Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Hur kan situationen för våra fjäll förbättras?

Det behövs ökad kunskap om fjällens naturtyper, bland annat konsekvenserna av klimatförändringar och möjligheterna för djur och växter att anpassa sig till dessa. En fortsatt satsning på miljömålen är viktigt. För att upprätthålla fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap är det förmodligen dags att se över om inte också de skyddade områdena i fjällen behöver skötsel, i linje med skyddade områden i övriga Sverige, och då framförallt genom lämpligt betestryck. Åtgärdsprogrammen har visat sig vara viktiga verktyg inom naturvården och det bör satsas på att fastställa fler.

Vad gör ArtDatabanken?

ArtDatabankens uppgift är att vara en kunskapsbank för tillståndet i fjällen och våra arter där. Denna kunskap tillgängliggörs för allmänheten, markägare och beslutsfattare, som alla kan göra något för att upprätthålla den nuvarande relativt positiva situationen för fjällens naturmiljö. Vi deltar också i att utveckla ett delsystem för fjällen där det överordnade målet är att rigga en miljöövervakning och uppföljning där man kan följa utvecklingen i fjällen och upptäcka en eventuell negativ utveckling i ett tidigt stadium. Detta delsystem ska ligga till grund för bland annat 2013 års rapportering till EU (art- och habitatdirektivet) och vara underlag till miljömålsutvärderingen mm.

Vad har vi gjort tidigare?

Inför EU-rapporteringen 2007 gjordes den största kunskapssammanställningen någonsin i Sverige om statusen för arter och naturtyper. ArtDatabanken, på uppdrag från Naturvårdsverket, i nära samarbete med länsstyrelserna, andra statliga myndigheter, ideella föreningar och olika experter, sammanställde tillgänglig information om de ca 150 utvalda arterna och 88 naturtyperna som skulle rapporteras till EU.

 
Sidan uppdaterad: 2011-08-26.