2011 års konferens hölls 4 maj i Uppsala och ägnades helt åt skogen. Närmare 400 personer kom för att lyssna till de olika talarna som representerade alla från forskare, naturvårdare och brukare till skogsentreprenörer.
Sammanfattningar från samtliga talares föredrag med tillhörande grafik kan laddas ned här nedan.
Sammanfattningar av föredrag (1,45 MB)
Olika synsätt på skogen
Dagen inleddes med att publiken fick höra hur två personer med helt olika bakgrund upplever och ser på skogen. Lars Vikinge företrädde skogsägarna och gav en inblick i hur vardagen ser ut för en småskalig brukare och vilka konflikter och problem han kommer i kontakt med i sitt jobb. Karin Beland Lindahl, forskare på SLU, pratade bl.a. om sin forskning där hon tagit reda på vilka relationer olika människor har till skogen samtidigt som hon på ett fängslande sätt vävde in sin egen känslofyllda relation till skogen.
Artläget
Därefter var det ArtDatabankens skogsansvarige Artur Larssons tur att redogöra för artläget i skogen, främst i Sverige men också i jämförelse med våra nordiska grannländer. Han förklarade vad rödlistan är och redovisade intressant statistik kopplad till skogen. Han identifierade också de viktigaste hoten mot våra skogsarter. Magnus Fridh, skogsanalytiker på Skogsstyrelsen, följde upp artläget med hur skogslandskapet förändrats de senaste 50 åren och vad som troligtvis kommer hända de kommande 40. Förändringarna är många, bl.a. har skogen blivit tätare, andelen riktigt gammal skog har minskat, virkesförrådet har ökat och volymen lövträd likaså.
Efter kafferasten var det forskaren och lärarens Bengt-Gunnar Jonssons tur att prata om hur vi kan omsätta forskningsresultaten till praktiskt naturvård. Han berättade att forskningen och den tillämpade naturvården är för separerad för att samarbetet ska kunna fungera och visade på möjliga orsaker och lösningar på problemet.
Naturhänsyn
Lena Gustafsson, professor på Institutionen för ekologi på SLU, gick begreppet "naturhänsyn" inpå djupet och analyserade dess funktioner i skogslandskapet. Avslutningsvis satte hon naturhänsynen i relation till biologisk mångfald. Marie Larsson-Stern, skogsvårdschef på Sveaskog, pratade om att det faktiskt går att ha en god naturhänsyn och samtidigt öka virkesproduktionen. Marie deltog därefter i den paneldebatt med föregående två talare. Debatten handlade främst om samverkan, vilka konflikter som finns och hur man ska komma överens.
Efter lunch placerade sig alla deltagare i olika saler och deltog i något av de sex valbara seminarierna som handlade om Nytt från forskningen, Skydd och skötsel av sydsvensk lövskog, Arter som verktyg i landskapsplaneringen, Skötsel och drivkrafter, Skogsvårdslagen samt Uppföljning. Sammanfattningar av dessa finns att ladda ned här nedan.
Sammanfattning av diskussioner vid konferensens parallella seminarier (0,2 MB)
Skogsarbetarens vardag
Eftermiddagen inleddes att entreprenören Roger Carlsson gav en inblick i något som är okänt för många, nämligen skogsarbetarnas vardag. Han tog upp konkreta problem en maskinförare och hans arbetslag träffar på ute i skogen, t.ex. att det är mycket svårt vid totalt mörker och djup snö visa naturhänsyn i någon högre utsträckning.
Attityder till skogspolitiken
Marie Appelstrand, forskare vid Lunds Universitet redogjorde för sin undersökning av attityder till skogspolitiken hos skogsstyrelsens personal och andra organisationer. Hon visade bland annat på att certifiering och interna riktlinjer kan ha en större tyngd än skogsvårdslagen. Dessutom finns en ganska utbredd okunskap om de skogliga sektorsmålen och ett ifrågasättande av skogsvårdslagens regler och skogsstyrelsens uppföljning av den, menar hon.
Därefter följde ett pass med en panel där man bland annat diskuterade miljöhänsynen och skogsvårdslagen samt dialog och samsyn mellan skogsintressenter. I panelen ingick Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman, ordförande för LRF Skogsägarna, Jan-Olof Thorstensson samt vice ordförande för Naturskyddsföreningen, Karin Åström.
Marie Wickberg från Landsbygdsdepartmentet pratade om regeringens politik för ett hållbart skogsbruk. Hon tog upp skogens betydelse för Sverige, vad regeringen gör idag för skogen och vilka utmaningarna framöver är.
Naturvårdspriset
Sedan var det dags att dela ut ArtDatabankens naturvårdspris som i år gick till Anders Delin. Priset delades ut av SLU:s rektor Lisa Sennerby-Forsse.
Läs mer om pristagaren
Karin Beland Lindahl avslutade dagen med att blicka framåt och försöka förutse framtidens nya förutsättningar för svenskt skogsbruk. Hon nämnde världens ökande efterfrågan på skog och trä, omställningen till förnyelsebara energikällor och klimatförändringarna som väntas ge direkta effekter på skogen.
Svar om miljöorganisationers rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut
Som en direkt följd av konferensen ställde Riksdagsledamoten Åsa Romson en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson efter konferensen. Frågan och svaret finns på riksdagens hemsida.
Läs frågan och svaret från landsbygdsministern (nytt fönster)