Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Bakgrund

Det började i motvind för naturvården

Under 70-talet föddes en idé om att arbeta mer målmedvetet med hotade och missgynnade arter för att råda bot på bristen på kunskap om markanvändningens inverkan på flora och fauna. Kollegorna Torleif Ingelög, Ingemar Ahlén och Bengt Ehnström samarbetade med specialister och med Projekt Linné vid Naturhistoriska riksmuseet för att ta reda på hotsituationen för Sveriges växter, svampar och djur.

Databanken för hotade arter skapas

I mitten av sjuttiotalet producerades de första rödlistorna och åren därefter bl.a. banbrytande handböcker om flora- och faunavård. Men det saknades ett samlat grepp på artbevarandefrågorna. ”Databanken för hotade arter” startades därför som ett projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i början av 1980-talet. Verksamheten permanentades 1 juli 1990 som en egen enhet vid SLU, gemensam för SLU och Naturvårdsverket. Efter några år byttes namnet till ArtDatabanken. Torleif Ingelög var föreståndare från start till februari 2007. Chefskapet togs då över av Johan Bodegård.

Brett nätverk

I Sverige har vi den stora förmånen att ha ett stort antal duktiga fritidsbiologer. ArtDatabanken har länge fått information och hjälp från många av dem men naturligtvis även från yrkesbiologer. Med stöd från WWF startades den så kallade floraväktarverksamheten. Den omfattar i dag drygt 500 engagerade botanister som regelbundet övervakar rödlistade växtarter. Floraväkteriet samordnas idag av Sveriges botaniska förening och initiativet har följts upp med ett faunaväkteri.

Numera sker en stor del av rapporteringen av fynd av arter via Artportalen, vilken gett upphov till en veritabel folkrörelse. Sammantaget har ArtDatabanken ett kontaktnät på flera tusen personer som bidrar på olika sätt. Vid till exempel utarbetandet av den senaste rödlistan medverkade sammanlagt 240 personer. Baserat på fakta och internationellt vedertagna kriterier utarbetar ArtDatabanken den nationella rödlistan med stöd av både yrkes- och amatörbiologer.

ArtDatabanken växer

Efter eget initiativ fick ArtDatabanken i uppdrag av regeringen att starta Svenska artprojektet den 1 januari 2002. I projektet ingår taxonomisk forskning, inventeringar, stöd till biologiska museer samt en populärvetenskaplig presentation av arterna i Nationalnyckeln. År 2004 utökades ArtDatabankens verksamhet med uppdrag för Naturvårdsverket kring Natura 2000 m.m. I samband med att ArtDatabanken växte, omorganiserades verksamheten 2006.

Nya utmaningar

Från och med år 2010 ger Vetenskapsrådet bidrag till ArtDatabanken att leda uppbyggnaden av Svenska LifeWatch. SLW är ett samarbete mellan myndigheter och institutioner i syfte att skapa en infrastruktur för biodiversitetsdata i Sverige. Med stöd av fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap på SLU inledde ArtDatabanken 2011 också en egen forskningsverksamhet som ska ge fler analyser om arter och deras miljö.

Har vinden vänt?

ArtDatabanken har vind i seglen, men för naturen är det fortfarande ostadigt. Det gäller att tolka orosmolnen och handla därefter. ArtDatabanken samlar kunskap för framtiden och tillhandahåller verktyg för att vi alla ska kunna arbeta för ett rikt växt- och djur liv i Sverige.

 

Relaterade sidor

 Nedslag i historien

Sidan uppdaterad: 2013-10-22. Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se