Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Vanliga frågor och svar

Vad är en rödlista?

En rödlista är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, d.v.s. Sverige i vårt fall. Vad menas med att en art är hotad? I ett rödlisteperspektiv innebär det att en art är klassad i någon av kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU).

Är det bara mycket sällsynta och ovanliga arter som kan bli rödlistade?

Nej, rödlistning handlar om att bedöma risken att en art dör ut. Därför kan även vanliga arter där populationen har minskat kraftigt bli rödlistade, t.ex. har arter som ask och ejder blivit rödlistade p.g.a. att deras populationer minskat kraftigt under senare tid.

Är en rödlistad art detsamma som en hotad art?

Nej, hotade arter är en delmängd av rödlistade arter. Hotade arter benämns de som kategoriserats som Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU). Till rödlistade arter hör, förutom de hotade, också de som kategoriserats som, Nära hotad (NT), Nationellt utdöd (RE) och Kunskapsbrist (DD). De arter som däremot kategoriserats som Livskraftig (LC) är varken hotade eller rödlistade. Av de 20 800 arter som blivit bedömda i 2010 års rödlista har 4 127 (19,8%) kategoriserats som rödlistade, varav 1 942 (9,3% av de bedömda arterna) som hotade. Det betyder att 16 670 (80,2%) av de bedömda arterna betecknas som livskraftiga.

 Se figur över kategorierna 

Kan vanligt förekommande arter faktiskt dö ut?

Rödlistans kriterier är skapade för att bedöma arters utdöenderisk. För Sveriges rödlista handlar det om att kvantifiera risken att en art dör ut från vårt land. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer. Hit hör om arten minskar snabbt i antal, om dess utbredningsområde krymper eller är kraftigt fragmenterat, eller om artens population är mycket liten och därmed mer känslig för inavel eller oväntade negativa händelser. Möjligheten att arten kan förstärkas eller återinvandra från angränsande länder vägs också in i riskbedömningen.

För arter som är eller nyligen varit väldigt talrika men som snabbt minskat i antal, som t.ex. skogsalm och torsk, kan det vara svårt att intuitivt ta till sig att de skulle kunna dö ut från landet. Såväl teoretiska modeller som verkliga exempel visar att detta tyvärr kan hända. Välkända exempel är vandringsduvan, en gång världens talrikaste fågel, och den nordamerikanska vandringsgräshoppan Melanoplus spretus, en gång världens talrikaste gräshoppa. Båda dog ut inom några få decennier efter att deras population börjat minska snabbt. Även om kraftigt minskande arter i de flesta fall inte totalt dör ut – t.ex. därför att samhället vidtar naturvårdsåtgärder – är bara det faktum att de minskar över en kort period, och kanske helt försvinner från vissa områden, viktigt att uppmärksamma. Kraftiga populationsminskningar kan medföra betydande ekologiska förändringar, vilket är fallet med de minskande populationerna av t.ex. torsk och skogsalm.

Ett ofta återkommande mönster är att en art som varit talrikt förekommande och som minskat kraftigt, stabiliseras på en förhållandevis låg nivå, kanske bara några procent av tidigare förekomster. På denna låga nivå kan arten leva kvar relativt länge, ofta då enbart i någon avgränsad del av landet. En sådan spillra löper naturligtvis i sin tur högre risk att dö ut men det kan vara en utdragen process. 

Hur stor del av Sveriges arter bedöms i rödlistan?

Av Sveriges ca 48 000 kända inhemska arter har 20 800 (43%) blivit bedömda i 2010 års rödlista. I de grupper där vi har tillräckligt med kunskap för att kunna göra en rödlistebedömning bedöms samtliga arter - vanliga som ovanliga - förutsättningslöst utifrån de internationella rödlistningskriterierna. 4 127 (19,8%) av de 20 800 bedömda uppfyllde kriterierna för att bli rödlistade.

Kan en art som inkommit till Sverige efter år 1900 rödlistas?

Ja, vi bedömer även arter som etablerat sig helt nyligen i Sverige av ”egen kraft”, så snart de har reproducerat sig under en följd av år (normalt 10 år). Har däremot arten kommit in i landet med människans hjälp (t.ex. kanadagås, bisam eller myskoxe) måste den ha förts in före år 1800 och därefter etablerat kontinuerliga populationer för att komma i fråga för rödlistebedömningen (vilket inte gäller några av de tre exemplen).

Bedömer man underarter eller avvikande populationer för rödlistning?

Nej, normalt gör vi bara rödlistebedömning på artnivå, annars skulle vi riskera att få väldigt långa rödlistor med besvärliga prioriteringsavvägningar. I en del fall där vi ser särskilda naturvårdsskäl har vi dock valt att värdera även lägre s.k. taxa. Därtill har vi bedömt ganska många småarter av kärlväxter (daggkåpor, björnbär och maskrosor) men dessa presenterar vi bara i webbversionen.

Kan en art rödlistas i Sverige om den finns i stora populationer i andra delar av världen?

Ja, nationell rödlistning handlar om att bedöma utdöenderisken från landet. Det betyder att i Sveriges rödlista bedöms arterna utifrån hur det går för dem inom Sveriges gränser. Om arten har goda populationer i grannländerna och kan förstärka den svenska stammen genom invandring kan detta minska risken att arten långsiktigt dör ut från landet, vilket vi tar hänsyn till vid rödlistningen. Detta innebär ändå att en art som t.ex. bedöms som Akut hotad i Sverige kan finnas i stort antal i en annan del av världen, nära eller långt borta. IUCN tillhandahåller en rödlista på global nivå för vissa grupper.  

Tar man hänsyn till hur situationen för arten är i våra grannländer?

Ja, om arten är stabil eller har ökande population utanför landet, och om arten är kapabel att ta sig hit och lämpliga miljöer finns kvar, graderas rödlistekategorin normalt ned med ett steg. Men om arten minskar i grannområdena är det mindre sannolikt att den långsiktigt kommer att kunna bidra till att upprätthålla en population i Sverige och då är en nedgradering inte motiverad.

Vad är IUCN?

IUCN är den Internationella naturvårdsunionen som bl.a. tar fram kategorier och kriterier för rödlistning och som vi följer i den svenska rödlistan.

Vad är skillnaden på en fridlyst art och en rödlistad art?

En fridlyst art är skyddad med hjälp av lagstiftning och innebär oftast att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Regeringen kan fridlysa en växt- eller djurart om det finns risk för att arten försvinner eller utsätts för plundring. Det finns 300 växt- och djurarter som är fridlysta i hela landet. Dessutom finns det omkring 50 arter som är fridlysta i ett eller flera län. Därtill är alla däggdjur, fåglar, kräl- och groddjur fredade enligt jaktlagstiftningen (i praktiken samma sak som fridlyst), bortsett från vissa arter där det finns undantag för bl.a. jakt.

En rödlistad art är inte automatiskt skyddad. Rödlistan är enbart en objektiv bedömning av hur stor risken är att arter dör ut. Rödlistan används som underlag i många olika sammanhang för bl.a. naturvårdsplanering och som beslutsunderlag när myndigheter bedömer vilka arter som behöver skyddas genom t.ex. fridlysning.

Blir en rödlistad art automatiskt fridlyst?

Nej, det finns ingen automatisk koppling mellan rödlistan och fridlysta arter.

Är det någon skillnad mellan en rödlistad fisk och fisk med rött ljus?

Ja, det är det. Den nationella rödlistan som ArtDatabanken tar fram på uppdrag av Naturvårdsverket använder sig av bedömningskriterier från Internationella naturvårdsunionen IUCN. Det är en objektiv redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, d.v.s. Sverige i vårt fall.

Ofta blandar media ihop begreppet rödlista med de listor som olika organisationer tar fram till sina konsumentguider. Däribland WWFs guide med rött, gult och grönt ljus för i första hand kommersiellt intressanta fiskarter. Denna och andra guider använder sig av många olika parametrar och informationskällor för sina råd. Förutom beståndens storlek kan det vara fiskemetoder och dess ekosystemeffekter liksom hur man förvaltar beståndet: det kan också vara andra bedömningsgrunder beroende på produkt och vem som gör guiden. Dessa guider är rådgivande för konsumenten. Det är en viktig skillnad från ArtDatabankens rödlista som endast baserar sig på olika kriterier för hur populationerna minskar eller ej.

Rödlistan från ArtDatabanken är en så långt möjligt objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna. I kategoriseringen i rödlistan ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan analyserna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken.

 Är det förbjudet att fånga rödlistad fisk?

Nej, det är inte per automatik förbjudet att fånga rödlistade fiskarter. Men arten kan vara fredad eller området skyddat för att bevara en art och genom detta kan fiskeförbud ha utfärdats. Vilka arter som är förbjudna att fånga och landa återfinns i Havs- och Vattenmyndighetens (och tidigare Fiskeriverkets) författningssamling (HVMFS och FIFS).

De fiskar som återfinns i fiskdisken är i de allra flesta fall lagligt fångade enligt gällande kvoter (total allowable catch, TAC) som bestäms inom EU för Sveriges del. Vissa arter kan vara förbjudna att fånga inom EU men inte i Norge, varför ”förbjudna” arter kan dyka upp ibland utan att för den skull vara olagligt fångade.




Sidan uppdaterad: 2014-02-05. Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se