Miljöfrågan och ekosystemtjänster går hand i hand
Begreppet ”ekosystemtjänster” uppstod i samband med ekologins och miljöfrågornas framväxt under andra halvan av 1900-talet. Ekosystemens viktiga funktioner beskrevs på många olika sätt. Paul och Anne Ehrlich var först med själva termen ”ecosystem services”.
I boken Extinction – the causes and consequences of the disappearance of species (1981) anger de fyra skäl till att vi måste stoppa förlusten av biologisk mångfald. Mångfalden bidrar både till etiska, estetiska, direkta och indirekta nyttor. De direkta nyttorna handlar om varor vi får från naturen, de indirekta om olika reglerande, stödjande och kulturella tjänster som naturen bidrar med. Genom att synliggöra hur ekosystemens näringsvävar skapar förutsättningar för mänskligt liv ville makarna Ehrlich även övertyga de människor som inte fann de etiska eller estetiska skälen tillräckliga.
Med den stora forskningsstudien Millennium Assessment (2005) kom termen ekosystemtjänster att innefatta både varor och tjänster.
Ekosystemtjänster i politiken
Sedan 2010, då Konventionen om biologisk mångfald hade sitt tionde partsmöte i japanska Nagoya, finns ekosystemtjänster inkluderade i målen för biologisk mångfald:
2050 vision: Biodiversity is valued, conserved, restored and wisely used, maintaining ecosystem services, sustaining a healthy planet and delivering benefits for all people.
2020 mission: Take effective and urgent action to halt the loss of biodiversity in order to ensure that by 2020 ecosystems are resilientand continue to provide essential services.
Dessa internationella mål återspeglas i EUs mål för biologisk mångfald, liksom i de svenska miljömålen. År 2012 fattade Riksdagen beslut om ett antal nya etappmål inom det svenska miljömålssystemet, där två är inriktade på ekosystemtjänster:
- Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013.
- Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
Hur ska vi använda begreppet?
Oavsett med vilken metod eller i vilket sammanhang begreppet ekosystemtjänster används är det viktigt att komma ihåg dess grundläggande syfte. Det handlar om att synliggöra ekosystemens roll för mänsklig välfärd. Idag finns olika sätt att använda ekosystemtjänster som perspektiv och synsätt. Vart och ett har sina möjligheter och begränsningar:
- Mångfunktionalitet. Att prata om ekosystemtjänster kan vara ett bra sätt att synliggöra synergier och målkonflikter. Ett ekosystem producerar oftast flera ekosystemtjänster på en gång. Att synliggöra alla ekosystemtjänster i ett blomdiagram underlättar beslut som tar hänsyn till flera ekosystemtjänster.
- Monetär värdering. Begreppet ekosystemtjänster används ofta för att ”sätta värde” på naturen. Våra hjärnor gillar i regel siffor eftersom de ger enkla, tydliga svar. Tyvärr kan vi få problem om beslut fattas utifrån den begränsade information som gjorts tillgänglig genom så kallad monetär värdering (värden som beskrivs med siffror). Om monetär värdering görs måste beräkningens avgränsningar tydligt lyftas fram.
- Pedagogiskt begrepp. Ekosystemtjänster är en bra ingång när man vill förmedla en systemsyn. Att ställa en till synes enkel fråga som ”Hur gör man en fisk?” leder vidare till funderingar om hur saker och ting hänger ihop på planeten. Det går förstås också att komma in på etiska och existentiella frågor kring människans roll på jorden. Är vi ett djur? Vem bestämmer vad som är rätt och fel?
Genom kreativitet och medvetenhet kan människor bidra till att skapa och stärka ekosystemtjänster. Hur designar vi en park, ett jordbruk eller ett skogslandskap för att ge utrymme till så många ekosystemtjänster som möjligt? Ett sådant perspektiv bidrar till att se människan som en positiv kraft på planeten. Eller som den amerikanska vetenskapsförfattaren och biomimicryexpert Janine Benyus uttrycker det: ”Life creates conditions conducive to life”, liv skapar förutsättningar för liv.
Louise Hård af Segerstad. Artikeln har publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 3:2015 med tem ekosystemtjänster.
