Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Hur mår våra fjäll?

Både miljömålsutredningen och slutsatserna vid rapporteringen av art- och habitatdirektivet redovisar i stort ett positivt resultat för fjällen, med undantag för glaciärerna – de smälter. Rödlistan 2010 visar också att andelen rödlistade arter i fjällen är lägre än i de andra naturtyperna. Bland de arter som förekommer i fjällen är det dock en stor andel som inte finns i någon annan naturtyp. Ur biodiversitetsynpunkt är därför fjällmiljön mycket viktig.

Fjällen gynnas av sitt geografiska läge

Att fjällområdena fortfarande mår relativt bra är i förlängningen ett resultat av fjällens otillgängliga geografiska läge. Exploateringstrycket är lägre än i andra naturtyper samtidigt som många processer går mycket långsammare i fjällen, vilket till stor del beror på det kallare klimatet. De flesta växter och djur är anpassade till både stora säsongsvariationer och mellanårsvariationer. Det kommer därför att ta tid innan vi ser de stora effekterna, men det kan också bli svårt att vända trenden. Det är också ett faktum att kunskapsläget i fjällen är relativt dåligt och vi vet egentligen inte så mycket om hur situationen på lång sikt kommer att utveckla sig.

Största hoten

Det största storskaliga hotet är mest sannolikt klimatförändringarna. Men lokal påverkan är särskilt viktigt för sällsynta arter med få eller små populationer. Till exempel är det växande trycket på fjällen genom mineralprospektering och provbrytning oroväckande, liksom ökat intresse för att bygga ut vindkraft. Runt turistanläggningar ökar störningarna (de fysiska), bl.a. från terrängkörningsfordon, med ökad turism.

 

Relaterade sidor

 Fjäll 
 Hur kan situationen för våra fjäll förbättras? 

Utdrag ur Rödlistan

 Påverkanssituationen i fjällen

Fjällräven är en art som snart riskerar att försvinna från svenska fjällen.
 Om fjällräven

Kontakt

Wenche Eide
wenche.eide@slu.se

 

Sidan uppdaterad: 2013-01-15.