Författare
Håkan Sand, docent
Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan hakan.sand@slu.se
Niclas Jonzén, docent
Biologiska institutionen, Ekologihuset, Lunds universitet, 223 62 Lund niclas.jonzen@biol.lu.se
Henrik Andrén, professor
Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan
henrik.andren@slu.se
Johan Månsson, fil.dr.
Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan
johan.mansson@slu.se
Jon E. Swenson, professor
Institutt for naturforvaltning, Universitetet for miljø- og biovitenskap, Box 5003, N-1432 Ås, Norge
jon.swenson@umb.no
Jonas Kindberg, fil.dr.
Institutionen för vilt, fisk och miljö. SLU, 901 83 Umeå
jonas.kindberg@slu.se
Litteraturlista
Broberg, M. 2004. Reproduction in moose. Consequences and conflicts in timing of birth. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Göteborgs universitet. Doktorsavhandling. ISBN 91-88376-26-5.
Broman, E. 2003. Environment and moose population dynamics. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Göteborgs universitet. Doktorsavhandling. ISBN 91-88376-17-6.
Ericsson, G. & Wallin, K. 2001. Age-specific moose Alces alces mortality in a predator free environment: evidence for senescence in females. Écoscience 8:157–163.
Ericsson, G., Wallin, K., Ball, J.P. & Broberg, M. 2001. Age-related reproductive effort and senscence in free-ranging moose, Alces alces. Ecology 82: 1613–1620.
Lavsund, S. m.fl. 2003. Status of moose populations and challenges to moose management in Fennoscandia. Alces 39: 109–130.
Milner, J., Nilsen, E.B. & Andreassen, H.P. 2007. Demographic side effects of selective hunting in ungulates and carnivores. Conservation Biology 21: 36–47.
Nilsen, E.B. m.fl. 2005. Moose harvesting strategies in the presence of wolves. Journal of Applied Ecology 42: 389–399.
Rönnegård, L. m.fl. 2008 Evaluation of four methods used to estimate population density of moose (Alces alces). Wildlife Biology 14: 358–371.
Svenska Jägareförbundets Handlingsplan för älg 2008. Svenska Jägareförbundet. Rapport.
Sand, H. 1996. Life-history strategies in moose (Alces alces): geographical and temporal variation in body growth and reproduction. Sveriges lantbruksuniversitet. Doktorsavhandling. ISBN 91-576-5116-7.
Sand, H. m.fl. 1997. Svenska älgar störst i norr! Fakta skog, Nr. 1, 1997. Sveriges lantbruksuniversitet.
Sand, H. mfl. 1997. Reproduktion hos älgkor – har storleken någon betydelse? Fakta skog, Nr. 2, 1997. Sveriges lantbruksuniversitet.
Sand, H. & Bergström, R. 2004. Reproduktion hos älgar – smakar det så kostar det. Skogvilt 3 – Vilt och landskap i förändring. Grimsö forskningsstation, Sverige.
Sand, H. mfl. 2008. Summer kill rates and predation pattern in a wolf–moose system: can we rely on winter estimates? Oecologia 156: 53–64.
Sæther, B.-E., Solberg, E.J. & Heim, M. 2003. Effects of altering sex ratio structure on the demography of an isolated moose population. Journal of Wildlife Management 67: 455–466.
Solberg, E.J., Loison, A., Ringsby, T.H., Sæther, B.-E. & Heim. M. 2002. Biased adult sex ratio can affect fecundity in primiparous moose Alces alces. Wildlife Biology 8: 117–128.
Solberg, E.J. mfl. 2006. Elgen i Norge sett med jegerøyne. NINA Rapport 125. Trondheim, Norge.
Swenson, J.E., Dahle, B. & Sandegren, F. 2001. Bjørnens predasjon på elg. NINA Fagrapport 048.
Swenson, J. E., Dahle, B., Busk, H., Opseth, O., Johansen, T., Söderberg, A., Wallin, K. och Cederlund, G. 2007. Predation on moose calves by European brown bears. J.Wildl. Manage. 71: 1993–1997.
Sylvèn mfl. 1995. Moose harvest strategy to maximize yield value for multiple goal management - A simulation study. Agricultural Systems 49: 271–298.
SLU 2011. Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO). Manualer 1–9.
SOU 2009. Uthållig älgförvaltning i samverkan. Utredningen om en bättre älgförvaltning. SOU 2009: 54.
Wikenros, C. 2011. The return of the wolf – effects on prey, competitors and scavengers. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2011: 85. Sveriges lantbruksuniversitet.