Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Odlingslandskap

Naturtyperna i odlingslandskapet domineras av mer eller mindre öppna gräs-, ört- och risklädda marker. Variationsrikedomen är dock stor och träd- och buskar utgör i olika hög grad ett naturligt och för biologisk mångfald mycket viktigt inslag i nästan alla naturtyperna.

Fide prästäng Gotland
Trädklädd betesmark.

Skogsbeten, trädklädda hagmarker och lövängar är exempel på naturtyper där träd- och buskskiktet har särskilt stor betydelse. Man brukar i huvudsak dela in odlingslandskapets naturtyper utifrån typen av hävd (främst slåtter eller bete), markens pH-värde och fuktighet samt om de är trädklädda eller ej. Exempel är slåtterängar, hedar, fuktängar, strandängar, trädklädda betesmarker och lövängar. Gemensamt för dem alla är att de skapats av människohand som ett resultat av långvarigt nyttjande i form av till exempel djurhållning, odling och uttag av ved och virke. För biologisk mångfald är det främst de marker som inte gödslats med konstgödsel som har höga värden. I en ogödslad naturbetesmark kan man till exempel hitta mångdubbelt fler växtarter än i en gödslad betesvall. Den högre mångfalden i ogödslade marker märks även bland många andra organismgrupper. Värdefulla träd och buskar kan dock finnas även på gödslade marker.

Människan har påverkat naturen i Sverige under flera tusen år. Många lägre liggande områden (t.ex. Uppland) har varit kulturpåverkade ända sedan de steg ur havet efter den senaste istiden. När jordbruket gjorde sitt intåg under yngre stenåldern för ca 6 000 år sedan började landskapet på allvar förändras. Störst påverkan har människan haft i södra Sverige där i stort sett hela landskapet har utnyttjats mer eller mindre intensivt för bland annat bete, virkes- och vedtäkt, odling och ängsbruk. Denna påverkan ökade successivt i takt med en växande befolkning och kulminerade under 1800-talet. Därefter har landsbygden successivt avfolkats i takt med ett allt effektivare och mindre arbetsintensivt jord- och skogsbruk.

Under 1900-talets första hälft skiljdes skogen på allvar från lantbruket och det vi i dag oftast menar med odlingslandskap är den öppna jordbruksbygden med åkrar och betesmarker. I stora delar av Sverige har det gamla mångformiga odlingslandskapet ersatts av ett landskap dominerat av industriellt jord- och skogsbruk med drastiskt förändrade livsvillkor för många arter som följd.

 
Sidan uppdaterad: 2013-01-15.