Den skandinaviska älgpopulationen har genomgått dramatiska förändringar under de senaste hundra åren och är sedan mitten av 1900-talet hårt beskattad och reglerad av främst jakt. Skogsbrukets övergång till trakthyggesbruk skapade efter hand enorma hyggesarealer, rika på lövsly och örter. Detta medförde att älgpopulationen kunde växa en tid utan att oacceptabla skador uppstod. Tillväxten påskyndades av att kalvjakt åter tilläts från 1950-talet och att jakttrycket därmed till viss del flyttades från kor till årskalvar, vilket i sin tur ökade produktionen i populationen.
I en naturlig (av människan icke-beskattad) älgpopulation är stora rovdjur, födobegränsning (som ibland leder till svält och utmärgling) samt sjukdomar de faktorer som tillsammans med in- och utvandring reglerar älgpopulationens storlek och dynamik. Skillnaderna mellan en ”naturlig” och en av människan hårt beskattad älgpopulation är flera, men två skillnader är särskilt tydliga. För det första befinner sig dagens hårt beskattade älgpopulationer på nivåer långt under den biologiska bärförmågan¹. Tätheten i naturligt reglerade älgpopulationer fluktuerar vanligtvis, bland annat genom att perioder då födoresursen överutnyttjas åtföljs av perioder då stark födobegränsning leder till att populationens storlek minskar (s.k. täthetsberoende, där dödligheten är högre än reproduktionen).
För det andra har det mänskliga jaktuttaget oftast en annan sammansättning (ålder, kön, kondition) jämfört med andra, ”naturliga” mortalitetsfaktorer. Till exempel gör rovdjuren ett annat urval än människan, dvs. de dödar andra typer av älgar än dem som skjuts vid människans jakt. Därför påverkas älgpopulationen inte bara rent numerärt av rovdjurens uttag utan även genom att deras predation påverkar köns- och åldersstrukturen i populationen. Detta påverkar i sin tur populationens tillväxttakt och effekten av olika typer av jaktliga strategier som tillämpas på populationen.
I den här rapporten redogör vi i steg ett för hur olika typer av grundläggande jaktstrategier påverkar det möjliga jaktuttaget samt populationens sammansättning och produktion. I steg två låter vi variationen i jaktuttagets sammansättning omfatta den variation som normalt förekommer vid jakt på älg i Skandinavien. I steg tre lägger vi till effekterna av varg och björn, som idag beskattar älgpopulationen i vissa delar av landet, och undersöker hur deras predationsuttag påverkar möjligheterna till beskattning av populationen.
När vi undersöker effekterna av olika jaktstrategier och rovdjurens predation tittar vi på flera parametrar, såsom 1) ålders- och könsstruktur i den levande älgpopulationen, 2) möjligt uttag i form av antal skjutna djur samt 3) mängden erhållen biomassa (kg kött) från skjutna djur.
Vi börjar med att beskriva demografin hos en genomsnittlig älgpopulation (reproduktion, dödlighet samt ålders- och könssammansättning) eftersom denna har mycket stort inflytande på de resultat vi får i våra beräkningar.
¹ En tänkt jämvikt där antalet älgar hålls på en viss
nivå genom att dödlighet och reproduktion balanserar
varandra främst genom födobegränsning.