Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Nedslag i historien

Händelse Årtal 

"Arbetsgruppen för hotade och missgynnade djur- och växtarter", vid Skogshögskolan.

1974

Projekt Linné (Naturhistoriska riksmuséet).

1970-tal

Sveriges första rödlista. Listan behandlade ryggradsdjur och gjordes av Ingemar Ahlén och publiceras i Sveriges Naturs årsbok.

1975

Flora- och faunavård i skogsbruket (Skogshögskolan/SLU).

1980-tal

Databanken för hotade arter bildas.

1980

Floraväktarverksamheten startar.

1987

Databanken för hotade arter blir en permanent enhet.

1990

Första Flora- och faunavårdskonferensen.

1992

Permanent finansiering från riksdagen.

1993

En systerorganisation till Databanken bildas: Centrum för biologisk mångfald, CBM.

1994

Namnändring till ArtDatabanken.

1995

Ett samlat grepp tas för att skriva artfaktablad om samtliga rödlistade arter

1996

Institutionen för Naturvårdsbiologi bildas och ArtDatabanken flyttar till huset "Naturicum" där även CBM finns.

1997

Första samlade rödlistan med IUCNs nya kriterier och kategorier.

2000

Driften av Artportalen utvecklas och tas över av ArtDatabanken.

2002/3

Svenska artprojektet startar.

2002

Tidskriften "Fauna och Flora" tas över i ny form av ArtDatabanken.

2002

H.K.H. Kronprinsessan Victoria blir Svenska artprojektets beskyddare.

2003

ArtDatabanken får ett utökat naturvårdsuppdrag.

2004

Första volymen i Nationalnyckeln publiceras.

2005

Verksamheten omorganiseras i program.

2006

ArtDatabanken deltar i firandet av Linnéåret.

2007

Träd- och musselportal driftsätts.

2008

ArtDatabanken får en systerorganisation i Norge. Ett samarbete fördjupas.

2009

Svenska LifeWatch initieras.

2010

ArtDatabanken får i uppdrag att bedriva forskning.

2011

Artportalen uppgraderas.

2012
 
Sidan uppdaterad: 2012-01-20.