Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Skyddsklassade arter

Att skyddsklassa arter innebär att uppgifter om specifika arter döljs eller diffuseras i varierande grad för att skydda dem mot olika hot.

Varför skyddsklassa arter?

För att bemöta olika typer av hot (t.ex. störning, insamling och förföljelse) mot känsliga arter tillämpas en restriktivitet i hanteringen av ArtDatabankens fynduppgifter för denna typ av arter. I och med Internet har det generellt blivit mycket lättare att få tillgång till lokaluppgifter för rödlistade eller i övrigt känsliga arter, vilket inte minst gäller ArtDatabankens rapportsystem Artportalen där allt fler fynduppgifter kommit att lagras de senaste åren. I Artportalen är fynduppgifterna direkt tillgängliga för alla på Internet. För att förhindra att detta leder till att känsliga arter påverkas negativt av olika typer av hot, utan att för den skull ta bort möjligheten för folk att se dessa fynduppgifter, har ArtDatabanken genomfört en nationell skyddsklassning av arter.

Skyddsklassningen har gjorts i samråd med ArtDatabankens expertkommittéer och innebär en fördelning i olika skyddsklasser specifikt art för art, en klassning som införs direkt i databasen och som innebär att uppgifter döljs eller diffuseras i varierande grad.

Principer för skyddsklasssning

Hotfaktorer

Nedanstående punkter listar de viktigaste hoten som kan föreligga och som ligger till grund för bedömningen av arterna med avseende på skyddsklass. Här bör speciellt de arter uppmärksammas som är extremt sällsynta och samtidigt störningskänsliga, dvs. där en obetänksam jakt, insamling eller substratpåverkan kan ödelägga en betydande del av artens svenska förekomst.

A. Direkt förföljelse/jakt
Omfattar större rovdjur som varg, järv och lo samt vissa rovfåglar.

B. Kommersiell insamling, främst för internationell handel men även för odlingsändamål
Berör främst orkidéer och snyltrötter samt för samlare åtråvärda dagfjärilar och skalbaggar men även vissa rovfåglar inklusive ägg.

C. Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning)
För växternas del utgör insamling till egen samling numera endast ett mindre hot. Insamling för bestämning kan vara ett större problem för individfattiga populationer, men många arter tar ingen större skada av att få en liten gren avklippt (rosor, björnbär) eller att några fruktkroppar av en svamp blir insamlad. Bland djuren är det främst lättåtkomliga fjärilar och skalbaggar med starkt begränsade populationer som berörs av hotet. Här kan även vissa typer av fällor som placerats olyckligt utgöra ett allvarligt hot.

D. Störning eller slitage pga. ökad besöksfrekvens
Gäller främst vissa störningskänsliga fåglar och däggdjur, men även slitagekänsliga miljöer som exempelvis källor och vissa typer av våtmarker. När det gäller den lägre faunan är det allvarligaste hotet ofta substratförstörelse, t.ex. av ved i jakt på larver/puppor eller oförsiktig sållning av s.k. mulm i hålträd.

Skyddsklasser

Den nya skyddsklassningen bygger på avvägningar mellan de generella fördelarna och ovan nämnda hot. Olika diffuseringsnivåer har valts utifrån hur allvarligt hotet mot arten bedöms vara eller hur störningskänslig den är. Diffuseringens avgränsning följer kartans rutnät och avslöjar därför inte var i rutan observationen har gjorts. Flertalet av de arter som inte visas öppet har förts till skyddsklass 3, dvs. lokaluppgifter för dessa arter diffuseras till att endast visas som 5 x 5 km-ruta på en karta. Till de högre skyddsklasserna, med en större diffuseringsgrad än 5 x 5 km, har det nu bara förts däggdjur och fåglar samt en akut hotad fjärilsart och fyra mycket känsliga kärlväxtarter. Här hamnar t.ex. däggdjur som varg, björn och fjällräv och fåglar som svart stork, jaktfalk, kungsörn och berguv. För flertalet av de berörda fågelarterna är det bara observationer som indikerar häckning som hamnar i en högre skyddsklass, observationer av tillfälligt uppträdande individer visas öppet. Skyddsklass 2 omfattar huvudsakligen rovfåglar och ugglor och är främst avsedd till att dölja exakta lokaluppgifter för boträd. Häckningsfynd av dessa arter diffuseras till 1 x 1 km-rutor. Övriga arter som visas helt öppet motsvarar skyddsklass 1.

I undantagsfall kan regionala avvikelser från den nationella klassningen bli aktuell, detta bör i förekommande fall göras i samverkan med ArtDatabanken. Exempelvis kan det i vissa fall vara motiverat att isolerade, insamlingskänsliga utpostpopulationer tilldelas en högre skyddsklass i berörda län. Avvikelser mot mer öppen visning kan även bli aktuellt regionalt, liksom att vissa enskilda ”visningslokaler” visas öppet. I enskilda fall måste avvikelser från den rekommenderade diffuseringen accepteras, till exempel i samband med naturvårdsinriktade områdesbeskrivningar eller exploateringsärenden. Här måste en avvägning göras mellan nyttan och de risker som publiceringen medför.

Skyddsklass 1 2 3 4 5
Diffuseringsgrad Öppen visning 1 x 1 km 5 x 5 km 25 x 25 km 50 x 50 km

Hur används skyddsklassningen?

Skyddsklassning av arterna på bifogad lista kommer att tillämpas i Artportalen. Hanteringen av data i ArtDatabankens observationsdatabas kommer inte att förändras (se ovan). ArtDatabanken kommer att rekommendera andra aktörer i landet att tillämpa dessa riktlinjer.

 

Ladda ned

 Nationell skyddsklassning av arter (1,5 MB) (Uppdaterad 140331)
 Skyddsklassade arter (Senast reviderad 130124)

Kontakt

Jan Edelsjö
018-67 26 85
jan.edelsjo@slu.se

 

Grönfläckig padda, Bufo viridis, är sedan 2008 struken från listan över skyddsklassade arter.
Illustration: Stefan Hansson.





Sidan uppdaterad: 2014-03-31. Sidansvarig: jan.edelsjo@slu.se