Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper
Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper

Vad är en art?

Förr i tiden kallades praktiskt taget alla urskiljbara ”sorter” för arter. Under senare hälften av 1900-talet har olika artbegrepp föreslagits, men det råder fortfarande oenighet om hur begreppet art skall definieras.

”Biologiska” artbegreppet

Vad är egentligen en art? Detta har diskuterats av otaliga forskare under lång tid, och har resulterat i ett stort antal olika artdefinitioner. Den mest spridda – och samtidigt mest missförstådda – har formulerats av den tysk-amerikanske zoologen Ernst Mayr och brukar kallas det ”biologiska” artbegreppet. Enligt detta artbegrepp består arter av individer som förökar sig med varandra, men som inte under normala förhållanden förökar sig med individer av andra arter. Detta innebär att olika arter som förekommer i samma område normalt sett inte parar sig med varandra.

Anledningarna till att olika arter inte parar sig med varandra kan vara att de inte svarar på varandras parningssignaler, deras parningssäsonger infaller vid olika tider, eller därför att de förekommer i olika miljöer. Om de ändå skulle para sig med varandra ”av misstag” är avkomman ofta steril, eller så blir det ingen avkomma alls.

Andra artbegrepp

Ett stort antal olika artbegrepp har formulerats. Enligt ett av de mest använda, som ofta kallas för det ”fylogenetiska” artbegreppet, utgörs olika arter av populationer som har en eller flera ärftliga egenskaper som särskiljer dem från alla andra populationer. Oftast handlar det om skillnader i yttre eller anatomiska egenskaper, såsom färgteckningar och former hos olika kroppsdelar.

Sädesärlor och gulärlor

Sädesärla och gulärla är vanliga häckfåglar i stora delar av Sverige, men de förökar sig inte med varandra. Det är alltså ingen tvekan om att de är olika arter. Men i ett större geografiskt perspektiv varierar både sädesärlor och gulärlor markant, och båda delas in i ett flertal underarter.

I södra Sverige har hanarna av gulärla grå hjässa och ett vitt streck över ögat, medan de i norra Sverige saknar det vita ögonbrynsstrecket. Alla svenska sädesärlor ser emellertid likadana ut (förutom köns- och åldersrelaterade skillnader). I Storbritannien har däremot sädesärlehanarna svart rygg (grå hos svenska) och gulärlehanarna har grön hjässa och gult ögonbrynsstreck. I andra delar av Europa och Asien finns ytterligare variation.

De olika underarterna av sädesärla häckar huvudsakligen i olika geografiska områden. I vissa delar möts utbredningsområdena i smala zoner, där underarterna ofta parar sig med varandra. Detsamma gäller för de olika gulärlorna.

Arter eller underarter?

Anhängare av det ”biologiska” artbegreppet betraktar sädesärla och gulärla som två arter med vardera flera underarter, eftersom de olika underarterna parar sig flitigt med varandra där deras utbredningar möts. Graden av samhäckning varierar dock, och det är inte helt uppenbart att endast två arter bör erkännas. Enligt det ”fylogenetiska” artbegreppet är emellertid både sädesärlan och gulärlan i själva verket flera olika arter, eftersom de olika populationerna uppvisar unika egenskaper.

Evolutionsprocess

Eftersom nya arter utvecklas gradvis genom evolution är det inte alltid möjligt att på ett entydigt sätt dra gränser mellan olika arter, underarter och andra populationer. Detta är en av anledningarna till att det finns så många olika artbegrepp och till att det ofta är svårt att bestämma sig för hur en viss population skall klassificeras.

 Så arbetar en taxonom
 Tidiga klassificeringar
 Moderna klassificeringar

Relaterade sidor

 Sök artlistor, namn och släktskap

Externa länkar

 Naturhistoriska riksmuseet

Kontakt

Johan Liljeblad
johan.liljeblad@slu.se





Sidan uppdaterad: 2014-03-24. Sidansvarig: johan.liljeblad@slu.se