Vi människor befinner oss alltid i någon form av landskap. Omkring oss finns ett varierande landskap som är ett resultat av samspelet mellan natur och kultur. Konferensen Människan i landskapet på Naturhistoriska riksmuseet 15-16 november handlade om möjligheter och metoder att definiera, resonera och värdera landskapet. Drygt 130 deltagare från hela Sverige, Norge och Tyskland deltog, diskuterade och kommunicerade om landskapet och vår relation till det.
En uppfattning, som har kraftfullt stöd i den europeiska landskapskonventionen, är att ett landskap inte ska definieras av experter eller enskilda intressen utan av alla de människor som besöker, lever i och verkar i landskapet. Hur det ska gå till är inte självklart.Vi behöver utveckla en kommunikation som inbjuder till delaktighet och demokratiska processer och som på allvar engagerar och involverar människor.
Här kan du se nio av föredragen Det handlar om naturvägledningens uppkomst och utveckling till interpretation som profession, om varför naturvård och kulturvård har gått skilda vägar under 1900-talet fram till idag, om barns behov av ett levande landskap, om naturvårdsverkets arbete med naturkommunikation, om vardagslandskapet och hur det står sig gentemot experternas värderingar, exempel på hur man arbetat i Västra götalandsregionen och i Laponiaprojektet för att få människor och myndigheter att samsas om samma utrymme samt om de lokala initiativ som tas på medborgarnivå kring biosfärområden för en hållbar framtid
Konferensen var ett resultat av brett samarbete tvärs över sektorsgränserna. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges hembygdsförbund samt länsstyrelsen i Stockholms län stod bakom. Centrum för Naturvägledning och Naturhistoriska riksmuseet var genomförare.
Klicka här för att läsa en sammanfattning av work-shopparna.
Klicka här för att läsa program med korta abstract.
Klicka här för att läsa presentationer av föreläsarna.
