Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Skydd av arter

En del av vårt lands arter är skyddade med stöd av olika nationella och internationella lagar och konventioner.

Orkidéen brudsporre på Kinnekulle i Västergötland. Foto Åsa Hedin

Olika lagar

Alla vilda däggdjur och fåglar är exemplevis fredade enligt jaktlagen, med undantag för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del av dem. Fiskar samt blötlevande kräftdjur och blötdjur, till exempel musslor och snäckor, omfattas av fiskelagstiftningen och kan fridlysas med stöd av den. Vissa djur och växter kan fridlysas med stöd av artskyddsförordningen. Alla Sveriges orkidéer är exempelvis fridlysta.

Olika skydd

Områden kan även avsättas som naturreservat om syftet exempelvis är att bevara biologisk mångfald inklusive naturmiljöer och livsmiljöer för hotade skyddsvärda djur- eller växtarter. Mindre områden med motsvarande värden kan avsättas som biotopskyddsområde. Ett djur- eller växtskyddsområde kan inrättas för att inskränka rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens och markägarens rätt att uppehålla sig inom området. Detta kan exempelvis gälla särskilt känsliga fågelhäckningsområden och sälskyddsområden.

     

Sveriges rödlista

ArtDatabanken arbetar med att ta fram Sveriges nationella rödlista. Denna rödlista är en nationell sammanställning över vilka arter som minskar i antal eller utbredning. Rödlistan ligger ofta till grund vid bedömningar av om arter bör fridlysas eller inte.

Lagtexter

 Jaktlagen (1987:259)
 Fiskelagen (1993:787)
 Miljöbalken (1998:808)
 Artskyddsförordningen (2007:845) 

Konventionen om biologisk mångfald

Sverige ratificerade år 1993 konventionen om biologisk mångfald. Sverige införlivar konventionen bl.a genom miljömålsarbetet. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida om det arbete som bedrivs i Sverige för att uppfylla konventionen.

Kontakt

Lena Tranvik
lena.tranvik@slu.se


Åtgärdsprogram för hotade arter

För ca 200 av Sveriges hotade arter har eller kommer så kallade åtgärdsprogram att tas fram. Det är inte bara hotstatusen som vägst in vid urvalet utan även möjligheten att göra riktade åtgärder samt Sveriges internationella åtaganden har vägts in.

 Läs mer om ÅGP


EU-direktiv och vägledningar

Ca 150 av de 1000 arter som finns upptagna på EU:s art- och habitatdirektiv finns i Sverige. Dessa arter omfattas av bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845). Sverige har ett ansvar för att se till att dessa arter uppnår gynsamm bevarandestatus vilket exempelvis kan ske genom skydd av dess livsmiljöer eller fridlysning.

 


Fridlysning av arter

Naturvårdsverket och Länsstyrelserna ansvarar för arbetet med fridlysta arter.

 Läs mer om fridlysning (Naturvårdsverket)


Sidan uppdaterad: 2014-01-09. Sidansvarig: lena.tranvik@slu.se