Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Övervakning av arter

Med övervakning av arter menar man att regelbundet återkomma till olika platser och följa upp tillståndet för arterna. I Sverige pågår ett antal långsiktiga sådana satsningar. Det görs på olika geografiska nivåer, i olika naturtyper och av olika företrädare. Naturvårdens miljöövervakning brukar indelas i nationell respektive regional miljöövervakning.

Nationell miljöövervakning

Den nationella miljöövervakningen som utförs på uppdrag av Naturvårdsverket är indelad i olika programområden (hav & kust, sötvatten, skog, landskap, fjäll och våtmarker) och omfattar bl.a. fjärilar, fåglar, fisk, smågnagare, rovdjur, växter och kryptogamer.

Nationell övervakning genomförs även av andra myndigheter och organisationer. Inom SLU genomförs nationella program som Riksskogstaxeringen (RIS) och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Andra stora inventeringar där uppföljning sker är exempelvis Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering och Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.

Regional miljöövervakning

Den regionala miljöövervakningen styrs av Länsstyrelserna själva och kan omfatta bl.a. kärlväxter, alger, stormusslor, fjärilar och fåglar. Länsstyrelsen jobbar även med vissa åtgärdsprogram för hotade arter och uppföljning av arter i skyddade områden.

Ideella krafter hjälper till

Många ideella krafter är verksamma i den övervakning av arter som bedrivs i Sverige, både genom egna initiativ och på uppdrag av myndigheter. Floraväktarna som övervakar förekomster av rödlistade kärlväxter är den största gruppen, som engagerar över 400 personer. En stor del av landets fågelövervakning sker åtminstone på halvideell basis. Sist men inte minst så är den spontanrapportering som sker till Artportalen av väldigt stor betydelse för att bedöma tillståndet för arterna i vår svenska natur.

Miljöövervakningsdata gör stor nytta

Alla insatser ger en mängd viktiga data som används av myndigheter, forskare och många andra. ArtDatabanken använder dem bl.a. i arbetet med att ta fram Sveriges rödlista och vid rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet. Rapporteringen innebär att vi ska övervaka och rapportera hur det står till med de arter som finns upptagna i direktivets bilagor.
 

Relaterade sidor

 Datavärdskap arter
 Art- och habitatdirektivet
 Åtgärdsprogram för hotade arter
 Floraväktarna
 Faunaväktarna

Läs mer om miljöövervakning av arter på

 Naturvårdsverket
 Jordbruksverket 
 Skogsstyrelsen

På artkoll.se kan du läsa mer om projektet Samverkan om artdata som drivs av länsstyrelsen, Artdatabanken och SLU. Projektet arbetar för att på bästa sätt använda information om arter i det svenska naturvårdsarbetet och för att bevara biologisk mångfald.

Samverkan om artdata

Kontakt

Pavel Bina
pavel.bina@slu.se


Datavärdskap arter

ArtDatabanken är Sveriges största datavärd för artobservationer.

 Läs mer om datavärdskapet


Floraväktarna

Floraväktarna är ett nätverk av naturintresserade personer som aktivt är med och bevakar och ökar kunskapen om våra hotade växter, i första hand kärlväxter.

 Läs mer om Floraväktarna 


Faunaväktarna

Faunaväktarna är ett nätverk av naturintresserade människor som bidrar med sitt engagemang genom att tillsammans vaka över några av våra hotade djurarter.

 Läs mer om faunaväktarna


Sidan uppdaterad: 2012-09-28.