Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Fjäll

Med fjäll menas området ovanför skogsgränsen. Topografin är ett resultat av naturens egna verktyg, där is, vatten och vind har agerat mejsel under lång tid. Slutprodukten beror bland annat på graden av påverkan och hur länge den har verkat, samt vilken typ av bergart (hård eller mjuk), det rör sig om. Vilka arter som finns beror dels på de fysiska förhållandena (klimat, berggrund och topografi), dels på det historiska nyttjandet av fjällen – framförallt de senaste 400-500 årens användning som betesområde (främst renbete).

Fjällvy.

Vilka fjälltyper har vi i Sverige?

En ofta använd indelning av fjällen (förutom våtmarker, sjöar och vattendrag) är att dela in dels efter tjocklek och varaktighet av snötäcket, dels efter växtsäsongens längd och markfuktighet. Utöver detta kommer flera faktorer som markkemi (t.ex. kalkinnehåll), frostprocesser (t.ex. solifluktionsmark, palsar) och lutning m.m. Resultatet blir en grov indelning i naturtypsgrupperna:

  • glaciärer
  • extrema snölegor
  • klippor
  • rasmarker/branter
  • substratmarker (t.ex. blockmark)
  • fjällhedar (indelat i vindblottor, läsidor, snölegor)
  • alpina gräsmarker (indelat i vindblottor, läsidor, snölegor)
  • buskmarker (t.ex. videbuskmarker)

Nyttjande av fjällen

Människan har under flera tusen år levt och verkat i området. Under de senaste 400–500 åren har samerna bedrivit renskötsel och i de lite mera låglänta fjällområdena har fjällbönder haft hästar, kor, får och getter i över 500 år. Även om det förmodligen är nyttjandet av fjällen som betesområden som har haft störst påverkan på fjällen i sin helhet, finns det också annat som har haft en effekt på lokal och regional nivå, inte minst den storskaliga gruvdriften som bedrivits och i många fall fortfarande bedrivs på många platser som påverkar fjällmiljön. Under de senaste decennierna har det också satsats mycket på turism, med uppföranden av turistanläggningar och utbyggnad av vägnätet som direkta följder. Konsekvenserna av detta är att det därför ibland är svårt att idag skilja de arter som invandrat och spritt sig naturligt från sådana där spridningen skett via människans aktiviteter. Den mosaik med olika slags livsmiljöer vi idag ser i fjällen är ofta resultat av en kombination av naturliga processer och mänsklig påverkan.

 

Relaterade sidor

  Hur mår våra fjäll?
  Hur kan situationen för våra fjäll förbättras?

Externa länkar

 Miljömålet storslagen fjällmiljö

Svenska naturtyper knutna till fjäll i EU:s art- och habitatdirektiv.

Alpina rishedar 4060
Alpina videbuskmarker 4080
Alpina silikatgräsmarker
6150
Alpina kalkgräsmarker
6170
Alpina översilningskärr
7240
Silikatrasmarker 8110
Kalkrasmarker 8120
Kalkbranter 8210
Silikatbranter 8220
Hällmarkstorräng* 8230
Grottor 8310
Glaciärer 8340
* finns inte i alpin region  

 EU:s naturvårdsdirektiv

Kontakt

Wenche Eide
wenche.eide@slu.se

Sidan uppdaterad: 2013-11-12. Sidansvarig: wenche.eide@slu.se