Denna webbapplikation är ett interaktivt komplement till rapporten "Strategier för beskattning av älg, med och utan rovdjur" skriven av Sand, Jonzén, Andrén, Månsson, Swenson och Kindberg.
Webbapplikationen ger ett användarvänligt gränssnitt till samma matematiska modell som ligger till grund för rapporten. Denna modell är ett resultat av många års forskning på både varg och älg vid SLU. Själva webbapplikationen har utvecklats av Guillaume Chapron, forskare vid Grimsö forskningsstation.
Det huvudsakliga motivet för att utveckla denna webbapplikation var att tillhandahålla korrekta resultat utan att för den delen behöva visa den matematiska komplexiteten för användarna. Det är vår förhoppning att denna modells viktigaste bidrag blir att underlätta för jägare och andra intresserade människor att förstå den grundläggande dynamiken i en älgpopulation och effekterna av olika jaktstrategier med och utan olika tätheter av rovdjur.
Vi vill emellertid varna för att applikationen varken kan eller bör användas för exakta beräkningar av jaktuttag i en lokal älgpopulation eftersom detta kräver anpassning till lokala förhållanden. Användare bör istället se denna webbapplikation som ett interaktivt verktyg för att få en bättre förståelse hur ett system bestående av älg, jägare och rovdjur fungerar.
Vi har för närvarande inte resurser att ge användarstöd för denna modell, men om det finns ett behov från användare för detta, finns planer på att producera en utökad version med fler alternativ att modellera älgpopulationen och med flera visade resultat.
Hur använder man webbapplikationen?
Att använda webbapplikationen är enkelt. Användaren ändrar parametrar på den vänstra panelen och resultaten uppdateras direkt på den högra panelen av applikationen. Genom att flytta reglagen eller angivna värden kan användaren välja storleken på jaktområde, älgtätheten i detta jaktområde, tätheten av rovdjur, och jaktstrategi. I denna model tillåter vi älgpopulationen att växa upp till en täthet av 30/1000 ha vartefter eventuell fortsatt tillväxt begränsas automatiskt. De flesta av gränssnitten ska vara självförklarande, men vi lämnar kompletterande information om alternativa predationtryck nedan.
Predationstryck från varg och björn
Ett lågt predationstryck av björn står för 7,5 vuxna björnar per 1000 km2 (som är lika med en total täthet av 15 björnar per 1000 km2), medan en hög täthet står för 15 vuxna björnar per 1000 km2 (dvs totalt 30). Ett lågt predationstryck av varg förutsätter att jaktområdet överlappar med ett stort vargrevir (1500 km2). För medel och högt predationstryck av varg används revirstorlekar av 1000 respektive 500 km2 och vi utgår från att det dödas lika många älgar i stora som små vargrevir. Vi utgår även från en enhetlig täthet av varg över det aktuella området.
Till exempel om man väljer ett jaktområde med ett högt predationstryck av varg innebär att man har två mindre (500 km2) vargrevir inom jaktområdet (dvs. 100% högre predationstryck än ett normalstort revir). Alternativt kan man välja ett jaktområde med ett låg predationstryck av varg (dvs. stora vargrevir) vilket betyder att jaktområdet utgör en mindre del (dvs. 67% av ett normalstort revir) av ett större vargrevir och att vargens predationstryck anpassas i enlighet med detta.
Jaktstrategi
Typen av jaktstrategi definieras genom att välja hur många kalvar samt vuxna tjurar och kor som skall jagas. Denna planerade jaktstrategi är densamma varje år. Om det händer ett år att den planerade jaktkvoten är större än den någon av de befintliga kategorierna av älg tas alla djur i denna grupp bort utan att jaktkvoten är fylld. Det är därför vi skriver att användarna "planerar" att jaga ett visst antal djur varje år, vilket skiljer sig från att effektivt genomföra att jaga detta angivna tal.
Den högra panelen visar information om effekten av jaktstrategin för älgstammen. I det övre vänstra hörnet visar vi den dynamiken i älgpopulationen från år 1 till år 5. Y-axel i diagrammet justeras automatiskt för ökad läsbarhet. I mitten av panelen, visar vi den kön- och åldersstruktur älgstammen som denna jaktstrategi hade resulterat i om den hade genomföras under 20 år. Vi väljer denna längre tidsperiod för att undvika att visa på kortsiktiga konstiga köns- och åldersstrukturer som produceras under de första åren om intensiv jakt bedrivs på ett visst kön eller en viss åldersklass. Denna skillnad i tidsskalan (5 år för älgpopulationens numerär, 20 år för åldersstrukturen) kan leda till märkliga utfall där ett av könen i populationen inte längre förekommer, medan populationen ändå inte dör ut. Detta händer i de fall när en jaktstrategi resulterar i att en population dör ut mellan 5 och 20 år. Den högra sidan av panelen visar mängden kött (i Kg) som jägare kan förvänta sig att skörda år 5. Denna mängd är beräknad från ålder- och könsspecifik slaktvikt hos älg.