinerar flera av dessa strategier. Nedan redovisar vi resultat från ett antal modellberäkningar som bygger på den variation i ålders- och könsfördelning som man vanligtvis tillämpar i den praktiska älgförvaltningen. Här är enda skötselmålet att älgpopulationen ska balanseras på en viss täthet, här satt till 10/1000 ha. För detta ändamål har vi låtit kalvarnas andel av totalt skjutna älgar variera från 30–70 % och tjurarnas andel av vuxna fällda älgar från 50–70 %. Resultaten från modellberäkningarna visar hur variationer i dessa två parametrar (i avskjutningen) påverkar den kvarvarande populationens köns- och åldersstruktur samt den möjliga avkastningen i form av antal fällda djur (per 1000 ha) och mängden erhållet kött (kg).
4.3.1 Variation av andelen kalv i uttaget (jämn könskvot bland vuxna i uttaget)
En jaktstrategi som innebär en jämn könskvot bland vuxna djur i jaktuttaget men där man låter andelen kalv variera från 30– 70 % av det totala uttaget påverkar både populationens åldersstruktur och det möjliga uttaget. Generellt kan man säga att ju högre andel kalv i uttaget, desto högre blir medelåldern (och därmed andelen kapitala älgar) i den levande populationen, desto fler älgar kan fällas, men desto mindre mängd kött erhåller man (figur 9).
I nämnda intervall av andel kalv i uttaget ökar medelåldern hos båda könen med ca 1–1,5 år i populationen och andelen kapitala djur ökar med ca 4–5 % (figur 9a+b). Det möjliga uttaget i form av andelen av populationen som (uthålligt) kan beskattas ökar från ca 20 % till 24 %, vilket motsvarar en ökning i antalet fällda älgar/1000 ha från ca 2,5 till 3,1 vid en täthet av 10 älgar/1000 ha (efter jakt) (figur 9c). I motsats till antalet skjutna älgar minskar uttaget av mängden kött från 380 till 340 kg vid samma älgtäthet.
Trots att man här skjuter en jämn andel tjurar och kor kommer medelåldern bland vuxna tjurar att vara ca 0,4–1,0 år lägre (beroende på andel kalv i uttaget) än hos älgkor. Detta beror på att tjurar generellt har en kortare naturlig livslängd (max
12 år) än älgkor (max 20). Könskvoten bland vuxna djur i populationen kommer av samma anledning att ha en viss övervikt för älgkor: ca 47 % tjurar och 53 % älgkor.
4.3.2 Varierad andel tjur av vuxna i uttaget (jämn andel kalv i uttaget)
Om man i stället tillåter andelen tjurar av totalt fällda vuxna att variera från 50–70 % och håller andelen kalv på 70 % i jaktuttaget, får vi följande effekt på den överlevande populationens struktur och på det möjliga uttaget.
Med ökad andel tjur (60–70 % av vuxna djur) i det långsiktiga möjliga uttaget sjunker medelåldern på tjurar drastiskt, medan den ökar något för älgkor (figur 10a). Könskvoten bland vuxna djur i den kvarvarande populationen efter jakt kommer att vara starkt dominerad (70 respektive 90 %) av hondjur och andelen kapitala tjurar i populationen minskar drastiskt med ökad andel tjur i uttaget (figur 10b). Inför nästa jaktsäsong (och brunst) kommer könskvoten bland vuxna (1 år och äldre) djur dock att vara jämnare eftersom de överlevande kalvarna från jakten har blivit ettåringar. Könskvoten bland vuxna djur kommer dock fortfarande att vara mycket skev (34 respektive 14 % tjur) och majoriteten av de ”vuxna” tjurarna kommer att bestå av ettåringar.
Det möjliga uttaget i form av andelen av populationen som (uthålligt) kan beskattas
ökar från ca 24 % (50 % tjur av vuxna) till 35 % (70 % tjur av vuxna), vilket motsvarar en ökning i antalet fällda älgar/1000 ha från ca 3,1 till 5,7 vid en täthet av 10 älgar /1000 ha (figur 10c). I detta scenario ökar även uttaget av mängden kött från ca 340 till 560 kg vid samma täthet av älg.
En balansering av populationens storlek i kombination med en avskjutning på 70 % tjur av vuxna älgar kommer på sikt att leda till en mycket skev könskvot (>20 kor per tjur) bland vuxna djur i vinterpopulationen. För att möjliggöra en sådan extrem jaktstrategi för vuxna djur under en längre tidsperiod (>10 år) måste man antingen 1) öka andelen kalvar i den totala avskjutningen till minst 70 %, eller 2) göra ett lägre uttag än vad som populationen producerar årligen, dvs. låta populationen växa i storlek under några år. I annat fall kommer andelen vuxna tjurar att vara så låg (och av dessa kommer andelen ettåringar att vara hög [>50 %]) att de relativt få tjurarna med stor sannolikhet inte hinner befrukta samtliga kor under den ordinarie brunsten. Konsekvensen av detta blir i praktiken en reducerad kalvproduktion och många sent födda kalvar eftersom många kor kommer att bli befruktade först vid olika ombrunstperioder². Detta kommer i sin tur att leda till att många av kalvarna kommer att vara mindre än normalt vid höstens jakt eftersom dessa sent födda kalvar har haft en kortare period under sommarhalvåret för kroppstillväxt. Ytterligare en negativ effekt av denna jaktstrategi är att en större andel av älgkorna kommer dö av åldersrelaterade orsaker istället för av jakt.
²Ombrunst sker med ca tre veckors intervall ett flertal gånger under hösten/vintern om inte befruktning sker.