ArtDatabanken
 
ArtDatabanken
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

2011-12-16

Nu finns en rödlista för Europas blommor

Nära hälften av art- och habitatdirektivets arter är hotade i Europa. Det visar den nya rödlistan för Europas kärlväxter, som ArtDatabanken SLU har varit med och tagit fram.


Det går bra för guckuskon (Cypripedium calceolus) i Sverige. Här bedöms guckuskons bevarandestatus som gynnsam, till skillnad från i övriga EU-länder. Foto: Mora Aronsson/SLU

–I detta fall får man kanske se det som positivt att hälften inte är hotade. Arter listade i EU:s naturvårdsdirektiv är arter som redan har problem, och som anses viktiga för den biologiska mångfalden att bevara. Många arter i jordbrukslandskapet ingår i den här gruppen, säger Mora Aronsson vid Artdatabanken vid SLU, som deltagit i framtagandet av rödlistan.

Allt som allt har experterna bedömt cirka 2000 av Europas 20 000 vilda kärlväxter. I bedömningen ingår alla kärlväxter som ingår i art- och habitatdirektivet*, vilda släktingar till våra odlade nyttoväxter och vattenväxter.

Bedömningen visar att nästan hälften av direktivsarterna är hotade och att tio procent är nära hotade. Av de vilda släktingarna till våra odlade nyttoväxter är drygt tio procent hotade och fem procent nära hotade. För vattenväxter är sju procent hotade och lika många är nära hotade på europanivå.

Det går bra för guckuskon

Guckuskon (Cypripedium calceolus) bedöms vara utom fara i Sverige. Annat är det i resten av Europa.

–En förklaring till att det går bra för guckuskon i Sverige är att man har tagit mer hänsyn till den. Det är normalt inget problem för skogsbruket att ta extra hänsyn, bara de vet om var den finns, säger Mora Aronsson.

Guckuskon finns i stora delar av Europa, men på flera håll har den det riktigt besvärligt. I Storbritannien finns det endast kvar några få exemplar och i Danmark finns guckuskon bara på en enda lokal.

Första enligt nya rödlistningssystemet

Rödlistan är den första europeiska rödlistan enligt det nya rödlistningssystemet, som trädde i kraft år 2000. Sedan tidigare finns en global rödlista enligt det gamla systemet.

Arbetet har bekostats av bland annat EU-kommissionen.

*Syftet med art- och habitatdirektivet är att bevara arter och naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som skyddsvärda. Läs mer om art- och habitatdirektivet på Artdatabankens webb.

Läs mer

De europeiska rödlistorna (sida på engelska)

Kontakt

Mora Aronsson, 018-67 34 14, Artdatabanken, SLU

 

Sök bland nyheter

Från:


Till:


Ange ett sökord: