Definition
Naturvägledning handlar om att förmedla kunskap om och väcka känsla för naturen och kulturlandskapet. Men det finns en vedertagen definitionen av begreppet i Sverige:
” Med naturvägledning menas förmedling av känsla för och kunskaper om naturen. Naturvägledning syftar till att öka förståelsen för de grundläggande ekologiska och kulturella sambanden och för människans roll i naturen. Därigenom förbättras möjligheterna till positiva upplevelser i naturen och till ökad miljömedvetenhet hos den enskilde och i samhället.”
Nordiska ministerrådet 1990
Ordet naturvägledning infördes i Sverige i slutet av 1980-talet, men började användas
först under 2000-talet. Det finns många begrepp och verksamheter som står för ungefär samma sak som naturvägledning. På svenska finns närbesläktade ord som naturinformation, tolkning och guidning. I Danmark talar man om naturvejledning och i Norge om naturveiledning och naturformidling. Definitionerna skiljer sig delvis åt, liksom syftena. När man i Norden beskriver denna verksamhet på engelska används i regel ordet interpretation.
Inom kulturmiljösektorn finns samlingsnamnet kulturarvspedagogik, bestående av fyra underformer. Av dessa är begreppet kulturmiljöpedagogik särskilt relevant här. Även andra termer förekommer, till exempel förmedling, tolkning, göra tillgängligt, levandegöra och guidning.
Läs mer om begreppet naturvägledning i rapporten Naturvägledning i Sverige.