Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Ordförklaringar

Alfataxonomi. Beskrivning och namngivning av arter och inplacering av dessa i släkten samt konstruktion av bestämningsnycklar m.m. till arterna. Jfr taxonomi.

Apomikt. En art eller småart som bildar frön eller utvecklar embryon utan föregående befruktning (s.k. apomixis). I vid bemärkelse används begreppet även om rent vegetativ förökning. Bland kärlväxterna är främst majsmörblommor (Ranunculus auricomus coll.), björnbär (Rubus fruticosus coll.), daggkåpor (Alchemilla vulgaris coll.), maskrosor (Taraxacum spp.) och hökfibblor (släktet Hieracium s.str.) apomiktiska. Apomixi leder (om den inte avbyts av sexuell fortplantning) till taxa, s.k. småarter, där alla individer är genetiskt identiska (men normalt inte homozygota).

Division. En hög kategori – mellan klass och rike – i det hierarkiska systemet, använd för växter och svampar. Motsvarande kategori hos djuren kallas stam eller fylum.

Biotop. Ett område med enhetlig miljö och organismsammansättning. Området avgränsas naturligt genom lokalklimat, markbeskaffenhet, växt- och djurliv mm.

Bofast. Årligen reproducerande i länet.

Fragmentering. När en arts livsmiljö har förstörts över stora områden och de kvarlevande delpopulationerna är isolerade från varandra sägs utbredningen vara fragmenterad. Om en delpopulation då dör ut, trots att platsen den fanns på fortfarande är beboelig för arten, finns inte några individer inom tillräckligt nära håll som kan återkolonisera lokalen. Fragmentering leder därför till en förhöjd utdöenderisk för hela populationen. Huruvida en art har en fragmenterad utbredning eller inte beror på såväl avstånd till närmaste annan population, biotoperna däremellan och vilka spridningsmöjligheter arten besitter.

Förekomstarea. I rödlistningssystemet det område inom utbredningsområdet där en art faktiskt lever. Eftersom förekomstarean i regel mäts genom att applicera ett rutsystem (med 5x5 km sidor) över en (verklig eller tänkt) detaljerad utbredningskarta kommer i praktiken förekomstarean att även inkludera en viss andel areal där arten inte finns. Denna andel är dock betydligt mindre än den som inkluderas i Utbredningsområdet. Jfr fig. 3 samt Hur rödlistas arter?

Försvinnanderisk. Risken att en art dör ut från ett område, i föreliggande fall från Sverige. Vi har för tydlighetens skull, och i paritet med de svenska kategoribenämningarna, valt att här begränsa termen utdöenderisk till att gälla globala populationer, dvs. risken att en art dör ut från jorden. Det är dock inte felaktigt att tala om t.ex. lokal eller nationell utdöenderisk.

Generationstid. I rödlistningssammanhang definieras generationstid som genomsnittsåldern hos populationens föräldraindivider. Denna blir högre än åldern vid första reproduktionstillfället utom för arter som endast fortplantar sig en gång, men lägre än de äldsta individernas ålder.

Hierarkiska systemet. Det system av rangordnade, nivågrupperade kategorier som används vid klassificering av organismer. T.ex. sammanför man ett antal arter till ett släkte, ett antal släkten till en familj, osv.

Hotad art. Art som klassificeras i endera av kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU). Jfr rödlistad art, samt fig. 1 och 2.

Hotkategori. Strikt använt är det endera av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar. Ibland används termen dock synonymt med rödlistekategori.

Insatsberoende (engelska: Conservation Dependent, LR:cd). En rödlistekategori som används i IUCNs rödlistningssystem från 1994, dvs. det system som vi i grunden använder i denna rödlista. Den definieras där som: Arten är föremål för fortlöpande art- eller biotopspecifikt åtgärdsprogram riktat mot arten i fråga, och skulle uppfylla kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad–Sårbar inom fem år om åtgärderna upphörde. Det visade sig emellertid finnas många problem med denna kategori varför IUCN (2000) föreslår att den inte skall användas utan att man istället skall ange i dokumentationen kring en art om den är föremål för olika slags bevarandeinsatser. För att inte införa en ny kategori i denna rödlista som måste tas bort vid nästa revision följer vi redan nu rekommendationen från IUCN (2000).

Kategori. I rödlistesammanhang en klassificeringsenhet som uttrycker artens försvinnanderisk; jfr rödlistekategori. I taxonomin klassificeringsenhet som uttrycker ett taxons placering i det hierarkiska systemet. Exempel på taxonomisk kategori är art, släkte, familj, ordning, klass, fylum och division.

Kriterium. I rödlistesammanhang de specifika regler med tillhörande gränsvärden som avgör en arts rödlistekategori.

Kärlväxter. Funktionell grupp i ordningen Plantae inkluderande fanerogamer (fröväxter) och kärlkryptogamer (sporväxter).

Mörkertal. Förmodad eller beräknad andel av verkligt antal förekomster av en art som inte är kända. Ett mörkertal om 100% betyder sålunda att uppskattningsvis endast hälften av förekomsterna i landet är kända. I andra sammanhang används begreppet på likartat sätt för andra företeelser.

Länsförekomst. Historiska eller nutida fynd av en art i ett län.

Population. Samtliga inom ett område förekommande individer av en art.

Rödlistad art. Art som klassificeras i endera av kategorierna i figur 1, d.v.s. i endera av kategorierna Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) eller Kunskapsbrist (DD). Jfr hotad art.

Rödlistekategori. Kategori som används i rödlistningssystemet, dvs. strikt använt samtliga kategorier i figur 2. I praktiken avses i regel bara de kategorier som publiceras i rödlistan (DD, (EX,) RE, CR, EN, VU och NT).

Småart. Genom apomixis utvecklat genetiskt konstant taxon; jfr. apomikt.

Sårbarhetsanalys (engelska: Population Viability Analysis, PVA). Tillämpning av en matematisk modell som beskriver hur en population växer eller krymper under olika förutsättningar (olika tillväxthastighet, mortalitetsstorlek, miljövariabler, m.m.). De flesta modeller bygger in en viss slumpvariation för att ta hänsyn till alla de osäkerhetsfaktorer (väder, miljökvalitet, könsfördelning, genetiska förändringar, m.m.) som ligger i framtiden. En sådan modell kallas stokastisk (har med slumpen att göra), till skillnad från en deterministisk modell där man alltid får ett exakt slutresultat om man stoppar in specifika värden på tillväxttakt etc. En stokastisk modell måste köras (simuleras) många gånger, ofta 1000 gånger, i en dator och varje gång blir slutresultatet annorlunda p.g.a. slumpens inverkan. Resultatet blir en uppsättning möjliga scenarier för populationens framtida öden. Ur fördelningen av dessa scenarier kan beräknas hur stor risken (enligt modellen) är att arten kommer att dö ut inom t.ex. 10, 20 eller 100 år från nu. Detta resultat kan jämföras med gränsvärdena i rödlistningssystemets E-kriterium.

Taxon (pl. taxa). Systematisk enhet: En viss grupp organismer inom den biologiska klassifikationen. Begreppet används främst när man inte vill eller kan specificera taxonomisk nivå, t.ex. om man refererar till flera nivåer – som art, underart och varietet – samtidigt.

Taxonomi. Klassificering av organismer i teori och praktik. Innefattar beskrivning och namngivning av arter och högre taxa samt ordnande av dessa i ett hierarkiskt system efter deras inbördes släktskap. Ibland pratar man om tre olika faser i det taxonomiska arbetet. Inom alfataxonomin beskriver man arter och deras inplacering i släkten, inom betataxonomin utforskar man de olika gruppernas inbördes släktskap och konstruerar på grundval därav hierarkiska system, medan man inom gammataxonomin undersöker inomartsvariationen (underarter, varieteter, etc) hos arter samt evolutionära processer bakom artbildning och gruppers utveckling.

Tillfällig. Tillfälligt funnen i länet eller endast förvildad från odling; alt. tillfälligt reproducerande.

Utbredningsområde. I rödlistningssystemet det område som med kortast möjliga kantsträcka innesluter artens samtliga kända eller förmodade aktuella lokaler (exkl. tillfälliga förekomster). Det betyder att utbredningsområdet även kan innefatta relativt stora områden där arten inte finns och där livsmiljöerna inte alls är lämpliga för arten. Jfr figur 3 samt Hur rödlistas arter?

Utdöd i vilt tillstånd (engelska Extinct in the Wild, EW). En rödlistekategori som används i IUCNs rödlistningssystem, men som gruppen Regional Application Working Group (Gärdenfors m.fl. 1999) har rekommenderat endast bör användas på global nivå, varför vi heller inte använder den för den svenska rödlistan. Definitionen lyder: En art är Utdöd i vilt tillstånd när den endast förekommer i odling, i fångenskap eller i naturaliserad(e) population(er) långt utanför sitt ursprungliga utbredningsområde. En art antas vara Utdöd i vilt tillstånd om man, trots mycket grundliga efterforskningar i kända och/eller förmodade biotoper, vid lämpliga tidpunkter (avseende dygn, årstid och år) och inom hela det område som arten varit känd från under historisk tid, inte lyckats hitta något exemplar. Sökandet måste ha pågått under tillräckligt lång tid med tanke på artens livscykel och livsform.

Utgången. Försvunnen, tidigare bofast; alt. tidigare årligen reproducerande.

Utrotad, utrotningshotad. Termer som strikt tilllämpat endast kan användas om arter som dött ut till följd av medveten utrotning (förföljelse, förgiftning, etc) respektive riskerar att dö ut till följd av medveten förföljelse och liknande. Man bör i stället använda Utdöd (Extinct, EX) om en art är utdöd från hela jorden och Försvunnen (Regionally Extinct, RE) om en art dött ut från ett land eller annan region. Arter som riskerar att försvinna eller dö ut bör benämnas hotade. Jfr hotad art.

Relaterade sidor

 Sök i rödlistan 
 Manual och riktlinjer 

Externa länkar

 IUCN

Kontakt

Ulf Bjelke
ulf.bjelke@slu.se





Sidan uppdaterad: 2011-09-12.