Om CBM

Bakgrund

I juni 1992 arrangerade FN en stor internationell konferens i Rio de Janeiro, "Earth Summit I" om miljö och utveckling. Konferensen lockade tusentals deltagare från 115 länder som diskuterade lösningar på klimatförändringar, överutnyttjande av naturresurser, fattigdom, habitatförstöring och utarmning av växter och djur. Ett av flera resultat från Riokonferensen är konventionen om biologisk mångfald. För att leva upp till de krav som ställs i konventionen om biologisk mångfald, beslöt riksdagen 1994 att bilda ett nationellt "centrum för biologisk mångfald". CBM förlades till Uppsala och är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Uppsala universitet.

Uppdrag

Bevarandet av den biologiska mångfalden är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Detta är en av slutsatserna i den internationella konventionen om biologisk mångfald som Sverige förbundit sig att följa. Det gäller att finna metoder för uthållig markanvändning samtidigt som man bevarar den biologiska mångfalden. CBM:s uppgift är att initiera, bedriva och samordna forskning om biologisk mångfald, men CBM arbetar även med utbildning och information.

Sällsynta arter, raser och biotoper

Ungefär 500 arter av djur och växter är akut hotade i Sverige. Flera av arterna lever i biotoper som tidigare varit vanliga, men som nu blivit alltmer sällsynta. Små detaljer i skötseln av dessa biotoprester kan vara avgörande för arternas överlevnad. Hur metoderna för brukandet av jord och skog är utformade har stor betydelse för många arters överlevnad. 

Att bevara den biologiska mångfalden innebär inte bara artskydd, utan även att värna om den genetiska mångfalden inom arterna. För att klara detta krävs hög diversitet av biotoper och att man bevarar naturliga processer mellan organismerna och deras miljö. Även de domesticerade växt- och djurarterna utgör en viktig del av mångfalden vars utnyttjande vår framtida försörjning är helt beroende av.