Vid förvaltning av älg behöver vi känna till hur stor älgpopulationen är, om den ökar eller om den minskar. Med den kunskapen kan vi formulera och utvärdera de mål som är en av grunderna i en framgångsrik adaptiv förvaltning. Genom att förvaltningen känner älgpopulationens storlek eller utveckling finns också ett underlag för planering av avskjutningen. Flera inventeringsmetoder finns utvecklade, praktiskt testade och verifierade för att ta fram sådan kunskap och spillningsinventering är en av dessa metoder. I likhet med alla inventeringsmetoder har även denna metod möjligheter och begränsningar. Metoden är tillförlitlig, relativt billig och om spillningsinventeringar upprepas flera år får ett älgförvaltningsområde eller motsvarande en bra skattning av älgpopulationens förändringar. En begränsning är att metoden inte kan fastställa populationens köns- och ålderssammansättning utifrån de data som samlas in. Spillningsinventering är bäst lämpad för att fastställa den genomsnittliga vintertätheten i ett område.
Manualen riktar sig i första hand till de som arbetar med älgförvaltning inom Älgförvaltningsområden (ÄFO) och Viltförvaltningsdelegationer (VFD). Metodbeskrivning kan hjälpa beställare, genomförare och personer som tolkar resultaten att förstå spillningsinventeringens bakgrund, genomförande och tolkning.
Spillningsinventering är i praktiken en enkel inventering där vi med hjälp av ett stickprov baserat på trakter med provytor skattar en medeltäthet av älgspillningshögar. Detta mått uttrycks som medelantal högar per provyta om 100 m2. Det är ett index som är ett indirekt mått på älgtätheten. Ett index följer populationens upp- och nedgång. Med hjälp av insamlade data kan vi också beräkna säkerheten i skattningen av spillningstätheten, det vill säga förstå med vilken noggrannhet det går att beräkna det sanna värdet. Om kunskap finns om den period under vilken högarna samlats i provytorna och hur många högar en älgar lämnar efter sig i genomsnitt per vinterdygn kan detta index också användas för att skatta en absolut älgtäthet (älgar per 1 000 ha).
Vi rekommenderar att fältarbetet utförs av personer som genomgått en utbildning där de fått lära sig grunderna för inventeringen och tränat på de olika momenten i fältarbetet. Utbildningen som krävs klaras av på en kväll eller en halvdag. Därigenom säkras att inventeringar görs lika år från år och att resultaten inte blir beroende på vem som inventerar.
Ett kritiskt moment i hela inventeringen är hur resultaten presenteras och tolkas. Presentationen bör följa en standardmodell och innehålla tillräckligt med information om tillvägagångssätt och resultat för att alla intressenter ska kunna tillgodogöra sig och förstå resultaten. Dokumentation och säker förvaring av handlingar och data är nödvändiga för att resultat ska kunna användas inte bara det enskilda året utan många år framöver. För att säkerställa kvalitet och få ut så mycket som möjligt av resultat från en spillningsinventering bör tolkningen göras tillsammans med annan kunskap som samlats in. Alla steg i en spillningsinventering bör kvalitetssäkras – från planering till rapportering. I den nya älgförvaltningen rapporteras data in till Viltdata.se och IT-portalen för älg. Rätt utförd kan spillningsinventering bli ett värdefullt verktyg i den adaptiva älgförvaltningen.