Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet. Forskar mycket tillsammans med lantbrukare i ett deltagardrivet nätverk för att bl.a. öka kunskapen om hur lokala ekosystemtjänster kan ersätta fossil energi i lantbruket. Föreläser ofta om matens roll i klimatfrågan och andra globala miljöfrågor. Hon söker dialog med samhället och vill göra kopplingen forskning och praktik/förändring kort.
Anna Dahlström, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Agrarhistoriker som använder kunskap om historisk markanvändning för att besvara naturvårdsrelevanta frågeställningar. Arbetar nu med ett projekt om biologiskt kulturarv i natur- och kulturmiljövården.
Marcus Drotz, forskare och biolog vid Vänermuseet. Evolutionsgenetiker som utifrån ett samverkansperspektiv mellan fisket, fångsten och fiskaren förmedlar historisk och nutida kunskap om hållbar utveckling och mångfald till skolan och allmänheten.
Eva Gustavsson, forskare och biolog vid Vänermuseet. Naturvårdsbiolog som arbetar med att förmedla en syn på landskapet där arter och biotoper, tillsammans med fysiska, historiska lämningar skapar historiska sammanhang. Målet är att skapa bättre skötselmetoder för våra kulturskapade biotoper och förståelse för människans roll i naturvården.
Daniel Harrysson, Bråbygdens ekonomiska förening. Arbetar, tillsammans med sin fru, som egen företagare inom området praktisk och teoretisk naturvård. Som exempel kan nämnas röjning av f d inägomarker, hamling, gärdesgårdsbyggnation. Det arbetas också med metodologiska studier gällande en ny metodik för att tillvarata den gamla kunskapen på landsbygden. De driver dessutom Bråbygdens Natur- och kulturskola.
Eva Jansson, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald. Arbetar sedan tio år tillbaka som samordnare för Programmet för odlad mångfald, POM. Är ursprungligen växtfysiolog och har tidigare arbetat med undervisning och forskning rörande trädgårdsväxter och varit ansvarig för avdelningen för plantskola och växtmaterial vid Institutionen för Växtvetenskap på SLU, Alnarp.
Bosse Jönsson, utredare vid Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning. Kulturgeograf med arkeologisk inriktning. Arbetar med frågor kring fornminneskunskap särskilt om skogens kulturarv. Samordningsansvar för avdelningens arbete med det biologiska kulturarvet.
Joakim Lilja, hantverkslärare på Institutionen för kulturvård i Mariestad, Göteborgs Universitet. Landskapsvårdare som använder nya och gamla tekniker för att bruka och vårda kulturlandskapet.
Peder Nilsson, lokal brukare, bonde på skärgårdshemman. Landstingsanställd som jobbar med regional utveckling inom jord, skog och vatten. Har tidigare, under 15 år, jobbat internationellt med bl.a. processer för folkligt deltagande. Medlem i Kustringen sedan starten.
Sören Persson, vd, Svenskt Sigill. Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke för råvaror och blommor som producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap.
Martin Sjödahl, chef vid miljöenheten på Jordbruksverket. Ansvarar för miljömålet ett rikt odlingslandskap och arbetet med natur- och kulturvärden i odlingslandskapet inklusive den genetiska mångfalden i odlade grödor. Miljöenheten driver också ängs- och betesmarksinventeringen och utvärderar jordbrukspolitikens miljöeffekter.
Håkan Tunón, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald. Fungerar som programchef för regeringsinitiativet Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald). Har tidigare varit projektsamordnare och chefredaktör för bokverket "Etnobiologi i Sverige".
Peter Westman, Naturvårdschef på Världsnaturfonden WWF. Har tidigare arbetat som nationalparkschef, naturresurschef på miljödepartementet och utvecklat modeller för lokal delaktighet av förvaltningen av skyddade områden i såväl Sverige som i tredje världen.