Forskning - pågående
SLU Alnarp
Den miljöpsykologiska gruppen på Alnarp med Patrik Grahn i spetsen bedriver studier bland annat kring utemiljöns betydelse för barns lek och hälsa. Hälsofaktorer som fysisk aktivitet, koncentration och motorik har studerats i relation till förskolegårdars innehåll och utformning. Arbetet bedrivs i den tvärvetenskapliga forskargruppen B U H M (Barn Ute, Hälsa och Miljö).
Patrik Grahn har gjort en sammanställning av forskningen som ligger bakom uppbyggnaden av Terapiträdgården i Alnarp. Ladda ner rapporten.
Matilda Annerstedt på SLU i Alnarp har nyligen doktorerat om skog och hälsa, där hon visar att även virtuell skog kan dämpa stress. Läs om hennes avhandling här.
Matilda skrev 2009 SLU:s ”Fakta skog” nr 4 som handlar om forskning av hälsoeffekter av lövskog och har titeln Vårda din skog, vårda din hälsa. Där skrev hon om en undersökning där forskare från SLU visade att stressnivåer påverkas av närhet till lövskog från bostaden samt hur länge skogsvistelsen varar. Resultaten kopplas till de ökade kostnaderna för stress i samhället och till nya möjligheter att sköta skog. Kanske kan en symbios mellan skogsbruk och modern sjukvård leda till ett bättre samhälle? Länk till Nummer 4 2009 av SLU:s ”Fakta skog".
SLU Umeå
Temaforskningsprogrammet Skog & Hälsa undersöker om och hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö. Forskningsområdet är nytt och har inte tidigare funnits inom skogsfakulteten. Skog och Hälsa är ett tvärvetenskapligt program som har nära samarbete med forskare, psykologer, sjukgymnaster m fl vid Stresskliniken, Norrlands universitetssjukhus och forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för psykologi, Umeå universitet.
Friluftsliv i förändring
Friluftsliv i förändring är ett tvärvetenskapligt, nationellt forskningsprogram som studerar friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige. Avsikten är att fånga friluftslivets bredd och dynamik i ett föränderligt samhälle. Programmet är ett nätverk av 18 forskare från sju olika universitet och högskolor runt om i landet. Forskningen är finansierad av Naturvårdsverket.
I den hittills mest omfattande undersökningen av friluftslivet i Sverige har Friluftsliv i förändring undersökt varför människor söker sig till naturen. Undersökningen visar att de viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan avkoppling och social samvaro har störst betydelse på helger och längre ledigheter. Cirka 80 procent av de svarande anser att det är viktigt att samhället satsar resurser för att underlätta människors möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv.
Aktiviteter som svenskarna främst ägnar sig åt i naturen är nöjes- och motionspromenader, ströva i skog och mark, cykling, trädgårdsarbete, solbad och picknick. Närhet till natur är ett viktigt inslag i vardagen för många. 90 procent anser att utomhusvistelse gör vardagen mer meningsfull och att det upplevda hälsotillståndet förbättras genom friluftsliv. Studien presenteras i fyra rapporter; (1) Vilka är ute i naturen? (2) Vara i naturen – varför eller varför inte? (3) Besöka naturen – hemma eller borta? (4) Vad är friluftsliv?
Läs mer på Friluftsliv i förändrings webbplats.
Forskning - översikt
Gå ut min själ – Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur
I den här översikten som Folkhälsoinstitutet gav ut 2008 presenteras och diskuteras forskning om kopplingar mellan hälsa, utevistelser och närnatur. Här diskuteras de problem som finns med att bedöma vad som är den avgörande faktorn i en ”god” respektive ”ond” spiral, med hänsyn till motionsvanor, bostadens läge, tillgången till närnatur samt eventuell vana att vistas utomhus. Forskning om betydelsen av hemhörighet, identitet och integration presenteras, liksom forskning om kopplingar mellan fysisk hälsa, stress och motion. Hur närnaturen ska vara utformad för att stimulera till rekreativ utevistelse diskuteras. Ett antal fysiska, mentala och sociala hinder för att vistas i och dra nytta av närnaturen summeras. Därefter presenteras teorier om värdet av biologisk mångfald och om den eventuella betydelsen av att befolkningen känner sig orienterad i och kunnig om sin närnatur, det vill säga besitter så kallad ekologisk läskunnighet. Avslutningsvis diskuteras kopplingar mellan fysisk hälsa, tillgång till god närnatur och de här faktorernas betydelse för en hållbar utveckling.
Ladda ner rapporten "Gå ut min själ"
Naturen som kraftkälla
Naturvårdsverket har producerat en skrift som samlar forskning om naturvistelsens hälsoeffekter, skriven av Åsa och Mats Ottosson. Varför mår vi bra av naturen? Den historiska kunskap som funnits i tusentals år – och den vardagserfarenhet som många privatpersoner har av att naturen kan hjälpa till vid stresshantering, smärtlindring, krisbearbetning och mental återhämtning – har fått stöd från vetenskapliga fakta. En god kunskap om naturens olika värden är en viktig utgångspunkt för arbetet med att på olika sätt vårda, värna och visa naturen. Skriften är tänkt som inspiration och diskussionsunderlag inom regional och kommunal förvaltning. Den tryckta versionen är slut men skriften finns digitalt.
Ladda ner rapporten Naturen som kraftkälla (pdf)
Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA) ordnade 2005 konferensen Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa i samverkan med Frisam, Friluftsrådet, och Upplandsstiftelsen. Huvudfrågan var hur sambanden ser ut mellan friluftsliv och folkhälsa, och hur samhällets stöd till friluftslivet bör utvecklas. Konferensdokumentationen är en rik källa till argument för betydelsen av friluftsliv och naturvistelse för bättre hälsa. Här finns genomgångar av såväl historisk syn på friluftslivets betydelse för hälsan, som dagens trender för fysisk inaktivitet och bilkörning. Referat och diagram från aktuell forskning om effekter av utevistelse för barn och betydelsen av grönområdets upplevda kvaliteter finns också med.
Länk till konferensdokumentationen.
Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet
Ingemar Norling som var verksam vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har i sin forskning visat att en naturbaserad livsstil är bästa försäkringen för ett friskare liv. Trötthet, värk, koncentrationssvårigheter, ångest, depression och andra stressreaktioner minskar när vi rör oss i naturen. Norling menade att medvetenheten om naturens och trädgårdens betydelse för hälsa är av största vikt för både egenvård och samhällsplanering, friskvård, skola, vård och omsorg. Läs mer här.
Ingemar Norling och Eva-Lena Larsson, numera verksamhetsledare för Gröna Rehab i Göteborg har skrivit populärvetenskapliga sammanfattningar om forskningsläget om naturens betydelse för hälsa och livskvalitet i allmänhet, och för äldre i synnerhet. De finns att beställa här.
Argument för friluftsliv
Friluftsrådet har gett ut rapporten Argument för friluftsliv, en redovisning av argument avsedda att underlätta för aktiva i friluftsorganisationer och kommuner att främja friluftslivet. Friluftslivets effekter på folkhälsan, miljöengagemanget, ekonomin och den personliga utvecklingen behandlas. Argument som är specifika för barn och ungdom respektive äldre har samlats i egna kapitel.
Ladda ner "Argument för friluftsliv" här.
Rapporten finns också i en kortversion: 20 argument för friluftsliv – plus några extra.
Vi bor i naturen – eller?
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin höll 2007 ett seminarium om den urbaniserade människans behov av grönska, natur och landskap, Vi bor i naturen – eller?. Där diskuterades den potential som ligger i en mer aktiv användning av gröna miljöer i hälsofrämjande syfte. Det handlade om användningen av utemiljö i vård, behandling, rehabilitering, socialt arbete och skola, samt om hur man kan se till att sådana verksamheter får tillgång till ”natur” av god kvalitet även i mer tätbebyggda områden. Läs seminariedokumentationen.
Naturkontakt och barns hälsa
Folkhälsoinstitutet har sammanställt forskning om effekter av naturkontakt på barns hälsa. Länk till sammanställningen.
Patrik Grahn intervjuas i tidningen Förskolan om hur en förskolegård bör se ut. Läs intervjun.
Läkartidningen har skrivit en artikel om en studie av förskolebarns sjukfrånvaro relaterad till utomhusvistelse. Studien visade att barn på I ur och skur-förskolor har lägre sjukfrånvaro jämfört med mer traditionella förskolor. Det kan bero på att mindre trängsel motverkar smittspridningen. Men andra tänkbara förklaringar tas också upp i artikeln, som att utemiljön kan vara mindre stressig. Margareta Blennow och Margarets Söderström som gjort studien är med i forskargruppen B U H M vid SLU Alnarp (se mer under Forskning - pågående). Läs artikeln Barn på utedagis har lägre sjukfrånvaro.