Kalvvikter - sammanfattning

Som en del i den nya älgförvaltningen och inom den fortlöpande viltövervakningen insamlas slaktvikter av älgkalvar. Den bör ske inom Älgförvaltningsområden (ÄFO) eller motsvarande där minst 50 kalvar fälls per år. Insamling av data bör ske även om färre kalvar fälls ett enskilt år, men då blir osäkerheten större. Vi rekommenderar att vägning bör ske inom ett dygn med en säker våg som väger till närmaste kilogram. Vikterna kopplas till uppgifter om skottplats, falldatum, kön och enkel-/dubbel-/trillingkalv. Viktutvecklingen kan ses som ett enkelt konditionsmått och utvärderas över en period om 7–10 år. Endast vikter som baseras på vägning ska användas. Data rapporteras till Viltdata.se

Vid förvaltning av älg behöver vi känna till hur stor älgpopulationen är, om den ökar eller om den minskar, samt konditionsmått som kalvvikter. Kalvvikter är ett viktigt index som följer tillståndet i den omgivande miljön. Med den kunskapen kan vi utvärdera de mål som är en av grunderna i en framgångsrik adaptiv förvaltning. Genom att förvaltningen känner till årets kalvvikter som konditionsmått kan hänsyn ta till starka och svaga årsklasser i den framtida avskjutningen. Kombinerat med kunskap från exempelvis älgobs kan framtida år med hög reproduktion i de yngre årsklasserna förutses. I likhet med alla inventeringsmetoder har även insamling av kalvvikter möjligheter och begränsningar. Metoden är tillförlitlig, relativt billig och om insamlingen upprepas löpande flera år får ett älgförvaltningsområde eller motsvarande en bra skattning kalvvikternas variation.

Manualen riktar sig i första hand till de som arbetar med älgförvaltning inom Älgförvaltningsområden (ÄFO) och Viltförvaltningsdelegationer (VFD). Metodbeskrivning kan hjälpa beställare, genomförare och personer som tolkar resultaten att förstå insamling av kalvvikters bakgrund, genomförande och tolkning.